Sjödetektiven i Östergötland

Grunddata

Kommun: Norrköping
Sjöid: 651155-151345
Yta (km^2): 0,597
Strandlinje (km): 4,8
Höjd (m): 89,1

Google Earth-filer

Plats i Google Earth	Waypoints i Google Earth

Allmänt

KARAKTÄRISTIKA Relativt stor, oligotrof skogssjö med höga naturvärden. Viktig rekreationsmiljö.

GEOLOGI Berggrunden består av gnejsgraniter med ett litet inslag av urkalksten.

NATURVÅRD Ysjön har behandlats mot försurning 1983, 1987, 1992 och 1994. Uppgift efter 1996 saknas.

Sjöflora

Säv, sjöfräken, bladvass, gul näckros, gäddnate och notblomster.

Sjöfauna

FISK gädda, abborre, mört, ål och lake.

Landfauna

FÅGEL Storlom.

Fiskeinfo

Denna sjö som ingår i Hults Fiskevårdsförening, Hults Bruk ÅBY, ligger väster om Graversfors. Fiske får bedrivas i följande vatten: Gransjön, Ågelsjön, Jälmaren, Långgölen, Stora Skärgölen, Stocksjön, Ämten, Ysjön och Rödgölen. Samtliga belägna i Kolmårdens församling i Östergötlands län.

Sjöspaningar

2019-04-22 Går denna dag hela den norra sidan av Ysjön från öst till väst till 'Y-et' i 'Ysjön'. Trots att hela vägen är lättpromenerad så förvånar det mig att människor inte trampat upp stigarna mer än vad dom gjort. En långsmal sjö är oftast rätt njutbar att gå runt då det är nära mellan de motsatta strandlinjerna. Sjön är rätt flikig och bjuder på många fina små uddar och utbuktningar varifrån man har fin utsikt åt alla håll längs med hela sjöns sträckning. Norra sidan bjuder därför på många fina rast-, fiske- eller naturbad-platser. Det är lätt att följa strandlinjen. Inga större vassruggar eller våtmarker på norra sidan.

Det är ohyggligt torrt i markerna och det knastrar högljutt där jag går. Men växligheten nu annandag påsk har inte riktigt satt fart.

Ysjön har varit svår att få fram information om. Förutom Jonas Edlunds naturinventering 1996 och lite fiskeinfo så har jag gått bet. I morgon ska jag dock gå efter sydsidan och besöka den enda fastigheten i nörheten av sjön, Ämtetorp. Något jag tror kan vara en scoutstuga. I så fall kanske det går att få fram lite info om torpets historia.

2019-04-27 Vad många andra vet men inte jag denna lördag morgon är att cykeltävlingen Kolmårdsbiken ska gå av stapeln denna dag. När jag kommer fram till Sörsjön strax före 9 har parkeringen redan börjat fyllas av bilar, som pekas till rätta av funktionärerna på plats. Stannar och frågar en av funktionärerna om tävlingen. Det är en 55 km lång terrängcykeltävling. Dom hade haft 280 föranmälda och en hel del brukar komma oanmälda också. Jag fortsätter grusvägen upp mot Ysjön och ser att just den väg jag åker är utmärkt för cyklisterna. Om ungefär en timme kommer det att vimla av cyklister just här. Bra tajming i alla fall och jag parkerar bilen i korset mellan vägarna som leder till Ysjön respektive Ämten.

Planen för dan är att gå längs med södra sidan av sjön. För att undvika det östra Ysjökärret går jag en bit mot Ämten och genar sen över ett hygge, genom ett underbart doftande skvattramfält och över en gammal halvt multnad spång. Jag kommer fram precis i höjd med Kalkberget (som inte är mycket till berg). Min förhoppning är att hitta urkalksten då jag läst att det ska finnas. Ett par torra vedpinnar och en av myror igenbyggd eldplats minner om att någon varit förtjust i just den här platsen. En bit därifrån ligger en annan eldplats som mer liknar ett röse. Kanske en hyllning till Ysjöns fiskegudar? På berget hittar jag mest granit men just innan jag lämnar Kalkberget så lyser en vit rund sten upp invid en tallrot.

Södra sidan är klart besvärligare att forcera. Få stigar och ett antal våtmarksvikar gör att man får ta stora lovar runt dom. Den torra, bruna fjolårsvassen dominerar men undertill tittar överallt fram årets kommande vassbestånd i djupgröna, våta, låga tovor. Man hittar här och där spår efter granitens kamp mot inlandsisen. Ett och annat flyttblock, förkastningar och stenfyllda slänter.

Ysjön är rätt flikig på båda sidorna och har därför många fina uddar och utbuktningar som bjuder på mängder av fina platser att se ut över sjön ifrån, att ta ett klippbad vid eller fiska. Och på flera av dom har man panoramautsikt över hela sjöns sträckning, från rastplatsen i öster till den Y-formade västra änden. På kartan ser jag en mycket smal utlöpare, snett nedanför Ämtetorp. På kartan är det osäkert om det är en fast landtunga som leder ut till den eller våtmark. Ser den på håll och vill absolut dit. Väl framme ser jag att det är våtmark, men vid ett mycket lågt vattenstånd. Tar av mig skorna och går försiktigt barfota över till platsen. En häll med tät mossa blir perfekt att torka av fötterna på. Härifrån är det bara 50 m över till den stora ön mitt i sjön. Till 1/3 i vatten och resten på en häll ligger ett stort runt, gammalt fågelbo. Det är cirka 2 m i diameter. Messar en gammkal bekant som inte tror det är häger eller fiskgjuse. Den mest kända fågeln i sjön är storlom. Men min kamrat tycker att placeringen på boet är lite märkligt. Han gissar att det flutit iland där och fastnat på hällen. Det förblir ett mysterium.

Kommer fram till den enda bryggan i sjön och som tillhör Ämtetorp. Frälsningsarméns lägergård sedan 1949. Här finns också ett fint rastplatsbord med bord och bänkar. En skylt informerar om storlomen i sjön. En rak, fin skogsväg leder uppför en slänt till Ämtetorp. Även om torpet och ladugården drar blicken till sig så är det främst dom stora stengärdsgårdarna och stenhögarna som är mest iögonfallande. Dom som från början valde denna plats gjorde det med all säkerhet för det nära läget mellan sjöarna Ämten och Ysjön, och inte för att det var lätt att odla något här pga av all sten. Torpet, ladugården och uthusen är i toppskick och mycket väl underhållet. På den stora gräsplanen framför huset finns några rastplatsbord. Den givna lunchplatsen för en en fiskbullslunch. Smygkikar in genom fönstren. Där finns ett rum med några sängar, en kamin och några tavlor på väggarna. På en bonad står det 'Rik nog som nöjd är'. Jag tänker att rika blev dom nog inte torparna som bodde här, och efter en dags stenrensning kanske inte helt nöjda heller. Ladugården har små mötes- eller kurs-rum och fungerar också som förråd. En skylt på uthuset berättar att Frälsningsarmén tog över Ämtetorp 1949. Först användes gården som förbundsgård, sen som distriktsgård men att den numer tillhör Norrköpingskåren. Skylten meddelar också att man är välkommen att använda trädgårdsmöblerna så länge som det inte är några aktiviteter där. Där finns också kontaktuppgifter till Frälsningsarmén och stugvärden.

Lunchar, fotar, filmar och fikar sen sittande på den fina bänken invid ladugården och njuter i en timme av utsikten över Ämten. Helt tyst är det inte. Förstås den trivsamma aktiviteten hos småfåglarna men jag hör också en avlägsen upphetsad röst som oavbrutet hejar på cyklisterna vid målgången för Kolmårdsbiken.

Nere vid bryggan igen så har jag bara 500 m kvar västerut av min rundvandring runt Ysjön. Men dom 500 metrarna visar sig också vara dom svåraste. Det är också den första plats jag ser runt sjön med bäverfällda träd. Dom flesta äldre fällningar men jag hittar även ett helt färskt. Efter en bit på vägen så stannar jag vid en granitknalle som krossats i stora stensjok som ligger om lott. En djurstig leder upp till en liten håla. Ser ut som en perfekt viloplats i skydd av dom stora klippblocken. Ett större träd har fällts av en bäver men rasat inåt och över stenbumlingarna. Förmodligen har bävern arbetat sig en bit in i trädet och sen har viden hjälpt till att fälla det. En gammal träåra ligger alldeles ensam på en klipphäll. Nån båt syns inte till. Mitt ute i den blöta vegetationen i en våtmark ser jag en gammal spång över till en liten ö, men resten av spången mot fastare mark är sen länge sen borta. Rena turen gör att jag kommer rätt på dammen och spången över Ysjöbäcken. Inga stigrester. Platsen känns en aning bortglömd. På en mätkäpp i trä sitter en lapp som berättar att Länsstyrelsen mäter av vattennivån i samband med en kalkeffektuppföljning. Jag kan ju ha fel men det känns som att detta projekt lite har fallit i glömska att döma av växtligheten på lappen och dom rostiga häftorna i mätkäppen.

Avslutar rundvandringen vid en av vikarna i väster. Himlen har grånat en aning och plötsligt känner jag en regndroppe på handen, och en till, och en till och sen tar regnet slut. Det knastertorra Östergötland får vänta på sin rotblöta ett tag till.

Bilder

Foto över Ysjökärren intill östra änden av Ysjön. Just denna dag besökt av några nyinflyttade tranor.

Malmöhumpen. En förkastning på norra sidan.

Kolmårdsbiken ska just starta vid Sörsjön.

Ett kalkstensfynd på Kalkberget på södra sidan.

Den smala udden på sydsidan mitt emot ön.

Den fina mosshällen på den smala udden på sydsidan.

För mig okänd fågel som byggt detta bo. Ser ut att ha flutit iland.

En av dom tre stengärdsgårdarna vid Ämtetorp.

Bohåla som djurstig leder till på sydsidan.

Flera bäverfällda träd längst i väster på sydsidan.

Vy från en av vikarna på sydsidan mot öster.

Källor

http://hultfiske.se

Naturvärdesinventering av 75 sjöar i Norrköpings kommun, Jonas Edlund, 1996

SIDAN UPPDATERAD: 20230712