I ÖSTERGÖTLAND
Grunddata
- Kommun: Vadstena
- Sjöid: 649029-145550
- Yta (km^2): 1885
- Höjd (m): 88,1
- Maxdjup (m): 120
- Volym (m^3): 77640 miljoner
Google Earth-filer
 |
|
Allmänt
Vadstena kommuns strandlinje mot Vättern är cirka 4 mil lång (uppmätt i Google Earth). Kommungränsen i söder är vid Ombergs västra väggar, sen ner mot Dagsmosse och vidare in i Tåkern. Den norra kommungränsen ligger i Motalavikens sydvästra del (som förr hette Warviken).HISTORIA För historiskt kartintresserade så kan jag rekommendera att klicka på Lantmäteriets karta vid Vadstena (https://minkarta.lantmateriet.se/). Och sen klicka på Historiska kartor webbplats. Då kan man botanisera bland 90 historiska kartor över området. Den äldsta från 1635 som är en geometrisk avmätning över Vadstena stad. En spännande plats med lång dokumenterad historia är Medhamra herrgård. Omnämns i en handling från 1299 då en Johannes Knutsson bytte till sig detsamma av Skänninge nunnekloster. Då ska gården ha hetat Möhambra. Dock låg Medhamra längre norrut innan 1820 men flyttades då till dagens läge på udden. Udden som också kallades Paradiset. (Källa 4)
1800-tal: Här följer lite fynd på den häradsekonomiska kartan från 1868-1877. Vid Västra väggarna vid dagens Svartsvall fanns ett skogvaktarställe. Skogsområdet hette då Schwarzwald. Därav dagens damn Svartvall. Strax öster om Anudden var en kronopark. Vid Hovanäs norr om Borghamn fanns en kalkugn. På dagens karta står det 'kalkugnsruin'. I närheten av Hovanäs fanns också ett 10-tal backstugor. Vid Häckenäs ett 20-tal backstugor. Väster om Örberga låg en stor mängd strandnära backstugor. Eventuellt kan en del av dessa ha bevarats och restaurerats då det finns en stor mängd mindre fastigheter idag på samma plats. På Skäljens östra sida fanns ett jordttorp, 'Skäljen jtp'. Vid Nässja fanns redan då utmärkta fornlämningar. Dels domarringar men även stensättningar. Norr om Nässja alldeles intill Vättern låg backstugan Radbandet. Platsen har samma namn idag. Vid Helenelund fanns ett tegelbruk. Även på dagens karta står det 'Tegelbruket' på platsen. Nordöst om Medhamra herrgård fanns en väderkvarn. Platsen kallas idag Väderkvarnsudden. Platsen är fornminnesmärkt. Vid Sandby fanns ett ångbränneri. Även här fanns det en väderkvarn.
En person fångar mitt intresse lite mer i denna trakt och det är Andersson, Jonas, f. 1810 i Undenäs Skaraborgs län. Hittade en intressant artikel på nätet författad av Ingrid Hartman Söderberg, medlem i Jonas och Lovisa Andersson i Häckenäs släktförening. (Källa 6) Jonas föddes i Västergötland under enkla förhållanden. Men arbetade sig fram till att bli både förtroendeman och riksdagsman. Jonas blev adopterad 1820 av sin farbror och faster som hade gården Häckenäs. 1840 tog Jonas över gården och tillsammans med sin hustru Lovisa Persdotter från Askersund fick dom 14 barn. Jonas var väl något av en renässansmänniska och förutom att vara storbonde blev han självlärd inom juridik, politik och religion. Som förtroendeman i Rogslösa bidrog han till vissa reformer inom skolan. Han var dessutom kyrkvärd och kom att bli en av dom första landstingsmännen i Östergötland. Vid riksdagsvalet 1856 valdes han in som riksdagsman vid Aska, Dals och Bobergs härad. Ett uppdrag han hade i 30 år. En hjärtefråga för Jonas tycks också ha varit 'utvidgande av kvinnans rättigheter'. Något som i synnerhet knoppade av sig på hans döttrar varav 7 stycken skaffade sig yrkesutbildning och blev självförsörjande. 1868 bildades den första folkhögskolan i Mellansverige i Herrestad kyrkby. Efter skolans årsfest 1886 skrevs det i en tidningsnotis: 'vår gamle f.d. riksdagsman var i vårt tycke vackraste prydnaden vid folkhögskolefesten.'
Folkräkningar: (Källan för folkräkningarna är Källa 7)
OBS! Det kan finnas flera platsnamn (torp o.dyl.) med samma namn i en viss församling. Det framgår tyvärr inte av uppgifterna nedan. Uppgifterna under ett visst platsnamn nedan kan med andra ord gälla flera ställen med samma namn. Personer som nämns var heller inte alltid boende på platsen utan kan ha någon annan koppling dit. För folkräkningarna över större gårdar brukar även människorna i torpen som hör till respektive gård återges. För mer exakt information hänvisar jag till Riksarkivets digitala forskarsal (https://sok.riksarkivet.se/).
Den stora mängden gårdar och backstugor vid Vättern i Vadstena är så stort att jag fokuserar på en gård, Häckenäs i Roglösa socken. Men det är också en gård med lång historia och särskilt förknippad med en man, Andersson, Jonas, f. 1810 i Undenäs Skaraborgs län som var riksdagsman (se mer under rubriken 1800-tal). Den stora gården finns fortfarande kvar och är ett intressant utflyktsmål. Mellan 1880-1930 räknades 104 personer i hushållen vid Häckenäs. Många var säkert dagsverkare och bodde i dom många backstugorna nordöst om gården.
1880: 24 personer räknades. Andersson, Jonas, f. 1810 med hustrun Persdotter, Lovisa Kristina, f. 1821 och fyra barn. De ska ha fått 14 barn. (Källa 6) Ett av barnen i Jonas familj var skollärarinnan Paulina Maria, f. 1849. Mer än 11 familjer räknas men de flesta är ensamhushåll. Bland annat fyra pigor och fyra drängar fanns på gården. Men på gården fanns även backstuguhjon, en smed och en jordarbetare.
1890: 29 personer räknades. De som räknades vid Häckenäs är fördelade på 14 familjer, också dessa de flesta ensamhushåll. Jonas är bortgången men hans hustru och numera änka Andersson F. Englund, Kristina Lovisa bor kvar med fyra av barnen. Kristina är nu hemmansägarinna. Sonen Johan Ludvig, f. 1845 är lantbruksinspektör, dottern Alma Sofia, f. 1858 gymnast och dottern Erika Aurora, f. 1865 seminarieelev. 3 drängar och fyra pigor finns på gården. Tre familjer stattorpare räknas också, ett backstuguhjon och sömmerskan Stafvelin f. Nilsdotter, Karolina, f. 1850.
1900: 21 personer räknades. De som räknades vid Häckenäs är fördelade på 9 familjer. Hemmansbrukaren Fredriksson, Oskar Edvard, f. 1857 bor här med sin hustru Borring, Ingeborg Maria Karolina, f. 1861 i Arnum Preussen, Tyskland och deras 5 barn. Listad i egen familj finns Borring, Anna Margreta, f. 1859 också född i Arnum, Tyskland. Många av personerna har inget yrke listat men det finns två statardrängsfamiljer och sömmerskan Stafvelin f. Nilsdotter, Karolina, f. 1850 bor kvar.
1910: 16 personer räknades. Fredriksson, Oskar Edvard bor kvar med hustrun hustru Borring, Ingeborg Maria Karolina och fyra barn. Oskar står nu som Inspektor Godsägare. På gården finns en dräng och tre statdrängsfamiljer. Borring, Anna Margareta, f. 1859 bor också kvar på gården.
1930: 14 personer räknades. Pettersson, Birger Josef, f. 1884 är hemmansägare och bor med sin hustru Olsson, Karin Olivia, f. 1896 och två barn. Familjen har en tjänarinna, Karlsson, Maria Cecilia, f. 1913 och två statdrängsfamiljer finns på gården.
Fornlämningar: För den fornlämningsintresserade så fullkomligt vimlar det av dylika längs med Vätterns stränder. Just i Vadstena kommun hittar man allt från gamla färdvägar, fossila åkrar, fornborgar, stensättningar, begravningsplatser till Vadstena stads gamla stadslager. Längs med stränderna finns även en hel del registrerade vrakfynd efter båtar. I waypointfilen finns ett urval av dessa som kan vara intressanta att besöka. Det finns så mycket att säga om alla dessa minnen från forntiden men särskilt en av dessa fångade mitt intresse och det var Drottning Ommas Borg. Fornborgen ligger en dryg kilometer sydväst om Borghamn. Just på Omberg finns tre fornborgar, förutom Ommas borg finns även Hjässaborgen och Borggården. Drottning Ommas borg är den minsta av dessa. Men det som är intressant är sagan om Drottning Omma, även kallad Dimmornas drottning. (se citatet från Kulturarv Östergötland) (Se även waypointfil)
Naturreservat: I södra kommundelen finns en hel del naturreservat på Ombergs östra sida som Ostmossens och Ombergslidens naturreservat. Men totalt finns det sex naturreservat i Omberg. Ostmossens naturreservat har en mycket rik fjärilsfauna och ett av Östergötlands förnämsta kalkkärr. Sex kalkkärr finns i reservatet där Ostmossen är det mest biologiskt värdefulla. 1995 gjordes en inventering av storfjärilar i Ostmossens och Ombergslidens naturreservat och man fann 300 arter av storfjärilar. Enligt Länsstyrelsen utgör detta nästan en tredjedel av Sveriges storfjärilsarter. Serviceanläggningar i Ostmossen är endast en karta och parkering. Även Ombergslidens naturreservat har många kalkkärr vilket främjar den lokala orkidéfloran. I kalkkärren finns även en hel del landsnäckor och i beteshagarna många dagfjärilar. Ombergslidens naturreservat är tillgängligt för rullstolsburna. Här finns även flera rastplatser och även ett torrdass. Väster om Hagebyhöga nära Vättern ligger Hagebyhöga naturreservat. Enligt Länsstyrelsen finns här Östergötlands förnämsta orkidéflora. Bästa tiden för att njuta av orkidéerna är runt midsommar. Även Svarthö finns här som är en kvarleva efter istiden. Större delen av reservatet består av kalkkärr. Tyvärr är reservatet stängt för besökare under 2024 pga arbetet med att omvandla gammal försumpad åkermark till kalkkärr. Det finns en 800 meter lång led som till större delen består av spänger som går över kalkkärren. Vid parkeringen på västra sidan finns även en rastplats. I norra kommundelen finns Lundauddens naturreservat. Som namnet antyder ligger det på en udde i Vättern. I reservatet finns oxlar och jätteekar och på våren och försommaren en rik lundflora. Reservatet är tyvärr svårtillgängligt och avskärmas av åkermark. Enligt Länsstyrelsen kan man möjligtvis nå reservatet med båt. (Källa 3)
ÖVRIGT Vill man njuta av utsikten över Vättern och vill vandra så går Ombergsleden längs med dom västra bergssidorna i Ombergsmassivet. Hela leden är 38 km lång och börjar i Ödeshög och slutar i Borghamn. Det är en av STF:s signaturleder. M.a.o. en särskilt vacker, utvald och kvalitetssäkrad flerdagarsvandring. (Källa 2)
Citat
Sagan om drottning Omma: Det var en gång en jätte som bodde i Västergötland. Han ville gifta sig med Drottning Omma, som bodde på Omberg. Jätten satte sig på sin stora häst och red över den klara vita isen som lagt sig på Vättern. När de kom fram till Ommas berg satte hästen upp ena hoven mot berget och råkade bilda en grotta. Plötsligt bildades sprickor i isen och strax föll jätten och hästen bakåt ner i sjön och drunknade. Drottning Omma blev så ledsen att hon grät och kom att gråta i evig tid. Än idag faller hennes tårar ner i Rödgavels grotta, den grotta som bildades av hästens hov. Ibland gråter Omma så mycket, att det bildas dimma över Omberg. Det är därför Omma också kallas för Dimmornas drottning.
(Källa 5)
Landflora
Nedan listas några av dom platser där rödlistade arter observerats. (Källa 8)KÄRLVÄXTER
Backklöver. Plats: Gravfältet 2019.
Backstarr. Plats: Gravfältet 2017.
Blågrönt mannagräs. Hagebyhöga 2023.
Honungsblomster. Plats: Hagebyhöga 2008, 2013, 2015, 2016, 2018.
Jordtistel. Plats: Borghamn 2008, Gravfältet 2017, Hagebyhöga 2013, Ormbergslidens naturreservat 2020.
Klasefibbla. Plats: Borghamn 2008, Hagebyhöga 2012, 2013, 2021, 2016, 2018, Ormbergslidens naturreservat 2005, 2013,
Luktsporre. Plats: Ormbergslidens naturreservat 2017, 2018, 2020,
Lungrot. Plats: Ormbergslidens naturreservat. Många observationer mellan 2001-2024.
Majviva. Plats: Hagebyhöga. Många observationer mellan 2004-2024.
Sommarfibbla. Hagebyhöga 2008
Svinrot. Borghamn 2008, Hagebyhöga 2008, 2010, 2012, 2013, 2021.
Vanlig ängsstarr. Hagebyhöga 2012, 2016, 2021.
Vätterfibbla. Ormbergslidens naturreservat 2016,
Ängsstarr. Hagebyhöga 2002, 2010, Ormbergslidens naturreservat 2005, 2021,
LAVAR
Rosa skärelav. Plats: Sjövägen Brottsledet Borghamn 2023.
Stiftklotterlav. Plats: Borghamn 2022.
MOSSOR
Flikbålmossa. Plats: Hagebyhöga 2002, Ormbergsliden 2001, 2010.
Kustgrimmia. Borgs udde 2020.
Mjölig nålmossa. Plats: Svartebergen 2002.
Ruggmossa. Plats: Svartebergen 2002.
Spindelmossa. Plats: Anudden 1999-2000.
SVAMPAR
Blåmjölkig storskål. Plats: Ormbergsliden 2023.
Dofttaggsvamp. Plats: Ormbergsliden 2020. Flattoppad klubbsvamp. Plats: Ombergsliden 2021.
Kungsspindling. Plats: Ormbergsliden 2022.
Orange taggsvamp. Plats: Ormbergsliden 2023.
Svart taggsvamp. Plats: Ormbergsliden 2020, 2021, 2023. Tvillingspindling. Plats: Ormbergsliden 2023.
Porslinsblå spindling. Plats: Ormbergsliden 2020, 2021.
Äggspindling. Plats: Ormbergsliden 2020, 2023.
TRÄD
Ask. Plats: Näddö 2007, Nässja 2005, Östnässja 2005.
Skogsalm. Plats: Borghamn 2008, Klosterkyrkan i Vadstena 2007, Nya kyrkogården 2007, Nässja 2005, Rådhustorget 2007, Sjukhuset 2007.
Landfauna
Nedan listas några av dom platser där rödlistade arter observerats. (Källa 8)DÄGGDJUR
Igelkott. Plats: Hertigen Vadstena 2022, 2024, Hamnen Borghamn 2021, Krabbegatan Vadstena 2022, Morkullevägen 13 Vadstena 2022, Norra Mullskräderna Omberg 2021, Skedagatan 209 2020.
FLADDERMÖSS
Brunlångöra. Plats: Borghamnsvägen 2B 2020.
Nordfladdermus. Plats: Borghamnsvägen 2B 2020.
FÅGEL Med läget vid Vättern och närheten till Tåkern så är det inte förvånande att här finns en mycket stor mängd observationer. Flera större rapporter finns hela vägen från Omberg, längs med strandlinjen via Borghamn, Häckenäs, Nässja, Vadstena stad till Lundaudden i Norr. Även på den lilla ön Jungfrun finns det observationer. På ön mellan 2020-2024 har man sett drillsnäppa (rödlistad), ejder (rödlistad), fiskmås (rödlistad), gråtrut (rödlistad), havstrut (rödlistad), havsörn (rödlistad), kanadagås, knölsvan, kärrsnäppa, silltrut, småskrake, storskarv, sädesärla, vigg och vitkindad gås. Totalt antal rödlistade arter i hela Vadstena kommun var 80.
Jag återger nedan observationer mellan 2020-2024 av rödlistade arter från några platser längs med Vätterns strandlinje.
Plats: Borghamn: backsvala, björktrast, drillsnäppa, ejder, entita, fiskmås, gråtrut, grönfink, havstrut, hussvala, havsörn, mindre hackspett, rosenfink, skrattmås, smålom, spillkråka, strandskata, tornseglare, ärtsångare.
Plats: Getryggen: alfågel, bläsand, fiskmås, fjällvråk, gråtrut, havstrut, kricka, lappuggla, skrattmås, smålom, stenfalk, stjärtand, svärta, ärtsångare.
Plats: Ombergs västra väggar: bläsand, entita, fiskmås, fjällvråk, gråtrut, grönsångare, gulsparv, havsörn, kricka, kungsörn, mindre hackspett, pilgrimsfalk, rödvingetrast, skrattmås, smålom , spillkråka, stenfalk, stjärtand, svartvit flugsnappare.
Plats: Ullnäs: blå kärrhök, buskskvätta, fiskmås, havsörn.
Plats: Vadstena stad: Mer än 1500 observationer av rödlistade arter under dessa år. Jag begränsar listan till de akut och starkt hotade arterna som observerats: bergand, brunand, grönfink, storspov, tornseglare, årta, ängshök.
RYGGRADSLÖSA DJUR
Almhoppvivel. Plats: Ostmossen 2021.
Diodontus tristis. Plats: Ostmossen NO 2021.
Gulbukig jättevapenfluga. Plats: Ombergslidens skidbacke 2021, Ostmossen 2024.
Gullvivefjäril. Plats: Ormbergsliden 2020, 2022, Ostmossen 2020, 2022, 2023.
Jungfrulinsfly. Plats: Ombergslidens skidbacke 2021, Ostmossen 2024.
Kalkkärrsgrynsnäcka. Plats: Ormbergsliden 2021, 2023.
Klöverhumla. Plats: Ostmossens naturreservat 2024.
Kärrpuppsnäcka. Plats: Ormbergsliden 2021.
Långarmssäckbagge. Plats: Ombergsliden skidbacke 2023.
Mindre blåvinge. Plats: Ombergsliden Södra 2022, Ostmossen 2021.
Mindre purpurmätare. Plats: Ostmossen 2022.
Mindre röllikebagge. Plats: Ostmossen 2021.
Mindre strömvapenfluga. Plats: Ombergslidens skidbacke 2021.
Mosshumla. Plats: Ombergslidens skidbacke 2021, Ostmossens naturreservat 2024.
Nyponsandbi. Plats: Ombergslidens skidbacke 2021, Ostmossen NO 2021.
Nysson interruptus. Plats: Ombergslidens skidbacke 2021.
Silversmygare. Plats: Ombergsliden Södra 2022.
Smaragdfallbagge. Plats: Ombergsliden skidbacke 2023.
Strimbaljvivel. Plats: Ombergslidens skidbacke 2021.
Svävflugedagsvärmare. Plats: Ombergsliden syd parkeringen 2020.
Tandsnäcka. Plats: Ormbergsliden 2021.
Terellia plagiata. Plats: Ombergslidens skidbacke 2021.
Ängsnätfjäril. Plats: Ombergsliden Södra 2022, Ostmossen 2020, 2024.
Fiskeinfo
HISTORIA Innan 1964 fiskades huvudsakligen röding, sik, siklöja och lake. Mellan 1914-1964 var det i huvudsak röding som fiskades. Tillgången till sik och löja varierade under denna 50-årsperiod. 1962 bedrevs fiske från 19 platser inom länets del koncentrerat runt fieskelägena Borghamn och Hästholmen. Dock påverkades fisket negativt under denna period av fritidsfiske och militärens bombfällningar. Här nedan följer några uppgifter om antalet yrkesfiskare, binäringsfiskare och fångstvolymer mellan 1914-1961:År 1914: Antal yrkesfiskare: 52, Antal binäringsfiskare: 32, Antal kilo röding ton: 11, Antal kilo sik ton: 11
År 1919: Antal yrkesfiskare: 62, Antal binäringsfiskare: 44, Antal kilo röding ton: 27, Antal kilo sik ton: 14
År 1934: Antal yrkesfiskare: -, Antal binäringsfiskare: -, Antal kilo röding ton: 34, Antal kilo sik ton: 17
År 1944: Antal yrkesfiskare: 57, Antal binäringsfiskare: 98, Antal kilo röding ton: 25, Antal kilo sik ton: 19
År 1959: Antal yrkesfiskare: 34, Antal binäringsfiskare: 64, Antal kilo röding ton: 20, Antal kilo sik ton: 67
År 1961: Antal yrkesfiskare: 32, Antal binäringsfiskare: 48, Antal kilo röding ton: 35, Antal kilo sik ton: 34
(Källa 1)
Källor
Källa 1: Med bönder och fiskare i Östergötland, Östergötlands Läns Hushållningssällskap 1914-1963, 1964Källa 2: https://www.svenskaturistforeningen.se/guider-tips/leder/signaturled-omberg/
Källa 3: Länsstyrelsen Östergötland
Källa 4: Ridderstad, Anton. 1875-1877. Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Senare delen. M-Ö. / 25
Källa 5: Kulturarv Östergötland
Källa 6: https://hackenasafamilj.wordpress.com/jonas-andersson-bondepolitikern-fran-hackenas/
Källa 7: Riksarkivets sökmotor https://sok.riksarkivet.se.
Källa 8: https://www.artportalen.se
SIDAN UPPDATERAD: 20250420
© Sjödetektiven i Östergötland.