KARAKTÄRISTIKA Grund mesotrof sjö med höga naturvärden. Mycket viktig tätortsnära rekreationsmiljö. Sjön har lövrika strandskogar. Något som är vanligt vid sjöar med flacka stränder. Här trivs ofta fåglarna. Sjön har en mycket kort omsättningstid för vattnet, endast 15 dygn.
GEOLOGI Granitbergarter (gnejsgranit och yngre granit). Mindre inslag av grönsten finns. I närområdet finns också urkalksten.
HISTORIA Så sent som 1965 i Kolmården, Del I benämns sjön 'Svintunasjön'. Svinsjön tros ha varit en av vikarna från Litorinahavet (5 500 – 2 000 f.Kr.) (Kolmården, del I, sid 24). Den uppvärmning som hade skett som gjorde att inlandsisarna smälte gjorde att färskvatten blandades med salt havsvatten i Öresundsområdet. Med detta föddes Litorinahavet. I tid stämmer detta också med stenålderns tidsepok som brukar räknas från c.a. 5500 f.kr till bronsålderns början i Norden ca 1800 f. Kr. Två stenåldersboplatser fanns strax norr om sjön vid Majstorp (Fornsök objektid 10044900180001) och Anderstorp (Fornsök objektid 10044900190001) Ev. låg dessa här då vattenståndet gjorde att detta var en vik och att boplatserna låg i det inre av viken. Medeltida boplatser finns omnämnda vid södra delen av sjön. Boda, Kulla, Mejstorp, Råssla och Uttersberg. (Kolmården, del I, sid 58) Som kulturbygd bör området runt Svinsjön ha haft stor betydelse i alla tider i Krokek, ända från stenåldern och framåt. Enligt språkforskaren S. Fries så ger även det äldre namnet 'Svintuna' en ledtråd om att orten kan vara en av dom äldsta i länet. (Kolmården, del II, sid 156) Majstorp ska också hetat Mejstorp, Möjetorp. Alla härledda från det medeltida namnet Mäghinsthorp. (Kolmården, del I, sid 66)
Uttersberg på sjöns västra sida har en lång historia och har varit en betydelsefull egendom. Det hette tidigare Bergh. Pga av avstyckning för villabebyggelse i området så får man ingen känsla för hur stort detta gods var. Efter lite brokiga ägarförhållanden under mitten av 1500-talet blev godset kronogods. Detta skänktes 1595 av änkedrottning Gunilla till Peder Månsson Utter. Utter var Sveriges första riksarkivarie och skulle därför ansvara för rikets arkiv. Förläningen till Utter var på livstid men kom senare att ändras till 'evärdelig egendom', m.a.o för evig tid. Utter avled i pesten 1623. Carl Fredrik Broocman framhävde Uttersberg som en av dom mer betydande säterierna vid mitten av 1700-talet.
I mer än 100 år ägdes Uttersberg av familjen Casparsson mellan 1878 och framåt. Hur ägarförhållandena ser ut idag får vidare efterforskningar utvisa. På 1940-talet bedrevs skolköksundervisning på Uttersberg.
SÄGNER Det sägs att en Kolmårdsbo en gång såg den sägenompsunna Manormen vid Svinsjön. Den kom upp ur sjön i morgondimmorna och skulle ha försvunnit bort mot sjöarna i norr. (Kolmården, del II, sid 230) Manormen var ett fabeldjur i gammal svensk folktro. En stor svart orm med hästman. Kallades också Flogdrake. Från isländskans 'flugdreki'.
Sjöflora
Bredkaveldun, sjöfräken, kråkklöver, sprängört, kalmus och kransslinga.
Sjöfauna
FISK Gädda, abborre, mört, sarv, braxen, björkna, sutare och gärs.
Landflora
Norr om Mörtnäs ska man kunna hitta gul svärdslilja på försomrarna. (Kolmården - del II, sid 202).
TRÄD Klibbal och videbuskar finns norr om sjön.
På dom hävdade strandängarna öster om sjön finns blåsstarr, bunkestarr, plattstarr, svalting, fackelblomster, strandlysing, kråkklöver, kärrvial, kärrstjärnblomma, kärrsilja och svärdslilja.
Landfauna
Fasaner ska ha planterats in kring Uttersberg. Enligt Kolmården del II ska dessa ha trivts bra i området och en god stam ha bildats. Även bäver har funnits vid sjön sen 1990-talet.
Bilder
Djupkarta från SMHI. För Svinsjön. Licensierat under CC BY 2.0. Klicka på ikonen för att hämta jpg-fil.
Källor
Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt, Fredrik August Dahlgren, 1914-1916
Kolmården, del I - Kommunen, Hembygden, 1965
Naturvärdesinventering av 75 sjöar i Norrköpings kommun, Jonas Edlund, 1996