Sjödetektivens hemsida

I ÖSTERGÖTLAND

  

Grunddata

  • Kommun: Norrköping
  • Sjöid: 652048-151866

Google Earth-filer

Plats i Google Earth
Waypoints i Google Earth
Grundinfo om Svartgölen för Google Earth
Waypoints för Svartgölen för Google Earth

Allmänt

OM SJÖNAMNET Namnet är inte helt ovanligt i Östergötland. Det finns 18 gölar med samma namn. I Norrköping och Linköping finns det fyra i vardera kommun. Förmodligen kommer namnet sig av det mörka vattnet.

HISTORIA Den äldsta kartan över närområdet är den Häradsekonomiska kartan från 1868-77. Ingen fastighet fanns i nära anlsutning till Svartgölen. Den närmaste var Rödkärr 800 m väster om gölen. På den tiden ett jordtorp och som idag har växt ut till en större fastighet som drivs av DoggsenCenter Hundpensionat. Den nuvarande vägen till Rejmyre fanns även på 1800-talet men inga andra vägar fanns i närheten. (Källa 1) Det finns ett omnämnade om Rödkärrs historia på Simonstorps hemsida. (Se citatet)

Folkräkningar: Det saknas märkligt nog folkräkningar vid Rödkärr på Riksarkivet.

Fornlämningar: Det finns inga registrerade fornlämningar nära gölen men 840 m sydöst om den finns en ett gammalt vägmärke. (Se waypointfil)

L2011:8842 Vägmärke. Beskrivning: Milstolpe, sandsten, 0,67 m h, 0,46 m br, avsmalnande uppåt och 0,08 m tj. Milstolpen är hopfogad på mitten, överdelen avslagen. På den S sidan är texten: '4 M'. Postament av kallmurade granitstenar, 1,5x1,4 m (Ö15cg N-V 15cg S) och 1 m h. Stenarna är 0,2-1 m st. (Källa 2)

GEOLOGI Bergarten i området runt gölen utgörs av Dacit-ryolit med kvarts-fältspat-glimmersammansättning. Uppgifter om mineraler i området saknas. (Källa 3)

Citat

Kolkörarna kom i konvojer från Rejmyreskogarna och stannade till vid Rödkärr och tömde deras vattenkälla, som låg på andra sidan vägen. Hästarna var många och drack mycket vatten, så att Edit fick hämta vatten till gården tidigt på morgonen innan kolkörarna kom.

(Källa 4)

Landflora

Det finns ett större antal observationer på Artportalen vid avtagsvägen från Rejmyrevägen och på västra sidan av Svartgölen. Den enda rödlistade arten som rapporterats in var Krusfrö som är en flockblommig växt. Den hittades 2019 vid vägbommen. De flesta övriga var kärlväxter. 2017 gjordes en större inventering vid västra änden av Svartgölen. De arter som observerades då återges nedan. (Källa 5)

BÄR Blåbär, ekorrbär, hjortron, lingon, skvattram, tranbär, vanligt odon. Plats: Väster om Svartgölen (2017).

LAVAR Blåslav, flarnlav, granlav, gällav, luddig skägglav, näverlav, stocklav, vedlav. Plats: Väster om Svartgölen (2017).

MOSSOR Kvastmossa, rostvitmossa, spärrvitmossa, sumpvitmossa, tallvitmossa. Plats: Väster om Svartgölen (2017).

SVAMPAR Fnöskticka, gråriska, klibbticka, kärrsopp, laxskivling, svart eldticka: Väster om Svartgölen (2017).

TRÄD En, glasbjörk, gran, klibbal, rönn, tall. Plats: Väster om Svartgölen (2017).

Landfauna

ERIOPHYIDAE Alknottror. Plats: Väster om Svartgölen (2017). Alknottrorna känns igen på att dom ofta är rosafärgade små knottror som sitter på alarnas blad. Ibland kan de bli så många att bladen skrumpnar pga av näringsbrist.

FJÄRILAR Skogsgräsfjäril, skogsnätfjäril, citronfjäril. Plats: Väster om Svartgölen (2017).

FÅGEL

Bofink: Plats: Väster om Svartgölen (2017).

Gulsparv (rödlistad): Plats: Sydväst om Svartgölen (2020).

Gärdsmyg: Plats: Väster om Svartgölen (2017).

Orre: Plats: Öster om Svartgölen (2021).

Sparvuggla: Plats: Öster om Svartgölen (2021).

Ärtsångare (rödlistad): Plats: Sydväst om Svartgölen (2020).

MÅRDDJUR: Mård. Plats: Sydväst om Rödkärr (2016).

Sjöspaningar

2024-05-04 En enslig varm dag letar sig in denna lördag som föregåtts av många kalla dagar i april. Vaknar kl 5 och undrar om jag verkligen är så pigg som jag känner mig. Ett vanligt test på piggheten så tidiga mornar är att ändå gå upp och göra kaffe. Efter en timmes kaffe- och frukostintag är jag fortfarande pigg och börjar så klart fundera på någon sjöutflykt. Väderprognosen ser lovande ut med upp till 25 grader mitt på dagen. Gör färdigt det lilla jag hade kvar på att plocka fram info om Skönnarbosjön i Motala kommun och sen starta upp Google Earth och visa alla sjöar i Norrköpings kommun. 'Det får bli något mindre vatten', tänker jag och bestämmer mig för Svartgölen som ligger bara 200 meter norr om väg 1175 som går till Rejmyre och cirka 2 km från väg 55. 700 meter öster om Rödkärr.

Det lilla jag såg på Google Earth gav mig inga större förhoppningar om att gölen hade någon lämplig plats att slå upp ett litet läger vid. Och så var det, gölen var helt omgiven av gungfly. Men det fanns gott om lämpliga träd att hänga hängmattan i så det löste sig bra ändå. När jag kommer ner till gölens södra sida ser jag något i ögonvrån på västra sidan. En trana (eller häger) letar mat och makar sig ståtligt fram genom buskagen. Fågeln gör senare flera överflygningar över gölen så eventuellt häckade den vid Svartgölen och tyckte att jag var något som störde familjefriden.

Det finns inga stigar till Svartgölen men det är bara 200 meter att gå från vägen. Men det är ändå 200 ganska bökiga metrar över en gropig terräng full av avverkad sly. Närmast gölen är det som vanligt ett 20-tal meter brett band av skvattrambuskar.

Tar en tur runt gölen innan lunch. Norra sidans trädlinje gör ett ganska spretigt och torrt intryck. Även om det är sparsamt med färger så är det vackert vid gölen. En blandning av grönt, brunt, vitt, grått och så den klarblå gölen i mitten. En rätt ful blå kraftledning tar dock bort lite av intrycket där den löper längs med gölens norra sida. Över vassen böljar torra, gula gräs och väntar på att ersättas av nytt gräs. Skvattramen har fått ärtstora knoppar som sitter överst på kvarje stjälk. Östra sidan bjuder på blöta tovor som omges av våta partier. Det finns en hel del träd runt gölen men ingen har lyckats växa sig större. Tallarna är de som äär högst och en och annan liten tanig björk kämpar om utrymmet och en plats i solen. Nordvästra sidan beståår av våtmark och kantas av ett rätt risigt parti med ungskog. Väl ute på vägen igen så går jag tillbaks till hängmattan som nu ser väldigt lockande ut. Det blir en timmes vila och bara lyssna på småfåglarna som sjunger och låta ögonen vila på gölens försiktiga krusningar. Ett litet propellerplan gör en gir över gölen och bankar lite så att piloten kan se ner över gölen.

Fiskar upp mörkt och brunt vatten ur gölen som får bli kokvatten till potatisen. Det blir kotletter och stekta champinjoner till lunch. Ofta kan jag använda någon klippavsats eller häll som arbetsbänk för att förbereda maten. Men här vid gölen finns inget sånt utan jag får använda mitt Haven tent som arbetsbord och ha allt jag behöver på liggunderlaget. Visar sig fungera hur bra som helst. Det som är praktiskt är att man då har allt i ståhöjd.

Det blev trots allt en skön tur även om jag innan besöket var helt oförberedd på besöket till Svartgölen.

Bilder

Vy från öst mot väst.

Vy från öst mot väst.


Västra sidan.

Västra sidan.


Vy över gölen från norra sidan.

Vy över gölen från norra sidan.


Skvattram.

Skvattram.


Foto från Svartgölen

Foto från Svartgölen


Foto från Svartgölen

Foto från Svartgölen


Foto från Svartgölen

Foto från Svartgölen


Foto från Svartgölen

Foto från Svartgölen


Källor

Källa 1: Häradsekonomiska kartan, 1868-77. Lemmoberg 55-5.

Källa 2: https://app.raa.se/open/fornsok/

Källa 3: https://www.sgu.se/

Källa 4: https://simonstorp.net/simonstorpssocken

Källa 5: https://www.artportalen.se


SIDAN UPPDATERAD: 20240505