Sjödetektiven i Östergötland

Grunddata

Kommun: Norrköping
Sjöid: 650653-151585

Google Earth-filer

Plats i Google Earth	Waypoints i Google Earth

Allmänt

OM SJÖNAMNET Råder lite olika meningar om sjöns namn men det historiska namnet är Stora Jären. (Källa 1). En intressant sak är att Lilla Jären på den Häradsekonomiska kartan hette Lilla Jerngölen. Lite närmare efterforskning visar att det har med 'järn' att göra. SAOB skriver om 'järn': 'De tvåstaviga formerna jären, jeren osv. avse ett (dialektiskt) uttal med stavelsebildande n.' (Källa 2). Det finns också exempel på sjöar som hetat Jären men som bytt namnet till Järnsjön. (Källa 3). Detta stämmer ju också väl med att SGU inventerat metaller i området och att det ska finnas bland annat järn.

HISTORIA

1800-tal: Närmaste fastigheten var det som idag heter Nybygget som ligger 400 m NO om sjön. När det blev ett nytt bygge är oklart. På den Häradsekonomiska kartan är två fastigheter utmärkta på platsen. Platsen hette antagligen Kyrkfallet. Från Nybygget går en stig i nordvästlig riktning och passerar Stora Jären 250 meter norr om denna. Cirka 800 meter längs med stigen från Nybygget fanns backstugan Kojan enligt den Häradsekonomiska kartan.

Folkräkningar: OBS! Det kan finnas flera platsnamn (torp o.dyl.) med samma namn i en viss församling. Det framgår tyvärr inte av uppgifterna nedan. Uppgifterna under ett visst platsnamn nedan kan med andra ord gälla flera ställen med samma namn. Personer som nämns var heller inte alltid boende på platsen utan kan ha någon annan koppling dit. För folkräkningarna över större gårdar brukar även människorna i torpen som hör till respektive gård återges. För mer exakt information hänvisar jag till Riksarkivets digitala forskarsal (https://sok.riksarkivet.se/).

Får ingen träff på varken Kojan eller Kyrkfallet på Riksarkivet. Det finns en Kojan i Simonstorps församling men Stora Jären hör till Kvillinge församling.

Däremot får man träff på Nybygget i Kvillinge socken på Riksarkivet och folkräkningarna. Troligtvis kunde två olika familjer bo vid Nybygget på 1800-talet. I dom första folkräkningarna så anges två olika hushåll. 1880 bestog hushåll 1 av fyra personer i hushållet. Målstedt, Karl Anders Wilhelm, f. 1826 var snickare. Han står som'gift' men har inte samma efternamn som Andersdotter, Charlotta, f. 1825 som också bodde där då. Två barn fanns i hushållet. Hushåll 2 hade 7 personer i hushållet. Förutom 5 barn bodde där Jonsson, Johan Alfred, f. 1835, Torpare och Johansdotter, Hedda, f. 1836. Det sista hushåll som räknades vid Nybygget 1930 var förutom 4 barn Gustafsson, Karl Albin Emanuel, f. 1889, Körare och Larsson, Anna Matilda, f. 1894.

Dom sysselsättningar som folkräkningarna anger att de äldre männen hade vid Nybygget var torpare, snickare, förpantningsägare, fabriksarbetare, skogsarbetare, körare.

Antal personer som räknats mellan 1880-1930 vid Nybygget:

1880: 14

1890: 7

1900: 6

1910: 12

1930: 10

GEOLOGI Sjön omges av ett område med bergarten tonalit-granodiorit. Metaller i området är: Zn, Pb, Fe, Co, Ni. (Källa 4)

Sjöflora

Inventerat 2014 av Jan-Erik Axelsson, Mirjam Ideström (Källa 5):

VATTENKLÖVERVÄXTER vattenklöver

Landflora

Under 2014 gjorde Jan-Erik Axelsson, Mirjam Ideström en inventering i mossen strax söder om sjön. Återger arterna som inventerades här nedan. (Källa 5)

BÄR skvattram, tranbär

FLOCKBLOMMIGA VÄXTER kärrsilja

GRÄS kallgräs

HALVGRÄS vitag

KALLAVÄXTER missne

KAVELDUNSVÄXTER dvärgigelknopp

LJUNGVÄXTER rosling

PORSVÄXTER pors

ROSVÄXTER kråkklöver

SILESHÅRSVÄXTER rundsileshår, storsileshår

Landfauna

Under 2009-2010 gjorde Jan-Erik Axelsson en större inventering av fjärils- och sländearter strax söder om sjön (Källa 5). Återger dessa nedan.

FJÄRILAR citronfjäril, ljungblåvinge, nässelfjäril, sorgmantel, svavelgul höfjäril, violett blåvinge.

SLÄNDOR blodröd ängstrollslända, bred kärrtrollslända, brun mosaikslända, fyrfläckad trollslända, guldtrollslända, metalltrollslända, myrtrollslända, mörk lyrflickslända, nordisk kärrtrollslända, pudrad smaragdflickslända, spjutflickslända, starrmosaikslända, svart ängstrollslända.

Sjöspaningar

2023-04-07 Hit måste jag tillbaks när det blir barmark och lite varmare. Säkert en sjödoldis för många men väl värd ett besök. Tyvärr är stora delar av omgivningen kalhuggen men man har i alla fall lämnat en sträng med tall och björk längs med strandlinjen. Lite svårt att se med snöresterna kvar på marken men den sista biten till sjön tror jag är stiglös men det är inga problem att ta sig dom 250 metrarna från skogsvägen upp till sjön. Man kan köra upp en bit från Nybygget nere vid Ågelsjön och parkera på vändplanen. Därifrån är det inte långt att gå. Väljer man att fortsätta skogsstigen västerut så passerar man en av mina favoriter. Harsjön. Sen fortsätter stigen till Trangölens barrskogs naturreservat.

Det finns en enkel rastplats med en lika enkel eldstad på norra sidan av Stora Jären. Någon har samlat på sig lite ved som just denna Långfredag var rätt blöt så inget att elda med. Här är nog i alla fall en lämplig plats på sommaren att ta sig ett dopp. Småtallarna är också perfekta för den som har hängmatta. Det är en hel del våtmark runt sjön men det finns några platser där berget sluttar ner mot strandlinjen. Södra sidans mosse som gränsar till Lilla Jären är säkert spännande för både den botaniskt intresserade och den som gillar sländor och fjärilar. Enligt inventeringar på Artportalen så verkar just den här mossen vara mycket intressant.

Det finns inga registrerade fornminnen runt sjön men jag undrar ändå om inte den gamla kallmurade dammen på östra sidan vid Järbäckens mynning borde bli ett fornminne. Ett stadigt bygge som också fungerar som bro över bäcken. Även platsen för den gamla backstugan Kojan borde fornminnesmärkas. Följer man stigen från Nybygget och ca 800 m i nordvästlig riktning så hittar man platsen där den ska ha legat. Alldeles i kanten av det hygge som finns där idag. Området avverkat 2015.

Bilder

Hela Stora Jären sedd från öster till väster.

Den enkla rastplatsen på norra sidan. Någon har i alla fall samlat på sig lite ved. Tyvärr ganska blöt.

Den här gamla kallmurade dammen hittar man vid Järbäckens mynning på östra sidan.

Ett jakttorn alldeles intill sjön i vilken man varnas för att på egen risk gå in i det.

Nybygget ca 370 m nordöst om sjön. Hette Nybygget redan 1949 men troligtvis Kyrkfallet i slutet på 1800-talet. Det nuvarande Nybygget är nog ett ännu nyare nybygge än det som avsågs 1949.

Källor

Källa 1: Häradsekonomiska kartan 1868-1877.

Källa 2: Svenska Akademins Ordbok. https://www.saob.se/artikel/?seek=j%C3%A4rnochpz=1

Källa 3: Hellquist, Elof. Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia. (1903-1906). http://runeberg.org/hesjonamn/0286.html

Källa 4: Sveriges Geologiska Undersökning.

Källa 5: Artportalen.

SIDAN UPPDATERAD: 20250420