Sjödetektiven i Östergötland

Grunddata

Kommun: Finspång
Sjöid: 651388-150761
Yta (km^2): 0,591
Strandlinje (km): 5,37
Höjd (m): 66,5
Maxdjup (m): 7,8
Volym (m^3): 7800000

Google Earth-filer

Plats i Google Earth	Waypoints i Google Earth

Allmänt

OM SJÖNAMNET På den häradsekonomiska kartan från 1868-77 så hette sjön Öhrgifvaren. 1948 är namnet ändrat till dagens Övergivern. Min egen teori är att det gamla namnet kan tolkas som 'ö-givaren'. M.a.o. Sjön som ger öar.

GEOLOGI Enligt SGU så består berggrunden runt sjön av dacit-ryolit. (Källa 1) Det saknas dock information om mineraler i området. Dacit och Ryolit är båda magmatiska ytbergarter.

I Ryolit kan det finnas inslag av Obsidian som är ett vulkaniskt glas som bildas när lava stelnar hastigt. (Källa 2) Bland lavastenar har Obsidian i synnerhet egenskaper som gjort att den ofta slipats till ädelstenar men också slipats till skalpeller. Stenen kan slipas mycket tunnare än skalpeller gjorda av vanligt rost-fritt stål. Många arkeologiska fynd visar att människan använt och uppskattat Obsidian under tusentals år. (Källa 3)

Lite kuriosa: Ryolit hittar man också i butiker som säljer stenar med magiska egenskaper. Som det står på AQ Butik.se:s sida om Ryolit: 'Den ger dig tillgång till ett djupt och glädjefyllt kunskapstillstånd genom att bryta upp mentala hinder.'

ÖVRIGT Det finns inga registrerade fornminnen i anslutning till sjön.

Landflora

NÄVEVÄXTER Svedjenäva hittades i september 2006 vid Näset på norra sidan av sjön. Svedjenävan växer där det brunnit. Enligt uppgift så brann det där i juli 2006. (Källa 5)

Landfauna

FÅGEL På den stora ön i Övergivern häckade det Storlom 1 augusti 2021. (Källa 4)

Bilder

Djupkarta från SMHI. För Övergivern. Licensierat under CC BY 2.0. Klicka på ikonen för att hämta jpg-fil.

Tyckte det var passande att ha en bild av Övergiverns öar som första bild. Med tanke på det gamla namnet Öhrgifvaren som antagligen betydde 'Som ger öar'.

Öar och små holmar finns det gott om i Övergivern.

Och det här är en av dom finaste platser jag sett vid en sjö. Lite svår att nå genom den varierande blöta eller torra våtmarkssträngen man får trampa igenom för att komma dit. Dryga 800 meter att gå från vändplanen nära Rejmyrevägen. Och av dessa 800 meter är det 400 meter obanad terräng. Men väl värt det.

Det man måste ta sig igenom för att komma ut på den vackra udden.

Men som sagt var väl värt besväret. Man har panoramarutsikt över hela västra och östra delen av sjön. När jag var där 2021 så hade någon också fixat till en jättefin eldstad och en bra stock att sitta på. Bättre än denna som var från maj 2020.

Jag är inte den enda som uppskattat den fina udden. Nån har gjort det bekvämt för sig och ordnat en toarullehållare. Den hängde kvar där ett år senare men i lite sämre skick.

En för mig obekant bekantskap jag gjorde på stockbänken på udden 2021.

Vid vändplanen där det är 800 meter ner till sjön.

Sjön är mycket oregelbunden till formen så den bjuder på många uddar ...

På återvägen till bilen i maj 2020 svek gps:en mig och jag hamnade i ett stort skvattramområde. Strax sydväst om Stigsjön.

Väl dolt på den stora ön i sjön finns denna lilla rastplats och troligtvis en bastu.

På nordvästra sidan finns denna enkla rastplats med en eldstad.

Och på norra sidan det enda torpet vid sjön. Strömviken.

Källor

Källa 1: SGUs kartvisare - Berggrund

Källa 2: https://sv.wikipedia.org/wiki/Obsidian

Källa 3: https://www.sefina.se/obsidian/

Källa 4: Artportalen. Observationer gjorda av Per Eriksson 2021.

Källa 5: Artportalen. Observationer gjorda av Lotta Risberg 2006.

SIDAN UPPDATERAD: 20210826