Sjödetektivens hemsida

I ÖSTERGÖTLAND

  

Grunddata

  • Kommun: Boxholm
  • Sjöid: 643588-146957
  • Yta (km^2): 0,924
  • Strandlinje (km): 5,83
  • Höjd (m): 146

Google Earth-filer

Plats i Google Earth
Waypoints i Google Earth
Grundinfo om Malgen för Google Earth
Waypoints för Malgen för Google Earth

Allmänt

OM SJÖNAMNET Tidigare hette sjön Maljen och Malgeryd hette Maljeryd. (Källa 1) Elof Hellquist har ett intressant uppslag över sjönamnet. Enligt honom hette sjön Malghe i fornsvenskan. En härledning av adjektivet ’maligher, ‘malugher ’sandig o. d.’ (Källa 4)

KARAKTÄRISTIKA På sjöns västra sida, norr om Hällebo, finns en större myr som är cirka 1 km lång och 500 m bred.

HISTORIA

Fornlämningar:

Det finns ett 11-tal registrerade fornlämningar i sjöns närhet. (Källa 3) (Se waypointfil).

Bland de mer intressanta kan nämnas:

L2011:4551 Naturföremål/-bildning med bruk, tradition eller namn: Beskrivning: Jättekast, flyttblock 15x10 m st (25-225cg) och 5-6 m h. Enligt traditionen kastat av en jätte i Häradsmålen, Malexander sn mot jätten Tumbe i Tumbo samma sn. Plats: 500 m. väster om Tumbo.

L2011:5582 Naturföremål/-bildning med bruk, tradition eller namn: Beskrivning: Grotta med namn, hålighet ca 4x2 m och 2 m h, vilken har bildatsav stora block. Ett stort takblock bärs upp av mindre underliggande block, ca 2x3 m st. Ett block i det inre av håligheten, 2,5x1,6 m st har upptill formen av en pelare. Framför ingången är ettblock, 3x1,5 m st. Platsen anvisad av ortsbo i Pukstugan. Plats: 270 m. öster om Pukstugan. (Se under rubriken Sägner)

Förutom dessa finns några blästbrukslämningar strax norr om Pukstugan och fångstgropar vid Malgeryd.

1800-tal: Det är svårt att få en komplett överblick över området runt Malgen på den häradsekonomiska kartan men i norr fanns torpen Pukstugan och Brostugan i nordöst och de större platserna Maljeryd och Ramfall på nordvästra sidan. Vid Ramfall fanns ett ångbränneri. Här har det förmodligen framställts brännvin (Källa 1). Husbehovsbränning var mycket vanligt under 1700-talet men i takt med den ökade salubränningen (som t.ex. ångbrännerierna) så minskade detta avsevärt under 1800-talet. (Källa 2)

Folkräkningar:

(Källa 6)

Pukstugan: 23 personer räknades vid Pukstugan mellan 1880-1930. Äldst 1880 var Pettersson, Jonas, f. 1804 och Andersdotter, Stina, f. 1808. Jonas var inhyses. I övrigt bodde Jonson, Johan Alfred, f. 1841 och Andersson, Anna Mathilda, f. 1849 och tre barn. 1890 fanns en ny familj här, Petersson, Anders, f. 1840, Jordtorpare och Andersdotter, Anna Charlotta, f. 1835 och två barn. Även Andersdotter Petersson, Stina, f. 1808 bodde här då. Hon var inhysesjon. År 1900 fanns en ny familj här. Netz, Karl Johan, f. 1867, Torpare och Andersdotter, Augusta Matilda, f. 1869 och tre barn. 1910 bodde endast tre personer i Pukstugan. Svensson, Anders Johan, f. 1878, Torpare, Karlsson, Hulda Kristina, f. 1880 och Ellen Linnéa Elisabet, f. 1909 i Malexander Östergötlands län. Vid den sista folkräkningen 1930 fanns 5 personer fördelade på tre hushåll. Zandersson, Johan August, f. 1878 som var torpare. Johansson, Agda Elisabet Linnéa, f. 1901 var hushållerska. Här bodde även jordbruksarbetaren Karlsson, Karl Erik Albin, f. 1899.

Tumbo: 60 personer räknades vid Tumbo mellan 1880-1930. Flera kyrkoherdar har bott i Tumbo. 1880 bodde bland annat kyrkoherden Waern, Carl August, f. 1840 här och rättaren Karlson, Karl August, f. 1846. 1890 räknades 13 personer i Tumbo. Petersson, Gustaf Adolf, f. 1849 var arrendator. En ny kyrkoherde bodde också här, Lindeberg, Otto Edvard, f. 1849. År 1900 bor kyrkoherden Trybom, Josef Fabian, f. 1849 här. Han bor även kvar 1910. 1910 bor även arrendatorn Petersson, Karl Edvard, f. 1865 här med sin fru Hjort, Alfrida, f. 1862 och sju barn. 10 personer räknades det sista året 1930. Bland annat kyrkoherden Fagerlin, Otto Nathanael, f. 1869, musiklärarinnan Fristedt, Matilda, f. 1848 och torparen Zandersson, Johan August, f. 1878 med familj.

Maljeryd: 45 personer räknades vid Maljeryd mellan 1880-1930. 1880 bodde här torparen Nilsson, Johan, f. 1817 och Fredriksdotter, Maria, f. 1826 och åtta barn. 1890 bor Fredriksdotter, Karin, f. 1826 kvar och är nu arrendator, fem barn och pigan Andersdotter, Hulda Karolina, f. 1873. 1910 är Johansson, August Otto, f. 1866 arrendator. Johansson, Anna Sofia, f. 1857 är hushållerska. Fyra personer bor här för övrigt 1910. 1930 räknas så många som 17 personer i Maljeryd. Bland annat arrendatorn och jordbruksarbetaren Netz, Karl Emil, f. 1893, Johansson, Johan Ejnar, f. 1895, Jordbruksarbetare Torparrendator, Karlsson, August Albin, f. 1894, Byggnadssnickare och arrendatorn Svensson, Johan Arvid, f. 1905.

GEOLOGI Berggrunden i området utgörs av granit. Uppgifter om mineraler i området saknas. (Källa 5)

SÄGNER Söder om sjön, i Malexanders socken, finns ett jättekast, den s.k. 'Slusastenen'. M.a.o. ord en sten som kastats av en jätte någon gång för länge sedan då jättar befolkade jorden. Enligt Team Judo-Rune IF-s Geocache info så mäter stenen 8-10 meter i höjd och bredd. Varifrån stenen kastats, varför jätten kastat den eller hur stor den jätte måste ha varit som kastat den var, framgår inte. Men låt oss leka med tanken att stenen är ca 10 m i diameter. För att få plats i handen bör jätten ha varit sisådär 300 m lång. Om jag jämför med vad jag får plats med i min hand. Enligt Team Judo-Rune IF-s Geocache info så har stenen fått sitt namn efter 'Slusen', en hemlös man som i slutet av 1860-talet nyttjade grottan under stenen som bostad. Enligt en tidig beskrivning av jättekastet ska jätten ha hetat Tumbe i Tumbo ha kastat stenen. (Källa 7) (Se waypointfil).

Se även det roliga citatet från Fornsägner och kulturbilder från 1920 angående jätten Tumbe.

ÖVRIGT Östgötaledens sträckning Malexander - Ulrika passerar söder om sjön i höjd med Tumbo. Sträckan är 20 km lång. Strax söder om Tumbo ligger Sommarhagen som förutom hotell och restaurang har en mängd aktiviter som t ex kanotpaddling, viltsafari, flytande hotellrum och bastu och mycket annat.

Det närmaste vindskyddet ligger längs med Östgötaleden cirka 500 meter öster om Tumbo vid sjön Svarten.

Vid Malgen finns en allmän badplats. Det finns en flottled (numer kanotled) som förbinder Lillsjön med Malgen. Det finns även en lång spång som går igenom tät vass mellan Lillsjön och Malgen.

Citat

Vid Malexanders kyrkoherdeboställe Tumbo bodde fordom jätten Tumbe. Då han ville samtala med sin granne Hertsen å Hertsmåla, beläget å en halv mils avstånd från Tumbo, plägade han för detta ändamål gå upp på den närbelägna kullen Högatoft, från vilken är god utsikt över Ydrebygden. Men så blevo de båda grannarna osams, och i förargelsen slungade Hertsen ett stort stenblock av över fyra meters höjd över till Tumbe. Då blocket emellertid var för lätt mot jättens styrka, gick det över gården samt föll ned väster om Tumbo nära sjön Malgen, där det ännu ligger.

(Källa 9)

Landflora

ALLMÄNT Många rödlistade arter har hittats i Pukehåls naturreservat mellan 1999-2023. Flest inventeringar har gjorts fr.o.m. 2015 till 2023. Cirka 50 olika arter. De akut och starkt hotade arterna som hittats är skogsalm, vanlig skogsalm och ask. År 2000 och 2001 ska man ha hittat pimpinellros vid Pukstugan som idag är markerad som nationellt utdöd. År 2007 hittades skogsalm även vid Smedstorp och 2023 strax norr om Hällebo och 2007 ask vid Hällebo. En hel del fynd av ask hittades vid Malgeryd år 2007. (Källa 8)

Rödlistade arter har även hittats i Tumbo. (Källa 8)

De rödlistade arter som hittats under åren i Pukehåls naturreservat återges nedan. (Källa 8)

Aspgelélav, blackticka, backsippa, ask, dofttaggsvamp, druvfingersvamp, dvärgbägarlav, fyrflikig jordstjärna, grangråticka, grantaggsvamp, gränsticka, kalkkärrsgrynsnäcka, klasefibbla, orkidéer: knärot, kolflarnlav, koralltaggsvamp, kortskaftad ärgspik, kvällsmaskros, liten hornflikmossa, ljus solvända, luddig stiftdynlav, läderlappslav, månlåsbräken, orange taggsvamp, persiljespindling, pimpinellros, rynkskinn, sammetstaggsvamp, scharlakansvaxskivling, skogsalm, skogstrappmossa, skrovlig taggsvamp, slåtterfibbla, sommarfibbla, storgröe, svart taggsvamp, svinrot, tallticka, ullticka, vanlig backsippa, vanlig skogsalm, veckticka, vedskivlav, vedtrappmossa, vit vedfingersvamp, västlig njurlav,

BUSKAR I maj och början av juni så kan man hitta skvattram, rosling och hjortron på tallrismossarna runt Malgen.

SVAMPAR En stor mängd svamp har inventerats i Pukehåls naturreservat, framförallt i nordvästra delen av reservatet. Många av dessa är dessutom rödlistade som till exempel grangråticka, orange taggsvamp, vit vedfingersvamp, koralltaggsvamp och svart taggsvamp. (Källa 8)

Landfauna

ASBAGGAR Snäckjägare. 2023. Plats: Pukhålans naturreservat.

FJÄRILAR

Brun mosaikslända, fyrfläckad trollslända, hagtornsfjäril, hedblåvinge, kålfjäril, silverstreckad pärlemorfjäril, vinbärsfuks, vitgräsfjäril. 2012. Plats: Väster om Malgen.

Rovmätare. 2023. Plats: Pukhålans naturreservat.

LÅNGHORNINGAR Bronshjon. 2023. Plats: Pukhålans naturreservat.

TRÄGNAGARE Granbarkgnagare. 2023. Plats: Pukhålans naturreservat.

FÅGEL

Gråtrut, gök, hussvala, korp, lövsångare, mindre hackspett, nötskrika, ormvråk, spillkråka, storlom, större hackspett, svartmes, talltita, tofsmes, trädkrypare, trädpiplärka. Av dessa är idag rödlistade: Gråtrut, hussvala, mindre hackspett, spillkråka, talltita. 2012. Plats: Enligt uppgift Malexanders kyrka men gps-koordinaten är placerad centralt i Malgen. (Källa 8)

Spillkråka, stjärtmes, grönsiska. 2014. Plats: Alkärr, södra Malgen. (Källa 8)

Bofink, domherre, koltrast, ladusvala, lövsångare, nötskrika, ringduva, trädgårdssångare, trädkrypare. 2019. Plats: Pukhålans naturreservat. (Källa 8)

SLÄNDOR

Metalltrollslända, sjöflickslända, skogsgräsfjäril, spetsfläckad trollslända, svart ängstrollslända, svavelgul höfjäril, tegelröd ängstrollslända. 2012. Plats: Väster om Malgen.

SVARTBAGGAR Vanlig svampsvartbagge. 2023. Plats: Pukhålans naturreservat.

VIVLAR Björksplintborre. 2023. Plats: Pukhålans naturreservat.

Fiskeinfo

För info om fiske och fiskekort i Malgen se Malexanders sportfiskeklubbs hemsida. http://malexandersfk.blogspot.com/p/klubbvatten.html. Du kan köpa fiskekort både till Malgen, Svarten och Dammstugugölen här. Dammstugugölen är en put and take-sjö. I Malgen och Svarten finns klubbens båtar som jag förmodar kan anvöändas om du köpt fiskekort.

Källor

Källa 1: Häradsekonomiska kartan 1868-1877. Nargöl 45-22.

Källa 2: https://sv.wikipedia.org/wiki/Husbehovsbr%C3%A4nning

Källa 3: https://app.raa.se/open/fornsok/

Källa 4: Hellquist, Elof. Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia. 1903-1906.

Källa 5: Sveriges Geologiska Undersökning

Källa 6: Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/?Sok=true

Källa 7: Naturguide - Boxholms kommun (Johansson, Lisa 2008)

Källa 8: https://www.artportalen.se

Källa 9: Ridderstad, Anton, 1920, Östergötland. 3, Fornsägner och kulturbilder från Östergötland

Geocache info: http://www.geocaching.com/geocache/GC2V28J_slusastenen


SIDAN UPPDATERAD: 20240504