KARAKTÄRISTIKA Stor eutrof slättsjö med höga naturvärden. Viktig rekreationsmiljö.
GEOLOGI Berggrunden utgörs av metagråvacka, gnejsgraniter och vissa inslag av grönsten.
HISTORIA Med en nypa salt ska man kanske ta H. Nordéns gissning att denna sjö förekommer i Eddans Sånger om Helge Hundingsbane. Där förekommer en strof som lyder 'Där väntade Helge tills alla kommit hopar av härmän från Hedensö.' Löfstadsjöns ursprungliga namn enligt H. Nordén var 'Hydysjö'. Namnet härleder han ända tillbaks till 1363. (Sagor och sägner i Bråbygden, H. Nordén, 1922. S. 17)
Löfstad slott är ett mycket levande turistmål som har guidade visningar från april till oktober, slottsbutik, skolvisningar och café. Läs mer på http://ostergotlandsmuseum.se/lofstad.
1600-tal: Anläggandet av Löfstad slott, strax söder om sjön, påbörjades troligtvis på 1640-talet och blev klart på 1670-talet. (Östergötland från forntid till nutid) Byggherre var Axel Lillie d.ä. (1603–1662).
1700-tal: Axel von Fersen d.y. (1755–1810) besökte ofta Löfstad slott. Slottet ägdes då av hans syster Sophie Piper (1757–1816).
1750 ska Löfstad slott ha brunnit. Pigan Cajsa ska ofrivilligt ha orsakat branden. Hennes skuldkänslor gjorde att hon dränkte sig i Löfstadsjön. Även hon sägs spöka nere vid sjön, där man kan höra hennes förtvivlade skrik.
1800-tal: För hönshuset öster om slottet gjordes 2014 en vård- och underhållsplan av Östergötlands museum, som är förvaltare av Löfstad slott. Det bedömdes ha ett kulturhistoriskt värde då Löfstad slotts huvudsakliga inkomstkälla kom från djurhållning och jordbruk, och hönshuset är en av dom få kvarvarande ekonomibyggnaderna. Det har använts för uppfödning av höns och svin. Utredarnas slusats är att hönshuset är byggt någon gång mellan 1842-1871. Utredningens syfte var att inventera renoveringsbehov, argumentera för att det ska upprustas och ev. framtida användningsområden.
Två gånger om året tvättade man slottets linne i Lövstadsjön. Folk i trakten fick en slant för att hjälpa till. Upp till 100 lakan skulle tvättas, manglas, krusas och läggas i linneskåp.
Emilie Piper (1857-1926) levde på Löfstad slott och var den sista ägaren av slottet. I hennes sovrum finns ett sidentäcke som ska ha hört till Marie Antionette.
1900-tal: Strindbergs Fröken Julie spelades in på Löfstad slott 1969.
1970 stals Löfstad slotts silver men återbördades 1983.
SÄGNER En del sägner verkar handla om att om man tvekar, ser tillbaka eller stannar upp, så går det på något sätt illa. Enligt en sägen ska en gumma ha lyckats få upp en guldvagn ur Lövstadsjön. Vi kyrkporten till Kimsta kyrka gick luften ur gumman, hon stannade upp och såg sig tillbaka. Detta fick guldvagnen att åka raka vägen tillbaka till sjön igen. (Sagor och sägner i Bråbygden, Arthur Nordén, 1922, sid 129)
Löfstad slott har rykte om sig att vara ett riktigt spökslott. I slottet finns ett gästrum med nummer 13 som sägs vara hemsökt. Rummet och ryktet om slottets övriga spökerier har lett till att man har regelbundna spökvandringar i slottet. På sägs bland annat att fältmarskalken Axel Lillie på 1600-talet gick in genom en dörr i slottet och kom aldrig ut. Och han ska visst spöka lite för besökarna, på sitt träben, vilket guiderna kan intyga. Sophie Piper sägs spöka i parken som ett uttryck för sin odödliga sorg över brodern Axel von Fersens död på riddarhustorget 1810. Till och med en f.d. vaktmästare som gick bort på 1900-talet ska visst spöka på Löfstad.
Sjöflora
Bladvass, säv, bred- och smalkaveldun, sjöfräken, vattenbläddra, slokstarr, vattenstäkra, svalting, vattenskräppa, vanlig och stor andmat, dyblad, vasstarr, rörflen, grenrör, älggräs, strandlysing och fackelblomster.