Sjödetektivens hemsida

I ÖSTERGÖTLAND

  

Grunddata

  • Kommun: Norrköping
  • Sjöid: 649300-151278
  • Yta (km^2): 0,782
  • Strandlinje (km): 4,3
  • Höjd (m): 23,9

Google Earth-filer

Plats i Google Earth
Grundinfo om Lövstadsjön för Google Earth

Allmänt

KARAKTÄRISTIKA Stor eutrof slättsjö med höga naturvärden. Viktig rekreationsmiljö.

GEOLOGI Berggrunden utgörs av metagråvacka, gnejsgraniter och vissa inslag av grönsten.

HISTORIA Med en nypa salt ska man kanske ta H. Nordéns gissning att denna sjö förekommer i Eddans Sånger om Helge Hundingsbane. Där förekommer en strof som lyder 'Där väntade Helge tills alla kommit hopar av härmän från Hedensö.' Löfstadsjöns ursprungliga namn enligt H. Nordén var 'Hydysjö'. Namnet härleder han ända tillbaks till 1363. (Sagor och sägner i Bråbygden, H. Nordén, 1922. S. 17)

Löfstad slott är ett mycket levande turistmål som har guidade visningar från april till oktober, slottsbutik, skolvisningar och café. Läs mer på http://ostergotlandsmuseum.se/lofstad.

1600-tal: Anläggandet av Löfstad slott, strax söder om sjön, påbörjades troligtvis på 1640-talet och blev klart på 1670-talet. (Östergötland från forntid till nutid) Byggherre var Axel Lillie d.ä. (1603–1662).

1700-tal: Axel von Fersen d.y. (1755–1810) besökte ofta Löfstad slott. Slottet ägdes då av hans syster Sophie Piper (1757–1816).

1750 ska Löfstad slott ha brunnit. Pigan Cajsa ska ofrivilligt ha orsakat branden. Hennes skuldkänslor gjorde att hon dränkte sig i Löfstadsjön. Även hon sägs spöka nere vid sjön, där man kan höra hennes förtvivlade skrik.

1800-tal: För hönshuset öster om slottet gjordes 2014 en vård- och underhållsplan av Östergötlands museum, som är förvaltare av Löfstad slott. Det bedömdes ha ett kulturhistoriskt värde då Löfstad slotts huvudsakliga inkomstkälla kom från djurhållning och jordbruk, och hönshuset är en av dom få kvarvarande ekonomibyggnaderna. Det har använts för uppfödning av höns och svin. Utredarnas slusats är att hönshuset är byggt någon gång mellan 1842-1871. Utredningens syfte var att inventera renoveringsbehov, argumentera för att det ska upprustas och ev. framtida användningsområden.

Två gånger om året tvättade man slottets linne i Lövstadsjön. Folk i trakten fick en slant för att hjälpa till. Upp till 100 lakan skulle tvättas, manglas, krusas och läggas i linneskåp.

Emilie Piper (1857-1926) levde på Löfstad slott och var den sista ägaren av slottet. I hennes sovrum finns ett sidentäcke som ska ha hört till Marie Antionette.

1900-tal: Strindbergs Fröken Julie spelades in på Löfstad slott 1969.

1970 stals Löfstad slotts silver men återbördades 1983.

SÄGNER En del sägner verkar handla om att om man tvekar, ser tillbaka eller stannar upp, så går det på något sätt illa. Enligt en sägen ska en gumma ha lyckats få upp en guldvagn ur Lövstadsjön. Vi kyrkporten till Kimsta kyrka gick luften ur gumman, hon stannade upp och såg sig tillbaka. Detta fick guldvagnen att åka raka vägen tillbaka till sjön igen. (Sagor och sägner i Bråbygden, Arthur Nordén, 1922, sid 129)

Löfstad slott har rykte om sig att vara ett riktigt spökslott. I slottet finns ett gästrum med nummer 13 som sägs vara hemsökt. Rummet och ryktet om slottets övriga spökerier har lett till att man har regelbundna spökvandringar i slottet. På sägs bland annat att fältmarskalken Axel Lillie på 1600-talet gick in genom en dörr i slottet och kom aldrig ut. Och han ska visst spöka lite för besökarna, på sitt träben, vilket guiderna kan intyga. Sophie Piper sägs spöka i parken som ett uttryck för sin odödliga sorg över brodern Axel von Fersens död på riddarhustorget 1810. Till och med en f.d. vaktmästare som gick bort på 1900-talet ska visst spöka på Löfstad.

Sjöflora

Bladvass, säv, bred- och smalkaveldun, sjöfräken, vattenbläddra, slokstarr, vattenstäkra, svalting, vattenskräppa, vanlig och stor andmat, dyblad, vasstarr, rörflen, grenrör, älggräs, strandlysing och fackelblomster.

Sjöfauna

BOTTENFAUNA sötvattengråsuggor (Asellus aquaticus), stickmyggor (Aedes - 15%), nattsländan Limnephilus flavicornins, ryggsimmaren Notonecta glauca, nattsländorna Glyphotaelius pellucidus, Limnephilus griseus och L. stigma.

Landfauna

FÅGEL Gräsand, fiskgjuse, häger, fiskmås, fisktärna, rörsångare, sävsparv, sångsvan, brun kärrhök och lärkfalk.

Bilder

Visning av Löfstad slott 20161023. Biblioteket.

Visning av Löfstad slott 20161023. Biblioteket.


En av salongerna i Löfstad slott.

En av salongerna i Löfstad slott.


Torkrummet på Löfstad slott där man hängde allt linne efter de stora tvättarna i sjön.

Torkrummet på Löfstad slott där man hängde allt linne efter de stora tvättarna i sjön.


Källor

Drottningens sidentäcke, Historisk exotism och vardagsrealism i guidade visningar, Nätverket nr 15, 2008, Birgitta Meurling, 2008

Naturvärdesinventering av 75 sjöar i Norrköpings kommun, Jonas Edlund, 1996

Naturvårdsprogram - Bakgrund - Norrköpings kommun 2002-2006

Sagor och sägner i Bråbygden, H. Nordén, 1922

Vård- och underhållsplan - Hönshuset till Löfstad slott, Rapport 2014:201, Östergötlands museum, Marie Hagsten, 2014.

Östergötland från forntid till nutid, redaktör Eric Theander, 1957.


SIDAN UPPDATERAD: 20161206