Sjödetektivens hemsida

I ÖSTERGÖTLAND

  

Grunddata

  • Kommun: Valdemarsvik
  • Sjöid: 647059-153348
  • Yta (km^2): 3,31
  • Strandlinje (km): 25,4
  • Höjd (m): 50
  • Maxdjup (m): 27

Google Earth-filer

Plats i Google Earth
Waypoints i Google Earth
Grundinfo om Ken för Google Earth
Waypoints för Ken för Google Earth

Allmänt

OM SJÖNAMNET På äldre kartor fram till 1947 heter sjön Tjen. Även idag används Tjen som namn på sjön. T. ex. på iFiske. Men det officiella namnet idag är Ken, men uttalet är ändå 'Tjen'.

Vissa menar att namnet kan vara besläktat med ordet 'kedja' pga av att sjön avgränsas av två sund och med lite fantasi ser ut som en dito. (Källa 1)

HISTORIA Den äldsta kartan över Ken är en rågångsåtgärd från 1726 över Sverkersholm nr 1. M.a.o. en gränsdagningskarta över markegendomar. Den häradsekonomiska kartan är indelad i tre delar för att täcka hela Ken, Östra Ryd 46-1 (nordvästra delen), Skålboö 46-2 (centrala delen av Ken), Ringarum 46-7. (Källa 7) På dessa kartor räknar jag till ett 10-tal jordtorp och 5 backstugor. De flesta av dessa låg samlade runt sydöstra delen av Ken. De större fastigheterna var Sverkersholm, Fråstebo (dagens Frostebo), Algustbo (dagens Algutsbo) och Fillingerum. Fyllingarum var tidigare en sätesgård med anor tillbaks till 1400-talet. Den äldst belagda ägaren var Birger Gustavsson av Sparresläkten. Sedan dess har Fyllingarum ägts av Bååtska släkten, friherren Jacob Burensköld och 1724 skänktes Fyllingarum till kommunen. (Källa 8) Idag tycks det vara i privat ägo.

I norra delen av sjön finns godset Sverkersholm som förr låg på en holme som avgränsades med en vallgrav. (Källa 1)

Fornlämningar: I waypointfilen så finns ett par intressepunkter inlagda. Platserna där några gårdar och torp ska ha funnits, ett gravfält och 'Grevens träd'. Om Grevens träd fortfarande finns kvar återstår att se efter ett besök på platsen. RAÄ:s beskrivning av platsen: 'Enligt tradition skall greven på Fyllingarum ha blivit underhållen av spelmän och liknande som satt i ekens krona, på den platå som bildas där stammarna delar sig. Detta hände på helgdagarna när herrskapet från Fyllingarum var ute och finåkte. Uppgiftslämnare Kent Lindkvist Ringarum. (Källa 4) En waypoint finns även på udden väster om Kvarnviken, här låg tidigare just torpet Udden. Där ska finnas rester efter fyra husgrunder och en ladugårdslänga.

Forntid: Flera fynd av stenyxor har gjorts i närheten av Fyllingarum och ett fynd vid Sverkersholm. (Källa 4)

1300-tal: Sverkersholm hette tidigare Sverkelsboda. Skrivs 'swerkisbodhum' år 1370. (Källa 6)

1400-tal: Vid Fyllingarum fanns en vattenkvarn. Den sista kvarnen las ner på 1950-talet. (Källa 1) Ett minne från kvarntiden är platsnamnen Kvarngården och Kvarnviken.

1500-tal: Sverkersholm bestod 1562 av två frälsehemman lydande under Fyllingarum. Blev en gård 1575 och på 1650-talet omvandlat till eget säteri. (Källa 6)

Det gamla slottet låg på udden norr om dagens Sverkersholm. På den tiden en holme. Det ska ha beskjutits av polacker från motsatta sidan av sjön från något som kallades 'Polackerberget' på 1590-talet. (Källa 5 och 6)

Folkräkningar: Ett mycket stort antal människor bodde runt Ken mellan 1880-1930 då folkräkningarna gjordes. Flest i dom större gårdarna vid Fyllingarum, Sverkersholm och Algutsbo. 749 personer räknades på dessa gårdar mellan dessa år, flest vid Fyllingarum där hela 419 personer folkräknades mellan 1900-1930. Här bodde bland annat drängar och pigor, inhyseshjon, skogvaktare, mjölnare, torpare och stattorpare och rättare. Barnkullarna var ofta rätt stora som t ex. hos brukaren Eriksson, Anders, f. 1824 vid Algutsbo som bodde där med sin hustru och åtta barn. Flest människor bodde runt Ken år 1900. Om man räknar in alla de torp, jordtorp och backstugor som också fanns så bör det ha bott runt ett 1000-tal människor där under den tiden. (Källa 10)

GEOLOGI Runt Ken finns flera angränsande bergartsområden. I norr syenitoid-granit med kvarts-fältspat-glimmersammansättning, västra delen runt Frostebo granodiorit-granit med kvarts-fältspat-glimmersammansättning, söder om Ägerstorp tonalit-granodiorit med kvarts-fältspat-glimmersammansättning och ett smalt stråk av basalt-andesit som sträcker sig från Sjöänden och i sydöstlig riktning till Bråta. Dom basmineraler som finns i området är Zn, Pb, Fe, Co, Ni. (Källa 9)

NATURVÅRD

Naturreservat: I Harsbo-Sverkersholm naturreservat finns många gammelekar, mellan 500 och 1000 år gamla. Reservatet består av flera skyddade områden. På södra sidan vid Sverkersholm och dess gamla tomt på udden, Eklund och Pappsundet och på norra sidan vid Harsbo och Lilla Harsbo. Se citatet nedan från Länsstyrelsen beskrivning av naturreservatet.

SÄGNER Se citatet nedan från Turistguide Valdemarsvik.

ÖVRIGT Det kommunala Tjenbadet finns vid sjöns södra del. Anlagt på 1950-talet. Sjön sänktes med 1 meter på 1970-talet. (Källa 1) Sjön är fördelad på flera lagfarter vilka tycks vara privata. Sverkersholms gård erbjuder lite av varje som stuguthyrning, loppis och gårdsbutik. Varför inte ta vägarna förbi i september/oktober och köpa lite Ken-kräftor?

Citat

EN SÄGEN FRÅN KEN:

Sjön Ken (Tjen) är med dess säregna namn och branta och otillgängliga stränder förknippad med många sägner och övernaturliga ting. Vid dess norra ände ligger gården Risebo. Där bodde en gång i tiden en bonde som skall ha hetat Magnus. Det skall ha varit en ryslig karl. Hans son brukade berätta hur fadern för att tukta honom bl a brukade hålla honom under vattnet långa stunder. En julnatt skulle Magnus som sed var rida till Ringarums kyrka. På ridvägen vid Myrtorpet kom han fram till ett tvärbrant berg, som han tyckte öppnade sig och någon kom ut med en butelj och glas och bjöd honom dricka. Det blev en gata rakt in i berget. Han red in där och smakade på bergfolkets dryckjom.

(Källa 2)

LÄNSSTYRELSENS BESKRIVNING AV HARSBO-SVERKERSHOLM NATURRESERVAT:

På Sverkersholms gamla tomt stod en gång 'slottet' med omgivande vallgravar tills det förstördes av polackerna på 1590-talet. Slottet beskogas idag av en unik ädellövskog av ek, lind, ask och lönn.

Vid gården Harsbo står 'Harsbo ekar', som är åtta vidgreniga jätteekar. Ytterligare några vidgreniga ekar står vid torpet Eklund (Sverkersholm) och tillsammans utgör de områdets grövsta och mest värdefulla ekar. Harsbro ekar blev klassade som naturminnen 1937 Då fästes vackra beslag av gjutjärn med tre kronor på träden.

Områdena med de grova ekarna på Harsbo-Sverkersholm tillhör en av landets mest artrika och skyddsvärda miljöer. I reservatets ekar lever den hotade läderbaggen tillsammans med tjugotvå andra rödlistade och sällsynta skalbaggar. Ekspik är en av sju hotade och sällsynta lavar som hittats på de gamla ekarna.

Det är mycket ovanligt att just gamla ekar 'överlevde' på mindre gårdar, efter det att Gustaf Wasa på 1500-talet, förklarat att träden var statens egendom och skulle användas som framtida skeppsbyggnadsmaterial. Ekar fick en fristat främst på de större godsen och på kyrkans marker.

Väster om Sverkersholm sträcker sig en vacker hagmark med glest stående ekar och enar. I många andra av reservatets betesmarker är restaurering genomförd och betesdrift med får finns. På en udde ut i sjön Tjen ligger Sverkersbo gamla tomt i en parklik miljö med ädellövträd.

(Källa 5)

Från 'EKEN GENOM TIDERNA - I FOLKTRO, RELIGION OCH MYTOLOGI':

Det finns inget annat träd som är så omskrivet som eken i myter, sagor och sånger?

...

I den nordiska mytologin var eken helgad åskguden Tor. Om åskan slog ned i en ek sågs den som åskgudens boning och fick under inga omständigheter fällas.

...

Ekarna var livets och fruktbarhetens symbol men också dödens. Vackra gamla eklundar användes som offerlundar och blev centrum för gudadyrkan och fester. I lundarna offrades både djur och människor och ekens vågräta grenar blev till galgar skapade av gudarna. Ekarna ansågs heliga och trädkulten innebar att ekarna skyddades och vårdades, de fick stå ifred och åldras.

...

I sin strävan att krossa den hedniska tron fällde och brände missionärer och biskopar de heliga träden och lundarna. Dessa var det vanligaste tecknet på hedendom, långt vanligare förekommande än tempel och gudabilder.

...

För medeltidens människa var det däremot naturligt att eken hade gudomliga och helande egenskaper. En överenskommelse under en ek sågs som särskilt bindande eftersom det hade nått gudarnas öron.

...

Sjukdomen kunde ockå överlåtas på ett träd. I en uppteckning i Nordiska museets folkminnessamlingar finns den här berättelsen: 'Men eken var ett bra träd ty i en gammal ek kunde man 'sätta bort' tandvärk. Man borrade ett hål i eken. Tog en 'sudd', en liten bomullsklut, och pekade med den, virad kring en liten ekflis, i och omkring den värkande tanden. Sen stoppade man den i borrhålet och slog en plugg i hålet och tandvärken var bortsatt. Men man var alltid rädd för att hugga ner eller såga ner en sådan gammal ek. Gjorde man det fick man tandvärk.'

(Min kommentar: Även gamla tallar fick den funktionen, s.k. tandvärkstallar. Se t. ex. Pålsbotallen i Boxholm.)

(Källa 12)

Sjöfauna

FISK gös, gädda, abborre, mört.

Landflora

ALLMÄNT Artrikedomen runt Ken är mycket stor. Återger därför endast de rödlistade arterna nedan. Samtliga observationer är hämtade från Artportalen. (Källa 3) Av stort riks- och läns-intresse är framförallt asken som trivts bra runt Ken. Östergötlands landskapsträd. 2002 rapporterades det in en mängd fynd av ask längs med väg 778 utanför Fillingerum. Hur det ser ut med det idag år 2024 kan vara spännande att se. Asken som på senare år drabbats hårt av askskottsjuka. Ett träd som varit värd för en stor mängd insektsarter. Forskare vid SLU har kopplat hela 483 arter till askträden. Deras slutsats är att det kan ge oförutsägbara effekter på artrikedomen om asken utrotas. (Källa 11)

Men som sagt alla arter listade nedan är rödlistade och i olika grad också hotade.

ELDTICKESLÄKTET Tallticka. 2013, 2014, 2017, 2024. Plats: Eklund, Harsbo, Polackareberget, Sverkersholm, Åbo.

FLOCKBLOMMIGA VÄXTER Krusfrön. 2014. Plats: Lilla Harsbo.

JOHANNESÖRTSVÄXTER Bergjohannesört. 2014.

ALMVÄXTER Vanlig skogsalm. 2014. Plats: Fillingerum.

AMARANTVÄXTER Lungrot. 2014. Plats: Fillingerums herrgård.

HYMENOCHAETACEAE Ekticka. 2014, 2024. Plats: Eklund, Sverkersholm.

LAVAR

Dvärgbägarlav: 2020, 2021. Plats: Harsbo, Harsboholmen.

Gul dropplav. 2005, 2024. Plats: Harsbo.

Lunglav. 2024. Plats: Harsbo.

Vedskivlav. 2020, 2021, 2024. Plats: Eklund, Harsbo, Harsboholmen.

KORGBLOMMIGA VÄXTER Svinrot. 2014, 2020. Plats: Sjöbacka, Väldenäs.

SVAMPAR

Kandelabersvamp. 2024. Plats: Eklund.

Oxtungssvamp. 2024. Plats: Harsbo.

Rutskinn. 2024. Plats: Sverkersholm.

Syrenväxter: Ask. 2002, 2014, 2016, 2017, 2020, 2024. Plats: Fillingerum (många fynd 2002), Harsbo, Harsbo strand, Kvarngården, Norra sidan av Jämsvik, Sverkersholm, Söder om Algutsbo, Åbo.

ÄRTVÄXTER

Gullklöver. 2014. Plats: Harsbo, Kvarngården.

Vippärt. 2014. Plats: Väldenäs, Kvarngården.

Landfauna

ALLMÄNT Artrikedomen runt Ken är mycket stor. Återger därför endast de rödlistade arterna nedan. Samtliga observationer är hämtade från Artportalen. (Källa 3)

BLADHORNINGAR Läderbagge. 2016. Plats: Sverkersholm.

FJÄRILAR Silversmygare, sexfläckig bastardsvärmare, bredbrämad bastardsvärmare. 2004. Plats: Åbo.

FÅGEL

Brun glada, fjällvråk. 2020. Plats: Fillingerums herrgård.

Drillsnäppa, fiskmås, duvhök, havsörn, spillkråka, hussvala, grönsångare, svartvit flugsnappare. 2005. Plats: Ken.

Järpe. 2013. Plats: Sverkersholm.

Lappuggla. 2013. Plats: Sverkersholm.

FLADDERMÖSS

Brunlångöra. 2014. Plats: Fillingerums herrgård.

Nordfladdermus. 2014, 2019. Plats: Fillingerum, Fillingerums herrgård, Kvarngården.

LÅNGHORNINGAR Sexfläckig blombock. 2019. Plats: Korsäng.

GARYPIDAE Gammelekklokrypare. 2016. Plats: Eklund.

Fiskeinfo

Fiskekort kan köpas här: https://www.ifiske.se/fiske-tjen.htm. Priset i år 2022 är 200/år, 100/vecka och 50/dygn. Sjön är mest känd för det fina gösfisket men det finns även gädda, abborre och mört i sjön.

Sjöspaningar

2024-07-28 Ken skulle man kunna ägna hur mycket tid som helst åt. För egen del blev det Kenbadet i sydöst och området i och runt Sverkersholm i nordväst. Men även ett stopp vid Fyllingerum. Det man slås av rätt snabbt är alla ekar som växer runt sjön. Både yngre men även mycket, mycket gamla ekar. Om eken var ett djur är jag säker på att det hade varit en elefant. Gammal, klok, stor och ståtlig. En varelse i våra svenska skogar som verkligen inger aktning. När man som människa blir lite äldre kan man bli rätt avundsjuk på hur ekar åldras. Barken blir djupare och djupare, på ärren efter fallna grenar växer lavar, livskraften spirar i nya, färska grenar trots att stammen i sig slutat växa, en stam som in i det sista utstrålar en enorm styrka. Här runt Ken lever dom och dör och påminner om hur viktiga dom varit för människor i alla tider. Självklart som virke för fartyg men i synnerhet som aktade invånare i sina samhällen. Som Grevens Ek sydöst om Fyllingerum eller de fornminnesmärkta men nu döda jätteekarna i Harsbo eller som för mig ute på udden i Sverkersholms naturreservat.

Nu när jag sitter och skriver och tänker på detta så blir jag nyfiken på ekens betydelse i äldre folktro. Jag har infogat lite citat på sidan från 'Eken genom tiderna - I folktro, religion och mytologi' skriven av Åsa Törlind 1997. Här framgår tydligt att eken vördats inte bara i Norden sen hednisk tid men även germaner, romare, greker och kelter har gett dessa trädens giganter kraftfulla gudomliga egenskaper. Ett träd som sagts tillhöra dom starkaste gudarna. (Källa 12)

I dagens värld kan det vara svårt att lära unga vad som anses vara rätt och fel. Att om man ljuger eller sviker så kan man bara säga att 'det sårar andra' eller 'det är helt enkelt fel'. Men förr i folktrons olika sätt att fostra så var det enklare och kanske även effektivare att säga: 'Ett löfte under en ek är bindande eftersom det som sägs där når gudarnas öron'. Och vem vill komma i onåd med Tor? Vem vet, om folk vigde sig under ekkronor så kanske det skulle bli färre skilsmässor. Skämt och folktro åsido. Eklandskapet här mellan Linköping och Åtvidaberg tillhör Sveriges största sammanhängande eklandskap.

En av dom bilder jag hittade på nätet från Ken när jag rekade före besöket var en bild från Ken-badet 1970. Som själv uppvuxen på 1970-talet så minns jag de 3-våniga hopptornen i trä. Något som senare försvann pga av olycksrisken. På fotot från Ken ser man dock det gamla hopptornet. Men badplatsen finns kvar än idag och är mycket populär, även utan hopptorn. Särskilt en så här varm sommardag. Jag smyger fram min ZOOM-mikrofon och spelar i lönndom in lite badplaskande och allt sorl från människorna vid badet. Det är något särskilt med just det ljudet. Jag tror dom flesta som vuxit upp i Sverige direkt skulle kunna placera ljudet. Det typiska badplatsljudet. Vid Ken-badet finns det grillplats, omklädningsrum och soptunnor. Strax bortanför badet finns en liten led som går längs med klipphällarna där man har en fantastisk utsikt över nästan hela den den långsmala Ken. Uppmätt i Google Earth tycks man kunna se hela 5 kilometer av sjön härifrån ända upp till Sverkersholmsfjärden. Det är nära hit från Ringarum, endast 3 km fågelvägen.

Från p-platsen vid Sverkersholm ser jag en kvinna och en man som står och lagar ett staket. Kvinnan visar sig vara Emelie Hoff som driver Sverkersholms gård. Jag hör mig för lite om det jag läst, om loppisen, gårdsbutiken, stuguthyrningen och naturreservatet. Loppisen visade sig vara nedlagd och i gårdsbutiken säljer dom enbart kött. Stugorna är sen lång tid bokade. Emelie säger att jag måste gå över deras tomt för att komma till udden och naturreservatet. Jag packar på mig det jag behöver för övernattningen och ber mig av nerför backen mot gården, som visar sig vara en lite större grupp av hus där en hel del av dessa tycks vara mycket gamla. Ett sällskap med får ligger på ett av fälten. Jag ser hur dom flämtar i det heta solskenet.

En stor grön kulle reser sig bortanför tomten och här finns en liten trägrind och en välklippt, gräsklädd stig upp i reservatet. En äldre man på en trädgårdstraktor jobbar sig upp längs med stigen. Han har hörselskydd på sig men ser mig och stannar till. Det visar sig vara en av Emilies släktingar. Han berättar gärna om Sverkersholm och Ken. Det visar sig att han är lite tveksam till teorin om att ordet 'Ken' skulle komma från det gamla ordet för 'kedja'. 'I den där stubben bor det mängder av rödlistade skalbaggar.', säger han och pekar ner mot en 3-4 meter hög snusstorr gammal ekstam. Det visar sig att Länsstyrelsen varit här i flera omgångar och inventerat det insektliga djurlivet. Jag går sen fram till 'stubben' men ser inte en enda skalbagge. Men dom har säkert krupit långt in i stubben hålrum och gömt sig denna heta sommardag.

Snart blir jag svalkad av ekarnas trädkronor och uppe på kullen ser jag Ken breda ut sig. Några (ursäkta) rätt fula, ljusblå plaststolar står framför en badbrygga. Alldeles intill dock så finns ett träbord med bänkar. Perfekt för kvällens köksbestyr. Det är inga badgäster här, om man nu inte räknar den lilla tärnan som står längst ut på bryggan. Ett svart litet öga tittar på mig. Av all spillning att döma så inser jag snabbt att bryggan förmodligen mest är tärnans och dess släkt och vänners. Det blir senare en av eftermiddans och kvällens sysselsättningar att studera tärnornas badbryggsvanor. Härifrån ser man inga byggnader vid Kens strandkanter, bara en trädlinje där här och där klippor och stenar sticker ut. Verkligen första parkett. I Nordväst syns en badbrygga nedanför Harsbo där det senare på kvällen dyker upp ett sällskap med hund som prövar fiskelyckan.

Över en torr bäckfåra ligger en gammal träbro full av mossa. På andra sidan den lilla bron står Herren på täppan, en mycket gammal ek. Visst kan den väl vara 600 år och som yngling ha bevittnat det som skedde här på 1590-talet, beskjutningen av Sverkersholms slott. Om det är så var detta nog den här ekens värsta tid, men den överlevde.

Det finns tydliga rester efter Sverkersholms gamla slottsruin. Genom öppningen i en stenmur kommer man in i ett kvadratiskt rum. En stenfot från det gamla slottet. Några äldre, mossklädda och breda brädor ligger på marken inne i rummet. Säkert inte från 1590 men väl så gamla.

Efter så mycket utforskande som jag orkar är det dags för hushållssysslorna. Tvätta av sig, hänga upp hängmattan och laga mat. Det blåser en rätt kraftig västlig vind och jag borde väl letat upp en mera läig plats, men jag vill vara så nära Ken som möjligt så hängmattan hängs upp nära uddens norra, steniga strandlinje. Det får duga. Med den stora beskyddande eken bakom mig, nattens sovplats ordnad och med en glittrande eftermiddags-Ken framför mig så blir det en fantastisk måltidsstund vid träbordet. 'Jag tar disken sen', tänker jag och går och sjunker ner i en av plaststolarna framför bryggan. Sitter med ryggen mot den nedåtgående solen på den vackra udden. Lugnet är kompakt men jag tänker ändå tillbaks 434 år i tiden då ett försvarslöst Sverkersholm såg sitt slott skjutas i ruiner av soldaterna på Polacker-berget från andra sidan fjärden. Det här var en mycket dramatisk tid under 1590-talet. 1598-1599 rådde inbördeskrig mellan den polsk-svenske kung Sigismund och hans riksföreståndare i Sverige Hertig Karl. Förmodligen skedde anfallet mot Sverkersholm strax efter den tid Sigismunds trupper tog sig sjövägen från Danzig via Kalmar, till Stegeborg och västerut mot Linköping. (Källa 13) Hur Sverige skulle ha utvecklats om den polskättade Kung Sigismund inte hade blivit besegrad och avsatt kan man bara spekulera kring. Men så skedde och hertig Karl (Karl IX) hyllades som Sveriges kung i Linköping år 1600.

Kanske är det min svartögde vän tärnan som nu kommer tillbaks till bryggan på kvällen. Jag sitter blick stilla och ser hur den mycket pigga fågeln sprintar snabbt från ena sidan av bryggan till den andra, sitter en stund med vippande stjärt för att upprepa sitt sprintande tillbaks till andra sidan. Det ser helt planlöst och rätt impulsivt ut. Men det är ju lätt för en människa som mig att påstå. För tärnan är det säkert mycket meningsfullt och viktigt. Jag mojnar i takt med Kens vattenyta. Tärnorna har försvunnit. Under sena kvällar vid sjöar känns det som att trötthet och sömnighet är en universell sak. Allt liv, träden, vattnet och himlen verkar bädda för natten. Somnar snabbt inbäddad i allt detta lugn ute på Sverkersholms udde.

2024-07-29 Det finns så mycket mer att upptäcka runt Ken så frukosten försvinner snabbt. Torplämningar, ekarna vid Harsbo, Polackerberget och Grevens ek står på programmet. Av det gamla torpet i närheten av Andebo i nordväst finns inte mycket att se förutom några enstaka stenar. Andebo beboddes nog inte särskilt länge. På Riksarkivet finns bara en folkräkning och den gjordes 1880. Då bodde en torpare med sin hustru och två barn där. En piga fanns även i hushållet. Det är lite märkligt att det inte finns några uppgifter efter 1880. Vad hände egentligen i Andebo kan man undra? Nej, nu förstår jag. Troligtvis bytte Andebo namn till Ändebo och vid Ändebo i Tryserums församling gjordes flera folkräkningar från 1890 fram till 1930. Lätt att förstå vad namnet kommer sig av. Det låg ju precis vid Kens ände.

Morgonen går in i förmiddag och solen blir allt hetare och hetare. Dagen innan hittade jag en traktorväg väster om Harsbo som jag denna dag förväntansfullt vandrar längs med. Jag ska försöka hitta Polackerberget. På kartan över området så är naturreservatet uppdelat i åtta separata områden, fyra av dessa på norra sidan av Ken, och på en av dessa borde Polackerberget finnas. Traktorvägen leder till en grind in till ett stort gärde. Jag ser en stor kulle på andra sidan gärdet. Det ser ut att vara den högsta punkten så jag tar sikte på den. Naturreservatet börjar just nedanför denna kulle. Väl uppe på kullen börjar jag tvivla. Kan detta verkligen vara Polackerberget? En inte alltför stor mossklädd häll, trädranden skymmer sikten mot Sverkersholm och en liten bit österut sticker en annan höjd upp. Men det här är ändå den upphöjda plats som är närmast Sverkersholm. Jag bestämmer mig för att tro att jag hittat rätt och filmar lite från platsen.

Det blir en behaglig promenad tillbaks till bilen genom reservatet och över gärdet. Nästa stopp Harsbo och dess fridlysta och fornminnesmärkta ekar. Uppe på krönet efter ett svagt uppförslut ligger Harsbo röda ladugård och framför, på var sida om vägen sticker två sedan länge döda ekar upp. Den största av dessa står precis framför ladugårdens ena gavel. Något som jag får veta sen oroar dom som bor i Harsbo. Rasar eken in i ladugården så skulle stora delar av den förstöras. Men som sagt så är eken fridlyst. Jag kör upp och parkerar på gården. Harsbo ligger mycket vackert beläget uppe på en sluttning. Nedanför gården breder en hage ut sig och bortanför denna skymtar Ken. En man som ligger och slappar i en soffa på en veranda får syn på mig och kommer fram och hälsar. Jag drar min vanliga beskrivning av vad jag sysslar med och han lyser upp och visar mig runt och berättar en hel del om Harsbo. I en bod mitt emot lagården visar han mig gamla jordbruksredskap. Vissa av föremålen är vi lika frågande till båda två. Jag tänker att detta skulle kunna bli ett litet jordbruksmuseum och kanske man kunde ha ett litet café på gården? Bredvid boden står en jätteek. På stammen sitter det en gammal gjutjärnsplakett som visar att trädet fridlystes för länge sen. Till skillnad från dom andra ekarna är trädkronan full av gröna blad. Vi går en bit ner och mannen pekar ner mot den sista och största gamla eken. Även denna är helt död men vilken ek! Efter att ha beundrat denna ek en stund går jag tillbaks mot gården. Mannens sambo/hustru kommer ut och hälsar. Jag får se ett äldre fotografi över gården. Mannen hämtar en kall öl till sig och beklagar samtidigt att jag kör bil annars hade jag blivit bjuden. Han stoppar och tänder sin pipa. Vi fortsätter att småprata om deras liv här och nu och livet så som det kan ha varit förr. Det är inte utan en viss lyckokänsla jag lämnar paret och gården och de gamla ekarna i Harsbo. Och jag förundras över varför det oftast är lättare att komma människor nära ute på landet än hemma i stan.

För den som undrar så mår Grevens ek mycket bra men tyvärr syntes inga spelmän till vid den denna varma sommardag. Huruvida det bor någon greve längre i Fillingerums herrgård vet jag inte. Men jag tycker att man borde ta upp traditionen igen att ha livekonserter med folkmusik med musiker stående inne mellan ekens stora förgreningar. Inte bara för grevar och baroner utan för vem som helst som har vägarna förbi. Eken står 2 km sydöst om Fyllingarum och kan inte missas. Fyllingarums lilla gräddgula herrgård med sitt tegeltak är nog inte enbart en historisk byggnad. Men byggnaden ser ändå lite sömnig ut. Flera fönster har fördragna gardiner. Men rabatterna är välskötta och en liten grill framför entrén vittnar kanske om att här ändå bor någon. Framför herrgården finns det även en skylt som berättar om säteriets historia.

Plötsligt får jag ett vansinnigt sug efter våfflor. Något i mig efter besöket till Ken har fått mig att tänka just på våfflor. Jag tänker nästan aldrig på våfflor annars. Mycket märkligt men jag kan inte släppa tanken och tar upp telefonen och googlar på 'våfflor' och avståndsmässigt och betygsmässigt fastnar jag för Korskullen i Söderköping. Med mina sjö- och våffel-begär tillfredställda njuter jag över påtåren för fullt uppe på den fina Korskullen.

Bilder

Foto från Ken

Foto från Ken


Sen kväll vid bryggan ute på udden i Sverkersholms naturreservat.

Sen kväll vid bryggan ute på udden i Sverkersholms naturreservat.


Foto från Ken

Foto från Ken


Badbryggan dagtid.

Badbryggan dagtid.


Som också visade sig vara en av tärnornas favoritplatser.

Som också visade sig vara en av tärnornas favoritplatser.


Eklandskapet runt sjön är mycket rikt. En av dom pampigare ekarna finns ute på udden i Sverkersholms naturreservat.

Eklandskapet runt sjön är mycket rikt. En av dom pampigare ekarna finns ute på udden i Sverkersholms naturreservat.


Vid Harsbo finns tre fornmminnesmärkta men nu döda gammelekar.

Vid Harsbo finns tre fornmminnesmärkta men nu döda gammelekar.


Också denna ek är fornminnesmärkt. Den s.k. 'Grevens ek'. 2 km sydöst om Fillingerum. I vilken spelmän brukade sitta och underhålla greven när han passerade trädet.

Också denna ek är fornminnesmärkt. Den s.k. 'Grevens ek'. 2 km sydöst om Fillingerum. I vilken spelmän brukade sitta och underhålla greven när han passerade trädet.


Foto från Ken

Foto från Ken


Foto från Ken

Foto från Ken


Fåren vid Sverkersholm.

Fåren vid Sverkersholm.


Ruinrester efter det av polacker på 1590-talet sönderskjutna Sverkersholms slott.

Ruinrester efter det av polacker på 1590-talet sönderskjutna Sverkersholms slott.


Foto från Ken

Foto från Ken


Vy mot nordväst sett från Sverkersholms Naturreservat.

Vy mot nordväst sett från Sverkersholms Naturreservat.


Vy upp mot Oxhagen sett från Sverkersholms Naturreservat.

Vy upp mot Oxhagen sett från Sverkersholms Naturreservat.


Vy västerut sett från Kenbadet.

Vy västerut sett från Kenbadet.


Kenbadet 28 juli 2024.

Kenbadet 28 juli 2024.


Kenbadet 1970. Fotograf AB. Flygtrafik. (Creative Commons-licens CC BY-NC 4.0. https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0/deed.sv). Bilden har förminskats i storlek hos sjodetektiven.se.

Kenbadet 1970. Fotograf AB. Flygtrafik. (Creative Commons-licens CC BY-NC 4.0. https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0/deed.sv). Bilden har förminskats i storlek hos sjodetektiven.se.


En allé vid Fyllingarum.

En allé vid Fyllingarum.


Fyllingarums herrgård.

Fyllingarums herrgård.


Källor

Källa 1: Tryserums hembygdsförening. https://www.hembygd.se/tryserum/plats/189775/text/27379.

Källa 2: Turistguide Valdemarsvik: http://www.eurotourism.com/SE/guides/valdemarsvik/valdemarsvik.pdf.

Källa 3: https://www.artportalen.se

Källa 4: Riksantikvarieämbetets Fornsök

Källa 5: Länsstyrelsen. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/harsbo-sverkersholm-naturreservat.html

Källa 6: Tryserums hembygdsförening. https://www.hembygd.se/tryserum/plats/181687/text/24581

Källa 7: Häradsekonomiska kartan 1868-77.

Källa 8: http://ortshistoria.se/kommunerna_1955/ringarums_landskommun

Källa 9: Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)

Källa 10: https://sok.riksarkivet.se/?Sok=true

Källa 11: https://www.slu.se/ew-nyheter/2020/4/hotet-mot-asken-toppen-pa-ett-isberg/

Källa 12: https://pub.epsilon.slu.se/4326/1/Torlind_A_1997.pdf

Källa 13: https://sv.wikipedia.org/wiki/Avs%C3%A4ttningskriget_mot_Sigismund


SIDAN UPPDATERAD: 20250208