Sjödetektiven i Östergötland

Grunddata

Kommun: Söderköping
Sjöid: 646744-156214
Yta (km^2): 0,167
Strandlinje (km): 2,03
Höjd (m): 8,1

Google Earth-filer

Plats i Google Earth	Waypoints i Google Earth

Allmänt

HISTORIA

1800-tal: Dom äldsta kartorna över området är de häradsekonomiska kartorna Yxnön 46-4 och Engelholm 46-9. (Källa 2) Intrycket av dessa 1800-talskartor är att det var mycket glest bebyggt. De platser som hade mest bebyggelse var vid Ufmarö väster om sjön och Emtevik nordväst om sjön. Söder om sjön fanns tre platser med mindre bebyggelse vid, det var Jordtorpen Bäsbohl och Märsängen. En plats strax öster om Skålvik benämns 'Utflg'. Det fanns en mindre väg från Ufmarö som gick norrut mot Frisksjön och som sen svängde av ner mot just denna plats.

Folkräkningar: OBS! Det kan finnas flera platsnamn (torp o.dyl.) med samma namn i en viss församling. Det framgår tyvärr inte av uppgifterna nedan. Uppgifterna under ett visst platsnamn nedan kan med andra ord gälla flera ställen med samma namn. Personer som nämns var heller inte alltid boende på platsen utan kan ha någon annan koppling dit. För folkräkningarna över större gårdar brukar även människorna i torpen som hör till respektive gård återges. För mer exakt information hänvisar jag till Riksarkivets digitala forskarsal (https://sok.riksarkivet.se/).

(Källa 6)

Det framgår rätt tydligt när man studerar yrkeskategorierna vid både Emtevik och Uvmarö att här bodde mycket sjöfolk. Allt från skeppare, mästarlotsar, rorgängare, sjömän och båtsmän till fiskardrängar.

Emtevik: 148 personer räknades mellan 1890-1930. Flest personer räknades 1890, 37 personer. Vid folkräkningen 1930 hade det minskat till 20.

Gäddvik: Den enda folkräkning som gjorts gjordes 1890 då 17 personer räknades fördelat på 6 hushåll/familjer. Den enda yrkeskategori som anges är 'hemmansegare' och det fanns 5 olika hemmansägare vid Gäddvik.

Uvmarö: 135 personer räknades i hushållen mellan 1890 och 1930. Flest bosatta var vid folkräkningen 1890 då 49 personer räknades. Vid den sista folkräkningen 1930 fanns bara en familj med tre personer kvar vid Uvmarö.

Fornlämningar: Det finns inga fornlämningar i sjöns direkta närhet. Norr om sjön vid Gäddvik och Långholmen finns två äldre hägnader. Den vid Gäddvik är kallmurad och 52 meter lång. Den upptäcktes vid en arkeologisk utredning år 2010. Den vid Långholmen är en 20 meter lång stenvall. Strax norr om Berglund finns två fornminnesmärkta områden med fossil åker. Öster om Ekenstugan och mellan Stora och Lilla Hovsvarpet finns två gränsstenar. (Källa 3) (Se waypointfil)

GEOLOGI Ett drygt 4 km långt område med granodiorit-granit går i väst-östlig riktning genom sjön. Områdena norr och söder om sjön domineras av basalt-andesit. Metaller i området är Zn, Pb, Fe, Co, Ni. (Källa 4) Både basalt och andesit är vulkaniska bergarter. Basalt är en basiskt och andesit intermediärt och båda är en ytbergart. Surhetsgraden är ett sätt att kategorisera vulkaniska bergarter, m.a.o. halten av kiseldioxid i berget. (Källa 5)

NATURVÅRD

Naturreservat: Uvmarö skärgårdsskogs naturreservat skyddades 2003 och är 55,7 hektar stort. Enligt länsstyrelsens beskrivning en plats för 'avkopplande vandring och lingonplockning'. Det finns en vandringsled som går genom den annars svårorienterade hällmarksskogen. Leden är 2,8 km lång. Det finns inga spår av sentida skogsbruk i reservatet. Parkering finns i anslutning till reservatet.

ÖVRIGT 2012 gjordes en detaljplan för del av Gäddvik 1:10 med behovsbedömning och avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning för del av Gäddvik 1:10, Gäddvik östra, norra Finnö. Avsikten var att koppla allt avlopp till det kommunala nätet och att sen använda Frisksjön som vattentäkt för området (ca 24 hushåll sommartid). I en regional vattenförsörjningsplan för Östergötlands län från 2013 nämns att Söderköpings kommun har ett exploateringsavtal för Frisksjön för vattenförsörjningen i området. Det innebär att man har rätt att ta ut 100 m3/dygn vatten, vilket motsvarar 25% av tillrinningen. Ett projekt pågick 2013 för att förse inte bara planomårdet utan även omgivande omrården med färskvatten från Frisksjön. Ett tillfälligt vattenverk fanns uppfört 2013 vid sjön. 2014 ges tillstånd enligt miljöbalken att för vattenförsörjning bortleda 4 500 kubikmeter vatten per månad, dock högst 36 500 kubikmeter vatten per år från Frisksjön. (Källa 1)

Nu 2017 som är det andra året i rad med mycket lite nederbörd så undrar jag hur detta påverkat sjöns vattenstånd och tillströmning. Och om det i sin tur kan få konsekvenser för uttaget av färskvatten ur Frisksjön.

Vill du äta eller fika kan man göra det i Uvmarö hamn i magasinet. Dom har öppet sommartid tisdag-söndag 12-20. I Tyrislöt finns Tyrislöts café och Pub Sumpen. Både caféet och puben rekommenderas starkt. Pub Sumpen fick sitt namn för att bardisken är tillverkad av en äkta fisksump. (Källa 9)

Landflora

Artfynden nedan är begränsade till observationer mellan 2020-2024. (Källa 7)

KÄRLVÄXTER

Plats: Uvmarö skärgårdsskogs naturreservat 2020-2021: Blåbär, en, hundstarr, knärot (rödlistad), kruståtel, kråkbär, linnea, ljung, skvattram, stensöta, tranbär, tuvull, väddklint, ängskovall, örnbräken.

Plats: Uvmarö NO magasinet 2020: Fiskmålla, hampa, hampdån.

LAVAR

Plats: Uvmarö skärgårdsskogs naturreservat 2020: Färglav, fönsterlav, gammelgranslav, grå renlav, gulvit renlav, islandslav, klilav, manlav, parmelia omphalodes, stocklav, stängellav, vinterlav.

MOSSOR

Plats: Uvmarö skärgårdsskogs naturreservat 2020: Blåmossa, flagellkvastmossa, långfliksmossa.

SVAMPAR

Plats: Uvmarö skärgårdsskogs naturreservat 2020-2024: Aspticka, bitterticka, björkticka, brun kamskivling, brödticka, gallsopp, granticka (rödlistad), hjulbrosking, kamfingersvamp, kantarell, kantkremla, klibbticka, kremlor, lakritsriska, lingonsvulst, marasmius wettsteinii, mjölskivling, orange taggsvamp (rödlistad), sammetsfotad pluggskivling, sienakremla, stiftsvamp, stinkkremla, storkremla, strävticka, stubbrostnavling, tallticka (rödlistad), tegelkremla, trollsmör, violticka.

Landfauna

Artfynden nedan är begränsade till observationer mellan 2020-2024. (Källa 7)

FÅGEL Av naturliga skäl finns det mycket fågel i detta skärgårdslandskap. Mellan 2020-2024 finns 296 observationer inrapporterade på Artportalen. Några vanliga arter som observerats är: fiskmås (rödlistad), gråhäger, gråtrut, gräsand, gulsparv, havsörn, knölsvan, kungsfiskare, nötväcka, ringduva och flera andra. Bland de mer ovanliga observationerna kan nämnas ejder (rödlistad), fjällvråk (rödlistad), göktyta, järnsparv, rörsångare (rödlistad), steglits och varfågel.

Plats: Frisksjön 2021: Brun kärrhök.

Plats: Alla observationer i närområdet 2020-2024: Blåmes, bofink, brun kärrhök, domherre, drillsnäppa (rödlistad), dubbeltrast, ejder (rödlistad), fiskgjuse, fiskmås (rödlistad), fisktärna, fjällvråk (rödlistad), gluttsnäppa, gransångare, grå flugsnappare, grågås, grågås, gråhäger, gråkråka, gråsparv, gråtrut (rödlistad), gräsand, grönfink (rödlistad), gröngöling, grönsiska, gulsparv (rödlistad), gärdsmyg, gök, göktyta, havstrut (rödlistad), havsörn (rödlistad), hornuggla (rödlistad), hussvala (rödlistad), järnsparv, kaja, kanadagås, knipa, knölsvan, koltrast, korp, kungsfiskare (rödlistad), kungsfågel, kärrsnäppa, ladusvala, lövsångare, mindre korsnäbb, morkulla, näktergal, nötskrika, nötväcka, ormvråk, pilfink, ringduva, rödhake, rödstjärt, rörsångare (rödlistad), salskrake, silvertärna, skata, skedand (rödlistad), skrattmås (rödlistad), skäggdopping, småskrake, snatterand, stare (rödlistad), steglits, stenskvätta, storskarv, storskrake, storspov (rödlistad), strandskata (rödlistad), större hackspett, svarthakedopping, svarthätta, svartmes, svartvit flugsnappare (rödlistad), sångsvan, sädesärla, sävsparv (rödlistad), sävsångare, talgoxe, talltita (rödlistad), taltrast, tofsmes, tornseglare (rödlistad), trana, trädgårdssångare, trädkrypare, trädpiplärka, törnskata, törnsångare, varfågel, vigg, ängspiplärka, ärtsångare (rödlistad).

GROD OCH KRÄLDJUR Plats: Ämtevik 2022: Skogsödla.

RYGGRADSLÖSA DJUR Om du aldrig sett en ekoxe så tycks det finnas gott om dom vid Uvmarö strax söder om naturreservatet.

Plats: Uvmarö skärgårdsskogs naturreservat 2021-2022: Bronshjon, granbarkgnagare, källfly, metellina, mindre märgborre, mindre tåtelsmygare, silverstreckad pärlemorfjäril, tegelröd ängstrollslända.

Plats: Uvmarö 2020-2024: Ekoxe, fläckig blombock, mindre märgborre, strimlus, strimlus.

Sjöspaningar

2024-07-26 Tack vare allt rekande i förväg så finns det ofta hur mycket som helst att undersöka vid ett första besök till en sjö. Och desto besvärligare att ta sig dit desto större blir mina förväntningar. Väg 210 mot Frisksjön från Söderköping är helt underbar och sista biten går på små slingrande grusvägar. Frisksjön har en alldeles egen egenskap som få andra sjöar jag besökt har, dess läge. Den ligger rätt långt ut i S:t Annas skärgård bara 2 km från Tyrislöt. Man kan väl därför kalla den för en 'skärgårdssjö'. Man skulle ju därför kunna tro att Östersjöns bräckvatten spiller över till en så kustnära sjö men nej då, detta är en sötvattensjö som också fungerar som vattentäckt i området. Så jag gissar att det är en källvattensjö.

Inne i Tyrislöt, som jag besökte tidigare idag, är det fullt med turister, båt- och husbilsfolk, men här vid Frisksjön är det helt lugnt. De enda jag ser är några lokala badgäster vid en fin klipphäll och en far och dotter passerar mitt lilla läger. Det är allt. Bara 1 kilometers avstånd men ändå så stor skillnad i lugnet.

Berget ligger i dagen på ett flertal ställen runt sjön som bildar många fina klipphällar. Jag undrar hur djup den är. Jag trör att det är lätt att underskatta åldern på dom tallar som väer runt sjön. Dom är rätt lågväxta men här ute i det kustnära landskapet så behöver nog träden extra mycket tid att växa till sig. Det blir särskilt tydligt när jag pratade med den äldre damen i Tyrislöts sommarlanthandel. Hon berättade för mig om den gamla martallen som växer nära caféet. 'Den är säkert 300 år gammal och jag har försökt att få den skyddad, men ingen verkar bry sig om en gammal martall', säger hon. Jag ska åka tillbaks dit i morgon och fotografera den och mejla en bild till Jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuséet. Kanske den är så unik som hon säger. Hon berättar även för mig att ordet 'martall' kommer från franskans 'mare' = hav.

Min rundtur runt sjön var till största delen mycket behaglig med vältrampade stigar på dom flesta ställen. I öster är det dock en smula besvärligt att gå och stigarna väldigt små. Men denna lilla sjö bjuder på så många fina ställen att stanna till och rasta på tack vare alla fina hällar att det är värt besväret. Och du har hur många ställen som helst där det är enkelt att ta sig ett dopp, inte bara från hällarna utan det finns även att par bra badbryggor på sina ställen. Dessutom var det mycket rikt med stora fina blåbär i skogen runt sjön nu sent i juli.

Nere i Tyrislöt kan du även hoppa på Skärgårdslinjen som dagligen går mellan Arkösund och Harstena med ett stopp i Tyrislöt. Det finns även andra destinationer man kan ta härifrån ut till en del öar. Skärgårdslinjens linje Arkösund-Tyrislöt-Harstena trafikeras alla dagar mellan 21/6 till 27/8.

Jag kan i alla fall varmt rekommendera ett besök till Frisksjön bara för dess egen skull. Bara för att ta ett dopp eller hänga upp en hängmatta och sova över. Det finns gott om bra träd att placera en hängmatta i. Själv valde jag en plats på nordvästra sidan bara 70 meter från parkeringen. Härifrån har man utsikt över i stort sett hela sjön.

Bilder

Det enda bordet runt Frisksjön ligger på nordöstra sidan och tyvärr är det nog privat och tillhör en liten sommarstuga. Men är det ingen där så kan du säkert stanna till och låna det för en kort rast.

Det är inte heller så gott om eldplatser runt sjön men denna hittar du vid bäckmynningen på norra sidan. Verkade inte ha utnyttjats särskilt mycket. Vid strandkanten ligger även en gammal trött plastbåt som sett sina bästa dagar.

Frisksjön är dock mycket generös med fina flata hällar som är mycket badvänliga.

På södra sidan hittar man också ett par fina badbryggor.

En dryg kilometer öster om Frisksjön så kan du svänga ner till Tyrislöts sommarlanthandel. Inte minst för att träffa den äldre damen som arbetar där och som är uppvuxen och boende i närområdet under hela sitt liv.

I lanthandeln kan du fika och handla förnödenheter och souvenirer från trakten och hyra kajaker.

Denna gamla martall låg damen i lanthandeln mycket varmt om hjärtat. Hon hade försökt att få den skyddad genom att kontakta Länsstyrelsen men tyvärr inte fått gensvar.

Fortsätter du en liten bit på väg 210 så kommer du till Tyrislöts camping och gästhamn. Här pulserar det av liv och rörelse under högsäsong. Det finns café och restaurang. Men på (antagligen) förekommen anledning bör du inte klättra i träden på uteserveringen.

Interiör från Pub Sumpen som ligger på samma tomt som restaurangen. Vissa dagar har puben öppet och ofta i samband med livemusikframträdanden. Namnet kommer sig av att en del av bardisken består av en gammal fisksump. Det du kan se på fotografiet som numer är fylld av kapsyler.

Till sist måste jag nämna S:t Annas skärgårdsmuseum som ligger i samma område. Här har hembygdsföreningen skapat en fantastisk utställning som berättar om livet i skärgården förr i tiden. Väl värt ett besök.

Filmer

Inspelningar från Frisksjön och Tyrislöt den 26:e och 27:e juli 2024.

Källor

Källa 1: Regional vattenförsörjningsplan för Östergötlands län. Utgiven av Länsstyrelsen Östergötland. 2013.

Källa 2: https://historiskakartor.lantmateriet.se

Källa 3: Riksantikvatieämbetets Fornsök.

Källa 4: Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)

Källa 5: Nordiska Riksmuséet. https://www.nrm.se

Källa 6: Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se

Källa 7: Artportalen. https://www.artportalen.se

Källa 8: Länsstyrelsen. https://www.lansstyrelsen.se

Källa 9: Tyrislöt camping. https://www.tyrislotcamping.se

SIDAN UPPDATERAD: 20250420