Grunddata
- Kommun: Söderköping
- Sjöid: 646744-156214
- Yta (km^2): 0,167
- Strandlinje (km): 2,03
- Höjd (m): 8,1
Google Earth-filer
Plats i Google Earth |
Waypoints i Google Earth |
|
|
Allmänt
HISTORIA
1800-tal: Dom äldsta kartorna över området är de häradsekonomiska kartorna Yxnön 46-4 och Engelholm 46-9. (Källa 2) Intrycket av dessa 1800-talskartor är att det var mycket glest bebyggt. De platser som hade mest bebyggelse var vid Ufmarö väster om sjön och Emtevik nordväst om sjön. Söder om sjön fanns tre platser med mindre bebyggelse vid, det var Jordtorpen Bäsbohl och Märsängen. En plats strax öster om Skålvik benämns 'Utflg'. Det fanns en mindre väg från Ufmarö som gick norrut mot Frisksjön och som sen svängde av ner mot just denna plats.
Folkräkningar:
(Källa 6)
Det framgår rätt tydligt när man studerar yrkeskategorierna vid både Emtevik och Uvmarö att här bodde mycket sjöfolk. Allt från skeppare, mästarlotsar, rorgängare, sjömän och båtsmän till fiskardrängar.
Emtevik: 148 personer räknades mellan 1890-1930. Flest personer räknades 1890, 37 personer. Vid folkräkningen 1930 hade det minskat till 20.
Gäddvik: Den enda folkräkning som gjorts gjordes 1890 då 17 personer räknades fördelat på 6 hushåll/familjer. Den enda yrkeskategori som anges är 'hemmansegare' och det fanns 5 olika hemmansägare vid Gäddvik.
Uvmarö: 135 personer räknades i hushållen mellan 1890 och 1930. Flest bosatta var vid folkräkningen 1890 då 49 personer räknades. Vid den sista folkräkningen 1930 fanns bara en familj med tre personer kvar vid Uvmarö.
Fornlämningar: Det finns inga fornlämningar i sjöns direkta närhet. Norr om sjön vid Gäddvik och Långholmen finns två äldre hägnader. Den vid Gäddvik är kallmurad och 52 meter lång. Den upptäcktes vid en arkeologisk utredning år 2010. Den vid Långholmen är en 20 meter lång stenvall. Strax norr om Berglund finns två fornminnesmärkta områden med fossil åker. Öster om Ekenstugan och mellan Stora och Lilla Hovsvarpet finns två gränsstenar. (Källa 3) (Se waypointfil)
GEOLOGI Ett drygt 4 km långt område med granodiorit-granit går i väst-östlig riktning genom sjön. Områdena norr och söder om sjön domineras av basalt-andesit. Metaller i området är Zn, Pb, Fe, Co, Ni. (Källa 4) Både basalt och andesit är vulkaniska bergarter. Basalt är en basiskt och andesit intermediärt och båda är en ytbergart. Surhetsgraden är ett sätt att kategorisera vulkaniska bergarter, m.a.o. halten av kiseldioxid i berget. (Källa 5)
NATURVÅRD
Naturreservat: Uvmarö skärgårdsskogs naturreservat skyddades 2003 och är 55,7 hektar stort. Enligt länsstyrelsens beskrivning en plats för 'avkopplande vandring och lingonplockning'. Det finns en vandringsled som går genom den annars svårorienterade hällmarksskogen. Leden är 2,8 km lång. Det finns inga spår av sentida skogsbruk i reservatet. Parkering finns i anslutning till reservatet.
ÖVRIGT 2012 gjordes en detaljplan för del av Gäddvik 1:10 med behovsbedömning och avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning för del av Gäddvik 1:10, Gäddvik östra, norra Finnö. Avsikten var att koppla allt avlopp till det kommunala nätet och att sen använda Frisksjön som vattentäkt för området (ca 24 hushåll sommartid). I en regional vattenförsörjningsplan för Östergötlands län från 2013 nämns att Söderköpings kommun har ett exploateringsavtal för Frisksjön för vattenförsörjningen i området. Det innebär att man har rätt att ta ut 100 m3/dygn vatten, vilket motsvarar 25% av tillrinningen. Ett projekt pågick 2013 för att förse inte bara planomårdet utan även omgivande omrården med färskvatten från Frisksjön. Ett tillfälligt vattenverk fanns uppfört 2013 vid sjön. 2014 ges tillstånd enligt miljöbalken att för vattenförsörjning bortleda 4 500 kubikmeter vatten per månad, dock högst 36 500 kubikmeter vatten per år från Frisksjön. (Källa 1)
Nu 2017 som är det andra året i rad med mycket lite nederbörd så undrar jag hur detta påverkat sjöns vattenstånd och tillströmning. Och om det i sin tur kan få konsekvenser för uttaget av färskvatten ur Frisksjön.
Vill du äta eller fika kan man göra det i Uvmarö hamn i magasinet. Dom har öppet sommartid tisdag-söndag 12-20. I Tyrislöt finns Tyrislöts café och Pub Sumpen. Både caféet och puben rekommenderas starkt. Pub Sumpen fick sitt namn för att bardisken är tillverkad av en äkta fisksump. (Källa 9)
Landflora
Artfynden nedan är begränsade till observationer mellan 2020-2024. (Källa 7)
KÄRLVÄXTER
Plats: Uvmarö skärgårdsskogs naturreservat 2020-2021: Blåbär, en, hundstarr, knärot (rödlistad), kruståtel, kråkbär, linnea, ljung, skvattram, stensöta, tranbär, tuvull, väddklint, ängskovall, örnbräken.
Plats: Uvmarö NO magasinet 2020: Fiskmålla, hampa, hampdån.
LAVAR
Plats: Uvmarö skärgårdsskogs naturreservat 2020: Färglav, fönsterlav, gammelgranslav, grå renlav, gulvit renlav, islandslav, klilav, manlav, parmelia omphalodes, stocklav, stängellav, vinterlav.
MOSSOR
Plats: Uvmarö skärgårdsskogs naturreservat 2020: Blåmossa, flagellkvastmossa, långfliksmossa.
SVAMPAR
Plats: Uvmarö skärgårdsskogs naturreservat 2020-2024: Aspticka, bitterticka, björkticka, brun kamskivling, brödticka, gallsopp, granticka (rödlistad), hjulbrosking, kamfingersvamp, kantarell, kantkremla, klibbticka, kremlor, lakritsriska, lingonsvulst, marasmius wettsteinii, mjölskivling, orange taggsvamp (rödlistad), sammetsfotad pluggskivling, sienakremla, stiftsvamp, stinkkremla, storkremla, strävticka, stubbrostnavling, tallticka (rödlistad), tegelkremla, trollsmör, violticka.
Landfauna
Artfynden nedan är begränsade till observationer mellan 2020-2024. (Källa 7)
FÅGEL Av naturliga skäl finns det mycket fågel i detta skärgårdslandskap. Mellan 2020-2024 finns 296 observationer inrapporterade på Artportalen. Några vanliga arter som observerats är: fiskmås (rödlistad), gråhäger, gråtrut, gräsand, gulsparv, havsörn, knölsvan, kungsfiskare, nötväcka, ringduva och flera andra. Bland de mer ovanliga observationerna kan nämnas ejder (rödlistad), fjällvråk (rödlistad), göktyta, järnsparv, rörsångare (rödlistad), steglits och varfågel.
Plats: Frisksjön 2021: Brun kärrhök.
Plats: Alla observationer i närområdet 2020-2024: Blåmes, bofink, brun kärrhök, domherre, drillsnäppa (rödlistad), dubbeltrast, ejder (rödlistad), fiskgjuse, fiskmås (rödlistad), fisktärna, fjällvråk (rödlistad), gluttsnäppa, gransångare, grå flugsnappare, grågås, grågås, gråhäger, gråkråka, gråsparv, gråtrut (rödlistad), gräsand, grönfink (rödlistad), gröngöling, grönsiska, gulsparv (rödlistad), gärdsmyg, gök, göktyta, havstrut (rödlistad), havsörn (rödlistad), hornuggla (rödlistad), hussvala (rödlistad), järnsparv, kaja, kanadagås, knipa, knölsvan, koltrast, korp, kungsfiskare (rödlistad), kungsfågel, kärrsnäppa, ladusvala, lövsångare, mindre korsnäbb, morkulla, näktergal, nötskrika, nötväcka, ormvråk, pilfink, ringduva, rödhake, rödstjärt, rörsångare (rödlistad), salskrake, silvertärna, skata, skedand (rödlistad), skrattmås (rödlistad), skäggdopping, småskrake, snatterand, stare (rödlistad), steglits, stenskvätta, storskarv, storskrake, storspov (rödlistad), strandskata (rödlistad), större hackspett, svarthakedopping, svarthätta, svartmes, svartvit flugsnappare (rödlistad), sångsvan, sädesärla, sävsparv (rödlistad), sävsångare, talgoxe, talltita (rödlistad), taltrast, tofsmes, tornseglare (rödlistad), trana, trädgårdssångare, trädkrypare, trädpiplärka, törnskata, törnsångare, varfågel, vigg, ängspiplärka, ärtsångare (rödlistad).
GROD OCH KRÄLDJUR Plats: Ämtevik 2022: Skogsödla.
RYGGRADSLÖSA DJUR Om du aldrig sett en ekoxe så tycks det finnas gott om dom vid Uvmarö strax söder om naturreservatet.
Plats: Uvmarö skärgårdsskogs naturreservat 2021-2022: Bronshjon, granbarkgnagare, källfly, metellina, mindre märgborre, mindre tåtelsmygare, silverstreckad pärlemorfjäril, tegelröd ängstrollslända.
Plats: Uvmarö 2020-2024: Ekoxe, fläckig blombock, mindre märgborre, strimlus, strimlus.
Källor
Källa 1: Regional vattenförsörjningsplan för Östergötlands län. Utgiven av Länsstyrelsen Östergötland. 2013.
Källa 2: https://historiskakartor.lantmateriet.se
Källa 3: Riksantikvatieämbetets Fornsök.
Källa 4: Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
Källa 5: Nordiska Riksmuséet. https://www.nrm.se
Källa 6: Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se
Källa 7: Artportalen. https://www.artportalen.se
Källa 8: Länsstyrelsen. https://www.lansstyrelsen.se
Källa 9: Tyrislöt camping. https://www.tyrislotcamping.se
SIDAN UPPDATERAD: 20240713