OM SJÖNAMNET Boterydssjön hette tidigare Boterydsgölen.
HISTORIA
Fornlämningar: Det finns inga fornminnen i direkt anslutning till sjön. Det närmaste är en kolningsanläggning 300 meter sydöst om sjön. Det finns även en kolningsanläggning strax nordöst om vändplanen på vägen mot Haddebo naturreservat. Cirka 1,5 kilometer sydöst om sjön låg torpet Stenkullen, alldeles bakom dagens vindskydd på vägen mot Haddebo naturreservat. På dagens karta är platsen kallad Bygget. Söder om Stenkullen låg ett antal torp i öst-västlig riktning. Längst i öster låg Lilla Aspetorpet, Aspetorpet och Aspstugan. Cirka 800 m väster om Lilla Aspetorpet låg Olstorp. Och 1 km väster om Olstorp låg Helgestorp. 320 m sydväst om vändplanen på vägen till Haddebo naturreservat. På platsen där Helgestorp låg ska det också finnas rester efter en tjärdal. Strax söder om Strömkullen bredvid väg 594 ska det finnas en gammal kallkälla. Enligt beskrivningen: 'Brunn, bestående av ett runt cementrör, ca 0.8 m diam, som sticker upp ca 0.2 m ur markytan. Lock av trä. Intill och V om brunnen är en stor sten på vilken ligger en rostig skopa.' Strax söder om kallkällan vid Klint finns två fornminnen. Här är vägen beskriven som en gammmal häradsväg 3250 meter lång i nord-sydlig riktning och 3-4 m bred. Vid platsen sk det även finnas en gammal väghållningssten med texten 'No 815'. (Se waypointfil)
Besökte platsen för L2009:8794 Kolningsanläggning 19 juli 2022. Man kan gå längs med en 600 meter lång, gammal skogsväg genom skogen till platsen. Det är som i beskrivningen övermossat och gräsbevuxet så det är inte helt uppenbart var det är. Vägen användes förmodligen redan på den tiden man kolade i skogen.
Besökte platsen där torpet Stenkullen ska ha legat 19 juli 2022. Jordkällaren var enkel att hitta. Den ligger strax till höger om vindskyddet bakom en stor sten. Husgrunden hittade jag inga spår av men det finns en liten träplakett på en liten kulle bakom vindskyddet. Där står namnet 'Stenkullen'. Rösen finns en bit in bakom kullen. Det kan vara rösena efter de fossila åkrar som omnämnts.
Folkräkningar: Det fanns många små torp i trakten med få personer i hushållen i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Mer än ett 10-tal torp söder om Boterydssjön. De flesta av torpen hörde till Stora Haddebo. De boende var ofta torpare och jordbruksarbetare. Redogör nedan för några av dessa torp som låg söder om Boterydssjön men också vilka som bodde i den större gården Boteryd. Gården som idag tycks vara övergiven med många äldre jordbruksfastigheter på tomten. Just Boteryd är lite märkligt eftersom antalet boende där minskade dramatiskt mellan åren 1890-1900. 23 personer bodde i Boteryd 1890 men år 1900 fanns bara 4 kvar.
(Källa 4)
Aspetorpet: 23 personer räknades vid fem folkräkningar mellan mellan 1880-1930. 1880: 2 personer. Torparen Carlsson, Carl Johan, f. 1850 med hustrun Andersdotter, Johanna Sofia, f. 1849. 1890: 9 personer. Familj 1: Torparen Adonis, And. Magnus, f. 1830 med hustrun Johansdotter, Maria Vilhelm., f. 1830 och ett barn. Familj 2: Torparen Andersson, Pontus Vilhelm, f. 1854 med hustrun Johansdotter, Charlotta, f. 1857 och tre barn. Familj 3: Inhyses Jonsson, Anders, f. 1815. 1900: 2 personer. Adonis, Anders Magnus, f. 1830 med hustrun Johansdotter, Maria Vilhelmina, f. 1830. 1910: 7 personer. Familj 1: Torparen Adonis, Anders Magnus, f. 1830. Familj 2: Torparen Karlsson Häll, Sven Johan, f. 1855 med hustrun Svensdotter, Kristina Charlotta, f. 1852 och fyra barn tillika jordbruksarbetare. 1930: 4 personer. Familj 1: Torparen Karlsson, Henning, f. 1867 med hustrun Andersson, Klara Teresia Desideria, f. 1881. Familj 2: De ogifta kvinnorna Hedlund, Agni Linnea, f. 1904 och Irma Gudrun Linnea, f. 1929.
Aspstugan: 10 personer räknades vid två folkräkningar 1880 och 1900. 1880: 4 personer. Skomakaren Persson, Carl Johan, f. 1822 med hustrun Carlsdotter, Johanna Carolina, f. 1821 och två barn. 1900: 6 personer. Skomakaren Andersson, August, f. 1854 med hustrun Karlsdotter, Augusta, f. 1853 och fyra barn.
Boteryd: 74 personer räknades mellan 1880-1930. 1880: Hela 34 personer bodde i Boteryd 1880 fördelade på 8 familjer/hushåll. Här bodde tre torpare med familjer, en brukare, två drängar, en piga och en skomakare. 1890: 23 personer fördelade på 9 familjer/hushåll. Här bodde tre torpare med familjer, en brukare, tre drängar och en skomakare. 1900: 4 personer. Familj 1: Nilsson, Karl Fredrik, f. 1839 med hustrun Andersdotter, Klara, f. 1843 och ett barn. Familj 2: Drängen Andersson, Anders David Oskar, f. 1881. 1910: 7 personer. Familj 1: Arrendatorn Karlsson, Karl Gideon, f. 1879 med hustrun Karlsson, Sofia Vilhelmina, f. 1883 och tre barn. Familj 2: Jordbruksarbetaren Gustafsson, Karl Vilhelm, f. 1859 med hustrun Johansdotter, Maria Sofia, f. 1851. 1930: 7 personer. Arrendatorn Tornell, Johan Adolf Sigrfrid, f. 1890 med hustrun Svensson, Anna Justina Matilda, f. 1891 och fem barn.
Helgestorp: 14 personer räknades mellan 1880-1930. Hemorten för personerna anges vid 1880 och 1890 års folkräkningar vara Stora Haddebo T. Helgestorp. Få personer fanns i hushållet vid varje folkräkning. 1880: 4 personer. Torparen Larsson, Carl, f. 1824 bodde här med hustrun Andersdotter, Maria Elisabet, f. 1831 och två barn. 1890: 3 personer. Carl och Maria bor kvar men nu med ett barn. 1900: 2 personer. Nu bor endast Carl och Maria här. Jordbruksarbetaren och fosterbarnet Karlsson, Knut Ivar Salomon, f. 1890 bor här med torparänkan Larsson Andersdotter, Maria Kristina, f. 1831. 1910: 2 personer. Knut och Maria bor ensamma kvar. 1930: Torparänkan Andersson Johansdotter, Augusta Julia Matilda, f. 1869 bor här med barnen och jordbruksarbetarna Andersson, Olof Primus, f. 1899 och Andersson, Sven Patrik, f. 1904.
Lilla Aspetorpet: 3 personer räknades vid två folkräkningar 1900 och 1910. 1900: Inhysesjonet Adonis, Anders Magnus, f. 1830 med hustrun Johansdotter, Maria Vilhelmina, f. 1830. 1910: Anders Magnus är nu ensam i hushållet och står som f.d. torpare.
Olstorp: 16 personer räknades vid tre folkräkningar 1880, 1890 och 1900. 1880: 5 personer. Familj 1: Jacobsson Häll, Anders Peter, f. 1851 och hustrun Jacobsdotter, Lovisa Mathilda, f. 1846 och två barn. Familj 2: Pigan Adonis, Maria, f. 1861. 1890: 6 personer: Torparen J.son Häll, Anders Peter, f. 1851 med hustrun Jacobsdotter, Lovisa Mathilda, f. 1846 och fyra barn. 1900: 5 personer. Peter och Maria bor kvar med tre barn hemma.
Stenkullen: 7 personer räknades vid tre folkräkningar 1880, 1890 och 1900. 1880: Familj 1: Pigan Nilsdotter, Carolina, f. 1832 och ett barn. Familj 2: Arbetaren Nilsson, Carl, f. 1805. 1900: Inhysesjonet Karlsdotter, Emili Sofia, f. 1840 och två barn. 1910: Undantagshjonet Nilsson, Emilie Sofia, f. 1840.
GEOLOGI Boterydssjön ligger i ett område med granit med kvarts-fältspat-glimmersammansättning. Uppgifter om mineraler saknas i området.
Landflora
De flesta naturinventeringar som gjorts runt Boterydssjön är vid Långkärren och särskilt i närheten av Långstorp. Långkärren är ett mer än 3,5 km långsmalt kärrområde väster om Boterydssjön. Även längs med Haddebo skogsväg söder om Boterydssjön har många fynd rapporterats in. (Källa 5)
De rödlistade arter som observerats återges nedan.
FLOCKBLOMMIGA VÄXTER Krusfrö. Plats: 600 m sydöst om Strömkullen (2019)
HALVGRÄS Brunag. Plats: Norra delen av Långkärr (2018)
LAVAR
Hållav. Plats: NO om Långstorp (2021)
Vedskivlav. Plats: Flera fynd vid Långstorp (2021), västra delen av Stora Haddebo naturreservat (2022)
MOSSOR Vedtrappsmossa. Plats: Flera fynd vid Långstorp (2021), Söderklint (2020)
Granticka. Plats: Östra delen av Stora Haddebo naturrservat (2022)
Tallticka. Plats: NO om Långstorp (2021), norr om Hultmans mosse (2021)
Ullticka. Plats: Flera fynd NO om Långstorp (2021), norr om Hultmans mosse (2021)
TRÄD Ask. Plats: Norräng vid södra delen av Långkärr (2023)
Landfauna
Många observationer har gjorts i och vid Långkärren väster om sjön och längs med Haddebo skogsväg. (Källa 5)
FÅGEL Det finns en större huvudlokal runt Önnebo, m.a.o. Västra Hargs kyrka. Här finns mer än ett 50-tal observationer från området i stort. De rödlistade arter som observerats i denna huvudlokal är: duvhök, entita, grönfink, järpe, nötkråka, orre, rödvingetrast, spillkråka, talltita och tjäder. Övriga observationer har gjorts vid Långkärren, söder om Boteryd, i Stora Haddebos naturreservat, längs med Haddebo reservatsväg och Haddebo skogsväg.
Bofink. Plats: Stora Haddebo naturreservat (2021)
Enkelbeckasin. Plats: Norra delen av Långkärren (2023)
Entita (rödlistad). Hultmans mosse (2012)
Gulsparv (rödlistad). Hultmans mosse (2015)
Kungsfågel. Plats: Haddebo skogsväg (2021)
Lövsångare. Plats: Stora Haddebo naturreservat (2021)
Mindre hackspett (rödlistad). Hultmans mosse (2012)
Nötväcka. Plats: Stora Haddebo naturreservat (2023)
Orre. Plats: Stora Haddebo naturreservat (2021), Haddebo skogsväg (2018)
Svarthätta. Plats: Stora Haddebo naturreservat (2021)
Svartvit flugnappare (rödlistad). Plats: Stora Haddebo naturreservat (2021)
Talltita (rödlistad). Plats: Norra delen av Långkärren (2023), Hultmans mosse (2012, 2015), Haddebo skogsväg (2021)
Tjäder. Plats: Strömkullen (2023), Stora Haddebo naturreservat (2023)
Tofsmes. Plats: Norra delen av Långkärren (2023)
Trädgårdssångare. Plats: Stora Haddebo naturreservat (2021)
ORMAR Huggorm. Plats: flera fynd nära vindskyddet på Haddebo reservatsväg (2021)
RYGGRADSLÖSA DJUR Rödlistade arter återges nedan.
ANTENNMALAR Åkerväddsantennmal. Plats: Väster om Långkärren och norr om Långstorp (2018), Haddebovägens vändplan (2011)
BASTARDSVÄRMARE
Bredbrämad bastardsvärmare. Plats: nära vindskyddet på Haddebo reservatsväg (2017, 2021, 2023)
Klubbsprötad bastardsvärmare. Plats: Parkeringen vid långkärren (2023), flera fynd nära vindskyddet på Haddebo reservatsväg (2021, 2022), Olstorpelyckan (2021)
Mindre bastardsvärmare. Plats: nära vindskyddet på Haddebo reservatsväg (2021, 2022)
Sexfläckig bastardsvärmare. Plats: nära vindskyddet på Haddebo reservatsväg (2021)
Smalsprötad bastardsvärmare. Plats: nära vindskyddet på Haddebo reservatsväg (2021, 2022), Gölingstorp (2011)
SLÄNDOR Dvärgflickslända. Plats: Norra delen av Långkärren (2011), flera fynd 150 m SO om Långstorp (2012)
Sjöspaningar
2022-07-19 En del sjöar verkar inte vilja ha några besökare och gör allt för att gömma sig. Frågar man folk vet dom inte var dom ligger och kartorna i telefonen är inte till mycket hjälp. Men det är också det som lockar mest, det som gäckar en. Boterydssjön är en sån ganska bångstyrig sjö som jag ännu inte lyckats få syn på. Har försökt från söder, har försökt från norr. Är det inte väldigt stenig terräng så är det vägbommar.
Sjön ligger i Mjölby kommun i Västra Hargs socken några kilometer sydväst om Önnebo. Mitt första försök går via Haddebovägen söder om Önnebo och till en vändplan. 600 meter före vändplan finns södra änden av Stora Haddebos naturreservat. Det närmaste man kommer Boterydssjön från Haddebovägen är 1 km i stiglöst land. Inget jag är sugen på denna dag eftersom jag inte lagt in någon terrängkarta i min gps. Vid vändplanen står ett par bikupor där det är full fart på bina. Äter lunch och försöker sen att spåra dom två fornminnesmärkta platserna i området. Det första är en kolningsanläggning som ligger drygt 600 meter norr om Haddebovägen. Lyckas ta mig dit rätt enkelt tack vare en mycket gammal väg som leder direkt till platsen. Det känns som att den vägen kan vara lika gammal som platsen för kolbotten och därmed kanske också borde fornminnesmärkas. Hittar en gräsbevuxen platå som stämmer med beskrivningen på 13 meter i diameter.
Mitt nästa stopp blir vid platsen där Stenkullen låg. Enligt Riksantikvarieämbetet fanns en stengrund, en jordkällare och två fossila åkrar. Jordkällaren hittar jag platsen för men inte husgrunden. Strax bakom platsen där Stenkullen skulle ha legat tror jag mig också ha hittat de forntida rösena efter en av de fossila åkrarna.
Eftersom vindskyddet även finns utmärkt på Länsstyrelsens karta över Haddebo naturreservat så förmodar jag att det är ok att nyttja det även om jägarna har dekorerat det med jakttroféer och diverse utrustning inne i vindskyddet.
I ett sista tappert försök att komma närmare Boterydssjön så åker jag ut på stora vägen och svänger av till vänster före Önnebo in på Boterydsvägen. En bit in på vägen ligger några mystiskt öde gamla jordbruksbyggnader. Detta är platsen där Boteryd legat men varför så pass många gamla byggnader står för fäfot är en gåta. Klart mystisk plats. Något hundratal meter nedanför platsen säger telefonen åt mig att svänga vänster men där efter 200 meter finns en vägbom. Öppen men ändå en bom. Det har blivit sen eftermiddag och det har närmat sig 30 grader varmt så jag ger upp för dagen.
Och tyvärr lämnar jag platsen i ogjort ärende för denna gång. Det blir istället ett välkommet bad i Hargsjön. Men det grämer mig att jag inte lyckades ta mig fram till sjön men nån gång ska det bli av.