Sjödetektiven i Östergötland

Grunddata

Kommun: Norrköping
Sjöid: 650629-154627
Yta (km^2): 0,308
Strandlinje (km): 3,23
Höjd (m): 57,1
Maxdjup (m): 5,5
Volym (m^3): 1161000

Google Earth-filer

Plats i Google Earth	Waypoints i Google Earth

Allmänt

KARAKTÄRISTIKA Vrångsjön är en polyhumös sjö, m.a.o. en extremt brunfärgad sjö med enbart 0,8-1,3 m siktdjup. Norrköpings kommuns största polyhumösa sjö. Höga naturvärden.

GEOLOGI Sjöns östra strand utgörs av en större sprickzon som löper ifrån Kvarsebo, via Vrångsjön och vidare åt nordväst. Berggrunden utgörs av granitbergarter (gnejsgranit och yngre granit).

NATURVÅRD Sjön har behandlats mot försurning.

HISTORIA Antas ha bildats vid inlandsisens avsmältning då vallar byggdes upp. Namnet Vrångsjön tros komma från den äldre betydelsen av 'vrång', vriden, sned, krokig. (Kolmården, del I, sid 70)

Vid Vrångsjön var familjesämjan inte alltid den bästa. Det berättas att Jakob och hans sonhustru ofta var oense, så pass att det ledde till slagsmål. En sockenstämma bestämde att hände detta igen så skulle båda parterna betala sins emellan 8 daler kopparmynt, 'om hädanefter den ene skulle övferfalla den andre med hårda ord eller våldsamt hugg och slag' (Kolmården Del II, sid 26) När detta skulle ha hänt eller var Jakob och hans sonhustru levde framgår inte av texten. Något att reda ut senare.

Vrångsjön var en del av Kvarsebo gårds ägor. (Kolmården Del II, sid 157) Under 1700-talet så förlänades Vrångsjö en överste Wellingk som en uppskattning för att hans uppoffringar i armén. (Kolmården Del II, sid 165) Bergsbrukets historia går igen i vissa ortsnamn. Vid Kvarseboån söder om Vrångsjön ska ett hemman ha legat som hette 'Hyttan'. (Kolmården Del II, sid 176) Här fanns också 1969 rester av slagg som kan ha vittnat om en masugn.

Citat

'Skvaltkvarn (rest av), 5x3 m (NNÖ-SSV) och 1 m h bestående av kallmurade delvis tuktade stenar 0,5-1 m st. Beväxt med 1 björk. Kvarnhjulet i fastigheten Vrångsjöns trädgård är från denna kvarn enl ägare.' (Fornsök Objektid: 10045300240001)

'Tegelbrukslämning?, 9x8 m (NV-SÖ) bestående av övertorvade murrester, 1-2 m br och 0,3-0,7 m h, av 0,3-0,6 m st stenar. I mitten en grop, 5x5 m (NV-SÖ) och 0,5-1 m dj. Öppen i SV. På platsen har noterats tegelrester. Enligt husförshörslängd från tiden omkring 1870 anges att det på gården Hyttan funnits ett mindre tegelbruk (RAÄ dnr 326-2452-2003). (Fornsök Objektid: 10045300090001)

Sjöflora

Sjöfräken, bladvass, topplösa, flaskstarr, smal- och bredkaveldun, näckrosor och vattenpest.

Sjöfauna

FISK Gädda, abborre och vitfisk.

Landflora

HISTORIA 1969 så nämns en stor gran 1 km väster om Vrångsjön. I sig inte en enorm gran men författaren säger att det i övrigt i området inte finns en enda gran av samma storlek, vilket ju verkar lite märkligt. Granen borrades och visade sig ha samma ålder som övriga granar i området. (Kolmården Del II, sid 194) Skulle vara spännande att kolla idag 45 år senare vad som finns där.

Landfauna

FÅGEL Övervintrande strömstare.

Sjöspaningar

2014-09-20 På morgonen den 20 september 2014 hoppar jag upp på cykeln. Det dryper i luften och himlen är gråtung. 'Ska jag stanna hemma', tänker jag men nej, suget efter en ny sjö att upptäcka är för stort. Har bestämt mig för Vrångsjön som ligger vid östra länsgränsen i Östergötland, 4 km NV om Kvarsebo. Vrångsjön är en ensam liten sjö, i ett i övrigt mossrikt landskap. Fjällmossens sydöstra utlopp är en del av Vrångsjön och nafsar sjön i kanten. Det är dryga 7 km av mossterräng mellan Vrångsjön och Killingen (närmaste sjö i väster i länet).

Mitt första besök är vid Hyttan där tre fornminnen fanns registrerade på Fornsök. Ett tegelbruk och två smedjor. På Bygatan inser man snabbt att här bor folk som likt mig gillar 'bra saker att ha'. Delvis pga av en pågående renovering av en gammal ladugård. Irrar runt en stund utan att hitta smedjan som skulle funnits i backen. Som tur är hittar jag en boende i Hyttan. Jag får veta att hönsen fått stanna inne idag pga räven och att ett EU-projekt varit i gång för våtmarksarbete i anslutning till Vrångsjön. Smedjorna känner han inte till men det finns en grop på en åker strax väster om Hyttan som kan ha varit tegelbruket 'vid tallen'. Hittar till platsen och mycket riktigt finns resterna av en gammal mur där (fornsök objektid 10045300090001). Vandrar vidare och passerar ett par vädjande hönsögon bakom ett stängsel.

Jag kör 1 km norrut och kommer till sjön. Åker längs med och passerar Vrångsjö gård. Innan en tur runt sjön vill jag se om jag kan hitta Skvaltkvarnen väster om Änglund (fornsök objektid 10045300240001). Utan gps hade det varit svårt att hitta, ingen stig leder till fornminnet. Men väl där finns tydliga rester av Vrångsjökvarnen. Där finns också en info-skylt med texten: 'Vid Fjällmossebäcken låg Vrångsjö kvarn. I en lantmäterihandling från 1706 sägs: Fordom har i denna Fjälmåsebäcken varit en liten skvaltkvarn som höst och vår brukats men nu är öde.' På skylten finns också en beskrivning av hur skvaltkvarnar fungerade och en skiss. Jag blir dock förvirrad av vart kvarnhjulet kan ha tagit vägen. På Fornsök står det att det ska finnas i Trädgården på Vrångsjö gård. På skylten sägs att det finns bevarat och uppställt utanför sockenstugan. Inget av detta stämmer visar det sig. Däremot ser jag vid besök vid Kvarsebos hembygdsgård att det sista trappsteget till hembygdsgården är av sten och halvcirkelformat. Kikar in under trappen och kan ana resten av stenen. Kan detta vara kvarnhjulet från Vrångsjökvarnen?

Jag börjar min promenad runt sjön vid sydvästra spetsen. Det finns ingen led runt sjön. Det blir till att smyga efter åkerkanter och plumsa genom diken. Till udden i söder leder dock en stig som börjar vid den 'vrånga' viken norr därom. Runt udden finns ett antal fina hällar och klippor invid sjön. Inne i viken ligger ett par sommarfastigheter med en förvirrande adress, 'Bålsjön Långmossen 1-4'. Varför Bålsjö och Långmosse när dom ligger vid Vrångsjön? Vid Långmossen 1 har någon byggt sig en minst sagt imponerande trätrappa från huset till sjön. Längst inne i viken finns en gammal damm från vilken ett dike leder ända ner till Hyttan.

På östra sidan finns en lite hemlig badplats med sandstrand och en lite trött soffa. Hit hittar man nog bara om man bor här. Ett neongrönt band av alger längs med sandstranden gör dock att jag behåller kläderna på. Stannar och fikar och får se en ilsket tjutande rovfågel som sträcker över sjön och landar i en torr tall.

Norr om badstranden följer ett långt parti med moränstenskantad vall. Mycket spännande område. I slutet av en klöveräng stannar jag och språkar med ett par sociala fjordingar som undrar vad jag gör i deras skafferi. Ursäktar mig och passerar, inte utan besvär, Vrångsjös åkermark och hamnar till slut i en mosse. Efter en hel del försiktigt vandrande för att inte sjunka ner så passerar jag Änglund och hittar till slut Sörmlandsledens etapp 34. Här får jag se en riktigt imponerande moränstensvall. Värd ett besök.

Kommer fram till Fjällmossebäcken som porlar friskt. Bestämmer mig för att filma lite. Ett ynka litet felsteg på en sten gör dock att jag kraschlandar, med halva kroppen i bäckvattnet. Blöt och med skrapsår tänker jag, det här är inget som en fika inte råder bot på. Kaffe är bra mot allt. Får min film till slut. Gör avslutningsvis ett besök vid Vrångsjö gård för att fråga om kvarnhjulet. Möter en mycket vacker fjording-hingst med en lugg som gör att man undrar om den verkligen kan se nåt. Han slänger på huvudet så luggen virvlar runt hans panna. En hantverkare på gården vet ingenting om nånting annat än elektricitet. Bestämmer mig för att ta kontakt med ägaren vid ett senare tillfälle.

Säger hej då till fjordingen med den coola frisyren och avrundar sen mitt sjöbesök med kaffe och tvättning av skrapsår.

Bilder

Djupkarta från SMHI. För Vrångsjön. Licensierat under CC BY 2.0. Klicka på ikonen för att hämta jpg-fil.

Resterna av tegelbruket som ska ha funnits väster om Hyttan.

Stenskott dike där det ska ha funnits en gammal smedja i Hyttan.

Resterna efter Vrångsjö skvaltkvarn i Fjällmossebäcken på norra sidan av sjön.

Vy från udden mot Vrångsjö gård och Fjällmossens sydöstra utlopp.

Senaste frisyrtrenden vid Vrångsjö. Vrångsjö gårds underbara fjordinghingst.

Letade gränsstenar men hittade istället dessa konstiga hästar

Är detta kvarnhjulet från Vrångsjö kvarn?

Källor

I Tintomaras spår, Hans Lidman, 1967

Kolmården, del I - Kommunen, Hembygden, 1965

Kolmården, del II, Kommunen, Hembygden, 1969

Naturvärdesinventering av 75 sjöar i Norrköpings kommun, Jonas Edlund, 1996

SIDAN UPPDATERAD: 20190906