Sjödetektiven i Östergötland

Grunddata

Kommun: Norrköping
Sjöid: 650858-153404
Yta (km^2): 0,0669
Strandlinje (km): 1,41
Höjd (m): 68,7

Google Earth-filer

Plats i Google Earth	Waypoints i Google Earth

Allmänt

HISTORIA Flera båtfynd av båtar av ekstock har hittats norr om Rökärr under senare tid. (bl.a. Fornsök objektid 10044900570001). Viksjön hette tidigare Översjön.

1400-tal: Vid Munkgruvan, 500 m norr om fastigheten Horskärr, vid södra stranden av sjön finns kopparkis. (Fornsök objektid 10044900540001) Något man anser ha omvandlats från äldre leptit. (Kolmården, del I, sid 15) Gruvan har sex gruvhål varav tre är vattenfyllda. Gruvan tros ha anlagts under medeltiden av 'lekbröder' i Fransciskanerorden vid Krokeks kloster (Även kallat Vårfrukloster). På denna plats har flera kyrkor och kapell sedan dess byggts men numer finns bara ruiner kvar. Den senaste kyrkan på platsen ska ha varit Kung Fredriks kyrka som brann ner 28 april 1889. Munkarna utvann koppar som bidrog till klostrets ekonomi. Enligt information från Falu koppargruvas hemsida så antas koppar ha brutits där ända sedan vikingatiden. 1347 fick Falu koppargruva sina privilegier för kopparbrytning av Kung Magnus Eriksson. Det var via Hansan som all kopparhandel med kontinenten bedrevs. Munkebo strax sydväst om sjön antas ha varit de gruvarbetande munkarnas boplats. Deras kloster låg 2 kilometer i nordvästlig riktning. Enligt traditionen ska en väg ha lett från Munkgruvan ner till Bråviken som följde samma sträckning som Eriksgatan. (Kolmården, del II, sid 182) Förmodligen fraktades kopparkisen från Munkebo till Bråviken för vidare frakt till kontinenten. Men hur och var fick munkarna betalt för sin kopparkis? I hamnen i Bråviken eller tidigare i kedjan? Eventuellt finns mer information om detta då man i Lübeck ska ha fört bok över all kopparexport från 1300-talet och framåt.

1600-tal: Stora Vik hette 1663 Store Wyck och mellan 1680-1715 Storawyk.

1800-tal: En polsk baron vid namn Arthur Rozycki ska ha visat intresse för Munkgruvan, men om detta ledde till något är okänt. (Kolmården, del II, sid 185) Enligt SGU så ska det ha brutits kopparmalm mellan 1855-1857 vid det som SGU kallar Raggansgruvan. Fem gruvhål har hittats på platsen. Det största är 8 m långt, 2-4 m brett och 25 m djup.

1900-tal: Viksjön sänktes mellan åren 1921-23. Då hittades ekstocksbåtar som använts sedan stenåldern fram till medeltiden. (Kolmården, del I, sid 64)

GEOLOGI Enligt SGU så finns det kopparkis i kvartsgångarna vid Raggansgruvan. Berggrunden består av amfibolit och gnejs. Varphögarna strax norr om gruvhålen bedöms innehålla mellan 1000-2000 m3 varp.

NATURVÅRD Platsen vid Raggansgruvan har varit föremål för inventering av utsläpp från tidigare gruvdrift. Framförallt vittring från varphögarna. Men enligt SGU så bedöms det vara små eller måttliga utsläpp från dessa. (Raggansgruvan, SGU nr 123)

Landfauna

FÅGEL Under 1991 gjordes en fågelinventering vid Viksjön där man identifierade 69 olika arter varav 39 besatte 135 revir. Bland annat fann man häckande trana och spillkråka vid sjön. Författarna menade att en höjning av vattennivån skulle främja fågellivet. En reglering av utloppet i västra delen av sjön skulle kunna bidra till detta. Något som inte har gjorts. Sjön är i det närmaste helt torrlagd med endast några få platser som har ett par kvadratmeterstora vattenytor. Och detta vatten syns enbart på våren och försommaren.

Bilder

Viksjön är i det närmaste helt torrlagd med undantag för ett fåtal pölar här och där.

Ett litet ödehus strax söder om sjön i sydöst.

På västra sidan av sjön nedanför Stora och Lilla Vik finns några rangliga jakttorn.

Filmer

Viksjön filmad en dag i oktober 2016.

Källor

Fågelinventeringar vid Stora Roten, Viksjön och Hampsjön i Kolmården, 1991, Liljedahl G och Svensson R, 1991

http://www.falugruva.se/historia/historik-falu-gruva/1400-talet-och-1500-talet/

Kolmården, del I - Kommunen, Hembygden, 1965

Kolmården, del II - Kommunen, Hembygden, 1969

Krokeks ödekyrkogård och klosterruin, Marie Ohlsén, Clas Ternström, 2006

Ortnamnen i Östergötlands län på offentligt uppdrag utgivna av ortnamnsarkivet i Uppsala - del 15 Lösings härad bebyggelsenamn, Gösta Franzén , 1991

Raggansgruvan, SGU nr 123

Riksantikvarieämbetets Fornsök (http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html)

SIDAN UPPDATERAD: 20220507