Sjödetektiven i Östergötland

Grunddata

Kommun: Finspång
Sjöid: 653099-150239
Yta (km^2): 0,425
Strandlinje (km): 3,81
Höjd (m): 48,1
Maxdjup (m): 5,4
Volym (m^3): 1530000

Google Earth-filer

Plats i Google Earth	Waypoints i Google Earth

Allmänt

HISTORIA Namnet Vagnaren är förmoldigen mycket gammalt. Men suffixet 'aren' antas ha kommit till i senare tid. Den äldre fornordiska avledningen var 'iaR' som i det fornsvenska Mælir för Mälaren. Det kan också vara ett suffix som helt enkelt betyder 'sjö'. Så sjön hade lika gärna kunnat heta Vagnsjön. (enligt Svenska landsmål ock svenskt folklif)

1600-tal: År 1682 anla Jacob Fleming Hävla järnbruk. Tyskhärden i Häfla är den enda i sitt slag från den tiden. Tyskhärdesmetoden var en metod för att minska kolhalten i tackjärnet, s.k. färskning. Tyskhärden var en öppen härd med en enkel blåsbälg.

1800-tal: Hävla bruk hade sin storhetstid under 1840-talet och bestod då av Övre bruket, Mellanbruket och Skärfors. Övre bruket finns kvar än idag och är det som ligger vid Vagnaren. En världsunik hammarsmedja. Stångjärnshammaren är den enda i sitt slag i landet. Smedjan drevs med vattenkraft där stora vattenmagasin uppströms anlades. Den metod man använde sig av under 1800-talet var Lancashiremetoden som var en förfinad färskningsmetod. En Lancashireugn installerades i Häfla 1840. Metoden utvecklades vidare i Sverige på den tiden. Fördelen mot tyskhärdarna var att man kunde smälta järn som hade högre smältpunkter.

Mer finns att läsa på: http://www.hafla.se/sv-se/pdf/haefla_hammarsmedja2015.pdf

OM SJÖNAMNET Angående sjönamnets historia se citat nedan.

ÖVRIGT I september 2013 renoverade Häfla Bruk dammluckorna vid Lusudden i sjön vagnaren. Regleringen gjordes för att Hävla Kvarn skall kunna vara i drift och köras på gammalt vis med hjälp av vattenkraft. (enligt Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund).

Enligt Svenska Akademins Ordbok kunde Hävla betyda: 1) (bygdemålsfärgat) stång att bära hö, gräs o. d. på, stundom allmännare: stång på vilken ngt bäres l. upphänges till torkning o. d. bärstång, torkstång. eller 2) (i fackspr., i sht tekn.) hävstång, hävarm, förr äv. allmännare: hävtyg.

Citat

Fsv. sjönamn på -ir kunna sålunda i nsv. ändas på -ern, -aren ock -en.

(Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia. http://runeberg.org/hesjonamn/0836.html)

Landflora

TRÄD Enligt Finspångs naturprogram så heter skogsområdet söder om Vagnaren Tuvaskogen. Skogen är inte påverkad av skogsbruk på många år. Här finns också enstaka björk, asp, sälg, klibbal, lönn och rönn.

Landfauna

SALAMANDRAR Länsstyrelsen i Östergötland fann vid en inventering Större vattensalamander (Triturus cristatus) år 2005 i Vagnaren.

Fiskeinfo

Enligt de lokalboende så ska man prata med dom boende vid Jägarvillan på södra sidan av Övre Hävla bruk för tillåtelse att fiska.

Sjöspaningar

2017-08-26 Kör upp i min lilla Micra, och som i Tillbaka till framtiden hamnar jag i en helt annan tid, flera hundra år tillbaks.

Det kan knappast bli bättre än en dag som idag, den tredje i lördagen augusti, som också brukar vara Smedjans dag vid Övre Hävla bruk. Kom strax för 10.00 innan evenemanget officiellt hade dragit igång. Jag parkerade som andra bil på gräsparkeringen. 'Det blir väl en rätt lugn historia det här', tänker jag. Men jag kunde inte haft mer fel. 11.30 var parkeringen full, kön till kolbulleståndet 10 meter lång, mer än 20 personer klättrar på varandra inne i och utanför sågen och i smedjans mörker glider de många besökarnas siluetter sakta omkring. Tittar in i ett tält med skylten 'Hävlas historia' på. Två äldre män sitter bakom ett par bord fyllda med skrifter om bygdens historia. Bakom dom på tältets väggar hänger mängder av artiklar och foton som berättar om äldre tiders människor, byggnader och händelser. En av männen är Per Olof Karlsson ('Pelle på Lusudden'). Författare till Häfla Historia Del 1 och 2. Lite mer än 800 sidor som omfattar traktens historia från medeltid till 2012.

Har svårt att slita mig från Hävla men ger mig till slut av på min rundvandring runt Vagnaren, med musiken från folkmusikgruppen Släktdraget bakom mig. Sjön verkar först nästan ointaglig med en 1 km lång passage full av vass och våtmark. Men vid avfarten upp mot Sundskogen kan jag runda våtmarkens ände och promenera nära sjön. Men den enda lilla stig jag hittar här, och för den delen runt hela sjön, är viltstigar. Troligtvis vildsvin som formligen gått holmgång på södra sidan, men annars är det mest bara slyigt, kvistigt och besvärligt att gå nära sjön. Hittar två fina uddar på norra sidan. Vid en av dom finns en gammal nästan bortruttnad vedtrave och en liten trött eldstad. Ovanför udden är det avverkat, förutom några resliga aspar, och alla eventuella tidigare stigar som bortblåsta. Jag skymtar ett äldre stort, rött hus genom all sly och tänker 'jaha, nu brakar jag väl rakt in på privat tomt. Och jag har delvis rätt. Det visar sig vara mjölnarfamiljen Ericssons Hävla kvarn. Sätter mig vid den trevliga kanotisättningsplatsen som finns på tomten, mellan Stöparen och Vagnaren. Några skyltar meddelar att det är eldnings- och tältningsförbud vid Vagnaren. Synd! Men jag kan förstå att det det kan bli en rejäl brasa av alla torra kvistar på norra sidan. Och några särskilt bra tältplatser finns det inte.

I kvarnen finns medlemmar av den familj som drivit kvarnen i mer än tre generationer, familjen Ericsson. Blir alltid smått extatisk av fiffiga maskinerier i trä, läder, sten och stål. På det härligt slitna trägolvet på nedervåningen ligger travar med dinkelmjölspåsar till salu och doften i kvarnen är helt oslagbar. 'Hallå där, har du glömt varför du kom hit', ser Vagnaren ut att säga när jag skymtar sjön genom ett av kvarnens gamla fönster. På kartan hade jag sett att det skulle finnas en genväg till södra sidan av sjön, fast via Ericssons privata tomt. Utan att ha en aning om vem jag pratar med, så frågar jag en kvinna 'tror du det finns en möjlighet att ta genvägen via tomten till sjön?' Känner mig som en idiot när jag inser att hon faktiskt bor där, och nog är en av Ericssonarna. Hon säger lite låtsat strängt men med en glimt i ögat, 'ja, om du frågar riktigt snällt så kanske, kanske du kan få gå den vägen.' Tittar på henne med stora valpögon och ber förstås snällt. Blir till slut ledsagad över den vackra tomten vid sjön och får fortsättningen utpekad för mig, via Mellanbruket.

Från östra änden, en bit ovanför vattnet, har man en magnifik utsikt över hela sjön mot väst, och solnedången om man väntar till kvällen. Södra sidans skog är den rakt motsatta mot den norra. För att inte vara ett naturreservat så är Tuvaskogen (som den heter) riktigt fin. Mycket död ved och höga tallar och aspar längs med en 1 km lång sträcka. Fram till 2008 var även den norra sidan oavverkad. Men vill du njuta av gammelskog vid sjön så välj södra sidan. Och det är inte särskilt svårt att gå nära strandlinjen. Det finns många små fina uddar och vikar. Vid mitten av sjön på södra sidan finns en liten utlöpare och en mycket vacker liten vik. Här kan man ta sig ett dopp, fiska eller bara sitta och njuta.

Efter den fina viken finns en stor äng och därefter är vandringen inte lika pittoresk. Bortsett från dom rekordmånga bäverfällda aspar som man hittar där. Jag har aldrig sett så stora träd fällda av bäver förrut, och så många på samma plats. Väl värt ett besök.

När man nästan rundat Vagnaren och hamnar innan Övre Hävla bruk så stöter man tyvärr på en större privat tomt som man får gena runt. Men det går inte att undvika att passera över tomten ändå. Den ligger precis innan kanalen som förbinder Vagnaren med Regnaren. Och från den privata tomten går en liten bro över till andra sidan. Men går man den vägen så får man se den vackra Punschholmen. En plats värdig en Monet-målning.

Är Vagnaren värd besväret? Ja, det tycker jag absolut. Framförallt för smedjebyggnaderna vid Övre Hävla bruk och Hävla kvarn, men också för den del av Tuvaskogen som sen länge är orörd på södra sidan. Väl värt att bli ett naturreservat tycker jag.

Bilder

Vägen längs med norra sidan av Vagnaren upp mot Övre Hävla bruk. 1 km lång och svår att nå strandlinjen från.

Längs med södra sidan från mitten av sjön och västerut finns en mängd stora bäverfällda aspar.

Bäverhybris antagligen. Gett upp halvvägs genom stammen på en kraftig asp.

Övre Hävla bruk på Smedjans dag 26 augusti 2017.

Inför en stor och häpen publik visas sågen upp.

Tjärbränning visades upp på Smedjans dag.

Maskin för Lancashiresmide. Beräknas vara renoverad och i drift 2020.

Den gamla tyskhärdens stångjärnshammare. Renoverad av smedjeentusiasterna vid Hävla.

Hävla kvarn som drivits och fortfarande drivs av samma familj sedan tre generationer.

Källor

J. A. Lundell, Svenska landsmål ock svenskt folklif, 1906.

SIDAN UPPDATERAD: 20170919