Sjödetektivens hemsida

I ÖSTERGÖTLAND

  

Grunddata

  • Kommun: Vadstena
  • Sjöid: 647411-144338
  • Yta (km^2): 44
  • Strandlinje (km): 44,3
  • Höjd (m): 93
  • Maxdjup (m): 1,9
  • Volym (m^3): 29124000

Google Earth-filer

Plats i Google Earth
Grundinfo om Tåkern för Google Earth

Allmänt

HISTORIA Tåkern är likt Vättern, Boren, Roxen och Glan en rest av den havsvik som efter istiden sträckte sig över hela mellersta Sverige. Detta i motsats till att Tåkern under Bronsåldern nästan försvann och bara vara ett träsk. Men med klimatförändringen under järnåldern steg vattennivån igen. Så pass mycket att maxdjupet var hela 12 m vid en tidpunkt (jämfört med dagens 1,9 m).

Bronsålder: En 60 cm långt eneggat redskap eller vapen i brons från 1500-talet f.Kr. hittades vid Norre i Heda socken (ur Östergötland , 1937). Enligt författaren ställde sig den tidens forskare frågande till dess ursprung, troligtvis Egyptiskt. Troligtvis införskaffat av någon östgöte på en resa med långskepp i söderut. Att östgötarna var beresta under denna tid kan man inte minst se på Himmelstalundsfältet där långbåten är en av dom vanligaste hällristningarna från bronsåldern.

Stenålder: 6000-8000 år gamla boplatser har hittats vid Tåkern.

1100-tal: Man vet att en av Sveriges första stenbroar (byggd i kalksten) ska ha funnits vid Kolsbro, vid Tåkerns utlopp. Uppkallad efter en Biskop Kol. I samband med Tåkerns sänkning på 1840-talet så revs bron. Den ska då ha varit i utmärkt skick (Svenska Turistföreningens årsskrift 1935).

1800-tal: Under 1840-talet påbörjades sjösänkningen av Tåkern, vilket kom att leda till att den blev en av Sveriges mest kända fågelsjöar. Sänkningen gjordes för att ge mer odlingsmark. Sjön kunde ha försvunnit om inte debatt hade väckts om dess öde och framförallt räddades den genom att bli natureservat 1977.

NATURVÅRD Det finns fyra platser som anordnats för fågelskådare, Hov på sjöns östra sida, Glänäs i syd, Väversunda i väst och Svälinge i norr.

Sjöflora

HÅRSÄRVSVÄXTER Hårsärv.

NATEVÄXTER Tråd- och borstnate som är brackvattenarter.

Landfauna

FÅGEL Beckasin, bläsand, brunand, brun kärrhök, gräsand, knipa, knölsvan, kärrhök, skäggdopping, sothöna, sångsvan, vattenrall, vildgås.

HISTORIA Ett par år efter sänkningen av Tåkern började knölsvanen att häcka vid sjön. De ökade långsamt från ett 10-tal häckande par under 1800-talet till 1930 då ett hundratal svankullar föddes vid sjön. Men de senaste årens milda vintrar har lett till att svanen stannar, istället för att flytta till Danmark där dom annars tillbringar vintrarna. 2013 räknade man till att det fanns 2800 knölsvanar vid Tåkern.



Bilder

Djupkarta 1 från SMHI. För Tåkern. Klicka för att hämta jpg-fil.

Djupkarta 1 från SMHI. För Tåkern. Licensierat under CC BY 2.0. Klicka på ikonen för att hämta jpg-fil.


Djupkarta 2 från SMHI. För Tåkern. Klicka för att hämta jpg-fil.

Djupkarta 2 från SMHI. För Tåkern. Licensierat under CC BY 2.0. Klicka på ikonen för att hämta jpg-fil.


Djupkarta 3 från SMHI. För Tåkern. Klicka för att hämta jpg-fil.

Djupkarta 3 från SMHI. För Tåkern. Licensierat under CC BY 2.0. Klicka på ikonen för att hämta jpg-fil.


Källor

Natur och kulturmiljöer i Östergötland, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1983

Svenska Turistföreningens årsskrift 1935. Sverige. Östergötland. Utgiven av Östgöta nation genom en kommitté under redaktion av Thord Lindell. J.A. Lindblads förlag. 1937.

Östgötaboken - Utflykter i natur och kultur., 1996

Östergötland från forntid till nutid, redaktör Eric Theander, 1957.


SIDAN UPPDATERAD: 20190906