Uppdatera sidan

Skvättsjön

• Sjöid: 650361-154353
• N: 16.55385 E: 58.65447
• Plats på Gula Sidorna

Grunddata

• Kommun: Norrköping
• Sjöid: 650361-154353
• Yta (km^2): 0,0516
• Strandlinje (km): 0,909
• Höjd (m): 88
• Maxdjup (m): 4,8

Google Earth-filer

Plats i Google Earth	Waypoints i Google Earth

Allmänt

Området vid sjön hör till Östkinds häradsallmänning som är en samfällighet i området.

Skvättabäcken på södra sidan av sjön kan vid vårflod ha ett rikligt flöde med många små forsar ner mot Skvättan. Något som utnyttjades i bergsbruket för utvinning av vattenkraft.

Enligt www.kombort.nu fanns det i alla fall 2009 ett vindskydd vid Skvättsjön. Värt att undersöka om det finns kvar 2020.

Enligt dykarna.nu gjordes en dykning i Skvättsjön 2002 beskrivet med den mindre smickrande kommentaren 'Dypöl på max 5 meter djup. Mycket kräftor lite växtlighet i kanterna annars inget att se.'

Enligt Folkbladet så har det länge funnits planer på utbyggnad av vindkraft i området väster om Kvarsebo på initiativ av Ramström vind AB. Något som lokalbefolkningen och ekologer motsatt sig. Hur det gått med detta 2020 vet jag inte. (Källa 5)

För den som sysslar med Geocaching så finns det en utlagd vid Skvättsjön.

OM SJÖNAMNET Den gamla stavningen var Sqvättsjön. (Källa 2) Och på en notis på Ortsnamnsregistret så har sjön tidigare hetat Skuäta sion.

NATURVÅRD Skvättsjön har behandlats mot försurning.

GEOLOGI Två angränsande bergartsområden går mitt i Skvättsjön. På norra sidan är bergarten granit och på södra sidan vacka som är en sedimentär bergart. De mineralförekomster som finns i området är zink, bly, järn, koppar och nickel. (Källa 4)

HISTORIA 1600-tal: 700 m sydväst om Skvättsjön, vid Skvättan ska en Jöran Olofsson ha drivit ett järnbruk. 1643 uppfördes en masugn vid Nyhamn vid Bråvikens strand. Hyttlämningar finns enligt Fornsök vid bäckens utlopp i Bråviken. (objektid 10045300390001) 1646 drabbades bruket av ett skyfall och förmodligen i kombination med vårflod som spolade delar av bruket och hamnen i Bråviken. (Källa 7) (Waypoints finns på hemsidan till denna plats.) Planer fanns för en kanal mellan Lövsjön och Skvättsjön. Ett avstånd på cirka 5,5 km men inga kända spår av detta kanalarbete har kunnat återfinnas. 1969 då Kolmården II skrevs anges att en 250 m lång kanaldel ska ha byggts på norra sidan av sjön. (Källa , sid 177) Inget markerat som fornminne dock hos Fornsök. Squetta bruk finns omnämnt också i Erik Dahlbergs 'Suecia antiqua et hodierna'.

SÄGNER 700 meter söder om Skvättsjön finns Rövargrottan. Platsen är fornminnesmärkt som 'Naturföremål/-bildning med bruk, tradition eller namn'. RAÄ:s beskrivning lyder: 'Grottan är belägen på den Ö sidan av en brant bergshöjd. Grottöppningen är 2 m br (N-S) och 1 mh. En sägen berättar om, att rövarna en gång fört bort en piga och höll henne fången här i 7 år. Hon blev under denna tid mor till 7 barn. När rövarna en natt stal från en gård i trakten fick pigan följa med. På tillbakavägen till grottan släppte hon då ned ärtor på marken. Genom dessa blev rånarnas tillhåll känd, pigan blev fri och rövarna bestraffades.' Bråvikenbrantens led passerar förbi Rövargrottan. Finns även en skylt med info på platsen.

Landflora

BRAKVEDSVÄXTER Brakved (Frangula alnus) (Se bild.)

Landfauna

FÅGEL Tjäder har observerats nära Skvättsjön enligt Naturskyddsföreningen i Norrköping. Nära dom platser som prospekterats för byggnad av vindkraftverk. (Källa 6)

Sjöspaningar

2020-08-30 Himlen över Bråviken är helt utsliten och uppriven efter lördagens heldagsregn. Hade bespetsat mig på besök till Skvättsjön på lördan men skvättandet ville aldrig ta slut. Men söndagen blev härlig med uppehåll och underbart frisk luft (ända tills skvättandet började igen runt 15-tiden.) Jag kan åka Utflyktsvägen jämnte Bråviken hur många gånger som helst, jag tröttnar aldrig på det. Denna dag blir det 2 mil vilket är avståndet från avfarten från E4-an till Skvättsjön. Det är bara drygt 400 meter att gå från parkeringen upp till sjön. Sista 300 metrarna är bommade. På en sten efter bommen har någon lagt ett hundkoppel av märket flexi Giant, säkert kvarglömt. Och att Skvättsjön, bortsett från allt annat den har att erbjuda, även är en hundsjö vilket ska visa sig senare.

Skvättsjön gör en snygg entré när man kommer upp på krönet, på en välpromenerade, raka stigen. Något blått skymtar mellan tallarna och mina förväntningar stiger snabbt. Ett lite strängt anslag sitter på en tall som med stora versala bokstäver säger FISKE FÖRBJUDET, NO FISCHING, KEIN FISCHEN. Fisket är privat och endast medlemmarna i Skvättsjöns Flugfiskeförening har fiskerätt i sjön. Träden runt sjön är tapetserade med detta anslag så det går knappast att missa. En liten plastbåt ligger och väntar på fiskare på den rotknotiga hällen på södra sidan. På kartan innan besöket kunde jag se att Sörmlandsleden passerar på västra sidan, men inget synligt på den östra, men inser snart att det finns stig runt hela sjön. Stigen längs med östra sidans våtmark har ett antal spänger som kryper fram mellan skvattrambuskagen. Om man redan nu är fikasugen efter att ha gått hela 500 meter så går det utmärkt, här står ett fint grönt bord med bänkar med en halvdålig gör-det-själv-eldstad framför. Man inser rätt snart att sjön är full av små hällar, klippor och utsprång. Sjön känns lite som en scen eller estrad omgiven av publikplatser. Antar att det är slutsålt och fullsatt varma sommardagar.

Ett par från trakten kommer gående. Vi växlar några ord och jag får veta att det är kö för att bli medlem i fiskeföreningen. Det förstår jag mycket väl efter ett tag, dels för sjöns tillgänglighet för fiskare och dels för att det bevisligen bor stora fiskar i sjön. Jag ser och hör flera stora slag under hela besöket till sjön.

Om du ser stora buskar med stora svarta bär på på södra sidan så ät dom för guds skull inte, det är Brakved (eller Sprakved som det tidigare också kallats). Sprak eller brak? Visar sig efter lite efterforskning vad det namnet kan komma sig av. Kolet från brakved användes förr till krutberedning. Brakved har också använts som laxermedel men försvann redan på 1940-taket som läkemedel.

Kommer fram till en helt flat häll på vilken det finns en gummiaktig, vit yta. Fingret sjunker ner i det. Undrar om det är en lav eller alg? Ingen aning.

Behöver inte gå särskilt länge innan jag kommer fram till det timrade vindskyddet. På väggen finns ett anslag från SFF (Skvättsjöns Flugfiskeförening) som säger att vindskyddet kan användas av allmänheten men medlemmar i föreningen har förtur. Det är lite annorlunda konstruerat än många andra vindskydd. Här finns bara bänkar och inget annat golv än marken som vindskyddet står på. Antar att man oftast mest sitter i vindskyddet och sover söllan över men bänkarna är så pass breda att det nog går bra det också. Platsen är helt fantastisk. Flera stora, fina hällar och en bra eldstad och bänkar. Inget vedförråd men det får man ta med sig själv. Eller grillkol. Blir genast hungrig och lagar till pölsa med kokt potatis toppat med vinbärsgele på spritköket. Starkt kaffe efter maten förstås. Under lunchen ser jag stora slag från sjön. Korpars och småfåglars röster hörs inne ifrån skogen. Luften är frisk och klar idag. Himlen ser ut att lura på nåt grått i fjärran men just nu lyser strimmor av sol igenom det glesa molntäcket som får Skvättsjöns yta att blänka överallt som små reflexer.

Ljungen och tallarna lutar sig ut mot sjön på norra sidan, som för att kunna beundra sjön ännu mer. Suttit och lyssnat på livliga småfåglar från skogen vid norra sidan och ger mig dit för att eventuellt kunna spela in lite ljud. Med lite för mycket sprak och brak klampar jag igenom skogen nära sjön och slår upp stolen. Och då precis börjar Skvättsjön göra skäl för sitt namn, det börjar skvätta. Men det lätta duggregnet stör inte fåglarna och snart är dom igång igen.

Längs med vägen söderut på västra sidan dyker en skylt upp som berättar att Marielunds naturreservat ligger 600 meter härifrån. Där finns en gammal barrblandskogsmiljö som sparats av Östkinds Häradsallmänning.

Hör plötsligt en kvinnas röst eka över sjön. Låter som kommandorop följt av ett stort plask. Går lite hastigare och kommer fram till platsen där vandringen började. Ute på en häll står en kvinna och en svart hund. Hunden tittar stint och fokuserat på hennes hand när hon släpper ett föremål fäst i ett snöre. Med ett vant svingande kastar hon ut föremålet lång ut i vattnet, hukar sig ner bredvid hunden, sträcker ut armen och pekar mot där föremålet landat. Ett snabbt kommando får hunden att som en projektil kasta sig raklång ut i vattnet och simma mot föremålet. Föremålet visar sig vara en andattrapp. Hon tränar hunden att apportera änder för den kommande andjakten. Jag frågar om jag får filma hunden. Hon är helt med på noterna och tar av hunden regnvästen, 'Det ser ju bättre ut med en helt svart hund', säger hon. Hon kastar ut fyra andattrapper med inte mer än en meters mellanrum ute i vattnet och pekar på en specifik attrapp åt hunden. Den missar vid första försöket men andra gången går det bra. Vi tar farväl och jag lämnar Skvättsjön med alla intryck från sjön surrande i bakhuvudet.

Bilder

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

Filmer

---

---

Källor

Källa 1: Naturvärdesinventering av 75 sjöar i Norrköpings kommun, Jonas Edlund, 1996

Källa 2: Häradsekonomiska kartan på Lantmäteriet.

Källa 3: Kolmården, del II - Kommunen, Hembygden, 1969

Källa 4: Statens Geologiska Utredningars hemsida.

Källa 5: https://folkbladet.se/nyheter/norrkoping/dags-for-ett-nytt-beslut-om4468616.aspx

Källa 6: https://norrkoping.naturskyddsforeningen.se/wp-content/uploads/sites/17/2014/02/Vindkraft.pdf

Källa 7: https://shfstor.blob.core.windows.net/kvarsebo/files/uploaded/442/173834_skvatta_bruk.pdf

Källa 8: FASS

SIDAN UPPDATERAD: 20210401

© Sjödetektiven i Östergötland.