Sjödetektivens hemsida

I ÖSTERGÖTLAND

  

Grunddata

  • Kommun: Norrköping
  • Sjöid: 651335-152705
  • Yta (km^2): 0,195
  • Strandlinje (km): 2,71
  • Höjd (m): 87,1
  • Maxdjup (m): 13
  • Volym (m^3): 874000

Google Earth-filer

Plats i Google Earth
Waypoints i Google Earth
Grundinfo om Skrålen för Google Earth
Waypoints för Skrålen för Google Earth

Allmänt

OM SJÖNAMNET Hittar ingen annan betydelse av 'skrål' än det vi känner till idag. I SAOB skriver man: '1) handlingen att skråla. 2) högljudd gråt l. jämmer, skrik l. tjut av sorg l. rädsla l. obehag o. d. 3) om ljud som icke frambringas med människoröst: oväsen o. d.'. (Källa 1). Inte heller i Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia tolkas ordet på något annat sätt. (Källa 2) Märkligt i alla fall att ett oljud som ett skrål blev ett namn på en sjö. Det är den enda sjö i Sverige med det namnet men inte den enda med ett oljud i namnet. I Västerviks kommun finns t.ex. Tjutingen.

HISTORIA Den närmaste fastigheten är Ämtefall som ligger på västra sidan mellan Skrålen och Ämten. Märkligt nog har det inte gjorts några folkräkningar vid Ämtefall men det finns ett utdrag ur Simonstorps kyrkoarkiv från 1896-1903. En torparfamilj bodde här då. Ämtefall hörde till Lilla Brevik.

Fornlämningar: Det är rätt glest med fornlämningar vid sjöarna i närområdet men just vid Skrålen finns en hel del sydöst om sjön. Det är framförallt skogsbrukslämningar efter kolning men även ett antal gränsmärken. Det finns också en äldre uppgift på RAÄ om ett fynd av kvartsavslag intill vägen på nordvästra sidan. Rester av gränsmärken och kolarkojorna kan finnas kvar idag. Jag har lagt in alla waypoints som finns att hämta på hemsidan och visa i Google Earth.

NATURVÅRD Skrålen har behandlats mot försurning. (Källa 3)

GEOLOGI Bergarten i området är granit med kvarts-fältspat-glimmersammansättning. Uppgift om mineraler i området saknas. (Källa 4)

Citat

Nästa sjö, Skrålen, är steril och naken. Dessutom har den fått en ful skönhetsfläck. Ty vid skogsänden har skogsmännen plötsligt gripits av norrländskt storhetsvansinne och skövlingsbegär, åtminstone ytligt sett, och kalhuggit en väldig areal. Må gud bevara den trolska och vackra kolmårdsskogen för dessa djärva skogsvårdsgrepp!

(Källa 5: Hans Lidman, I Tintomaras spår, 1967)

Sjöflora

Följande arter inventerades 2017 (Källa 6):

NÄCKROSVÄXTER gul näckros, vit näckros (aggregat)

SVALTINGVÄXTER svalting

Landflora

Följande arter inventerades 2017 (Källa 6):

FLOCKBLOMMIGA VÄXTER kärrsilja

KAVELDUNSVÄXTER bredkaveldun

KORGBLOMMIGA VÄXTER vanlig höstfibbla, vägtistel

TÅGVÄXTER blekfryle

Landfauna

FÅGEL 2013 och 2021 inventerades fågellivet vid Skrålen och följande arter observerades: blåmes, bofink, gräsand, gulsparv, gärdsmyg, gök, järnsparv, koltrast, lövsångare, ringduva, skogssnäppa, spillkråka, storlom, större hackspett, svarthätta, svartvit flugsnappare, talgoxe, taltrast, trana, trädgårdssångare.

Av dessa var följande arter rödlistade: gulsparv, spillkråka, svartvit flugsnappare.

(Källa 6)

SLÄNDOR: Mellan 2008-2010 inventerades följande sländearter i våtmarken nordöst: bred kärrtrollslända, fyrfläckad trollslända, kungstrollslända, mindre sjötrollslända, myrtrollslända, nordisk kärrtrollslända, pudrad kärrtrollslända, sjöflickslända, spjutflickslända, svart ängstrollslända.

(Källa 6)

Fiskeinfo

ALLMÄNT I maj 2023 dök Långsjön och Skrålen upp på iFiske i regi av Holmen Skog AB. Det är första gången Holmen själva går ut med försäljning av fiskekort i deras egna vatten vad jag vet. Enligt deras egen beskrivning: 'Skrålen och Långsjön håller ett rikligt bestånd av abbore och gädda.'

Fiskekort kan köpas här: https://www.ifiske.se/fiske-skralen-och-langsjon.htm

Sjöspaningar

2023-05-19 Innan vi kommer till Skrålen kan jag inte låta bli att säga något om vägen dit.

Kommer fram till Ämtefalls naturreservat efter en längre färd på namnlösa kringelikrokgrusvägar. Finns nog inget som stegrar mina förväntningar på att nå ett okänt mål som att färdas dit på just namnlösa kringelikrokgrusvägar. Det borde finnas en motsvarighet till ordet 'kölvatten' fast för det grusmoln som bildas bakom bilen när man åker på torra grusvägar. Men det är ju också en sorts spår man lämnar bakom sig. Jag passerar Sjökullen som tronar uppe på sin höjd. Ingen bil på parkeringen. Synd! Tänkte annars titta in och hälsa. Gjorde ett stopp där förra året inför besöket till Haggölen och fick en visning runt tomten och en berättelse om livet här förr i tiden.

Efter Sjökullen är det drygt 2,5 km ner till Ämtefalls naturreservat. På vägar där inga tidigare fastigheter funnits. Invid naturreservatet finns dock resterna efter Älsebo såg (en vattensåg) och en gårdsruin skyltad 'Älsebo gårdsruin'. Mer korrekt kanske hade varit 'Älsebo sågs gårdsruin' för mig veterligt ligger och låg Älsebo 1,5 km söder om denna plats (Eller 'Elsebo' som det hette förr) invid Stora Älgsjön. Kanske hade det varit ett boställe för de som arbetade vid sågen.

En annan bil stog på parkeringen vid reservatet. Bakrutan var typisk för en som gillar att vara i naturen, helt igensatt av gammalt dammigt grus från långa resor på grusvägar. I alla fall vad jag vill föreställa mig om denne bilägare. Bakom informationstavlan invid reservatet ser jag stora bastanta tallar, både stående och i vissa fall fällda. Stigen ser bred och fin ut och lovar en spännande promenad. 50 meter ner ligger resterna efter Älsebo såg. Två långa murade vallar på var sida om Älsebobäcken vittnar om att här har det funnits en stor vattendriven såg. I spåren efter alla gamla skogsbrukslämningar i området gör nog att denna såg var huvudleverantören av bränsle till alla kolmilor. Och även bredvid platsen så finns resterna efter två kolbottnar. För att få en uppfattning om hur denna såg ev. var konstruerad så kan du googla på Petarve eller Sigsarve vattensåg som ligger på Gotland. På dom murade vallarna har förmodligen ett långt trähus stått och ett stort skovelhjul har drivit sågen. I Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige / Senare bandet: L-Ö / från 1882-1883 kan man läsa 'Älsebo. Gård med såg i Qvillinge sn, Bråbo hd, Östergötlands län. Tillhör Finspång (Sten).' Försöker föreställa mig hur det kan ha varit här då sågen och milorna var igång. Förmodligen både rätt bullrigt och rökigt.

Jag går upp till en rätt öppen tomtmark eller gammal gräsbeväxt gårdsplan och hittar en gammal minnesplakett efter gården. På skylten står det 'Älsebo såg. Sista brukaren avflyttad 1937.' Som så ofta vid andra torprester finns det bara en tegelhög kvar och ev. resterna efter ett spisröse. Men tomten är vackert bibehållen.

Innan jag går in i reservatet så stannar jag till på grusplanen vid bilen och rycker upp min inspelningsapparat. Någon dominerar hela ljudlandskapet. Vem denne någon är får jag reda på när jag kommer hem. En svarthätta sjunger oförtrutet med oförutsägbara strofer. Eller 'pratsjunger' för det liknar mer en lång monolog på ett språk jag inte förstår. Många fåglar har ju repetetiva strofer och däremellan pauser men inte svarthättan. När man hör den har man svårt att tro att det inte är ett språk, inte bara en locksång för att hitta en hona. Visst, kanske det också, men jag vill tro att vad svarthättan egentligen gör är att högljutt och detaljerat berätta något intressant om sig själv, om livet och om den starka kraft som kärleken betyder även för en liten fågel.

Det finns två vägar genom reservatet men den som går bredvid Älsebobäcken ner mot Ämten är den jag väljer och kan varmt rekommendera. Bäcken är drygt två meter bred och slingrar sig sina 500 meter ner till Ämten. På båda sidor om bäcken slår det mig hur hårt man avverkat. Mest på andra sidan bäcken utanför reservatsområdet men även i reservatet. Det känns inte som man bara gjort det för att få död ved för insekterna utan kanske snarare att träden drabbats av någon trädsjukdom och måste kapas.

Jag gör sällan återbesök till sjöar jag besökt tidigare, det finns ju så många andra man vill besöka. Men jag tänker ofta tillbaks på sjöbesök jag gjort tidigare. Och nu nio år senare får jag syn på Ämten och öster om denna scoutstugan Ämtefall och tomten intill. Det ser ut precis som jag minns det. Åkern i slänten. Den lilla träbron över bäcken. Vyn ner mot Ämten. Och torpet. Jag ser en trälåda som hänger på väggen bredvid farstudörren och kikar in i den och hittar en gästbok. Den första anteckningen är från 24/11 1985. Sällan man hittar 38 år gamla gästböcker vid torp i skogarna så det är en riktig historiebok skriven av vandrare som passerat Ämtefall under åren. Anteckningen lyder 'En vintrig novembersöndag kom denna bok till sin plats. Hoppas att här kommer att följa många noteringar från förbipasserande.' Skrivet av den dåvarande stugfogden. Och den önskan blev med råge uppfylld.

Vad jag inte visste förra gången jag var här var hur nära sjön Skrålen låg. Men precis utom synhåll ovanför tomtgränsen ligger dess västra ände. Vid strandkanten ligger två båtar med tydliga ålderskrämpor. En upp- och nervänd eka och en gammal sliten kajak. Nedanför ekan finns en gammal träramp som väl fungerat för att dra ner och upp båten. Men även rampen uppvisar tydliga tecken på att ha blivit ordentligt gnagd av tidens tand. Här finns också en gammal damm som sedan länge förhindrat Ämtefalls fall. Jag antar att namnet kommer sig av att det just här tidigare har varit ett vattenfall eftersom det är en stor höjdskillnad mellan Skrålen och Ämten nedanför.

Längs med södra sidan av Skrålen finns en 250 meter lång och bred stig. Och detta är också den norra kanten av Ämtefalls naturreservat. En sagolik liten väg med den vackra Skrålen på ena sidan och den höga branten upp i reservatet på andra sidan. Rundar ett hörn och en vy över hela Skrålens sträckning visar sig. Stigen smalnar av men är fortfarande lätt att följa. Jag ser också en liten udde som verkar lovande och tar sikte på den. Såna platser är rätt ovanliga vid sjöar men är bland dom finaste ställen man kan tänka sig för att få en bra överblick. Visar sig vara en helt underbar plats, och det verkar jag inte vara ensam om att tycka för här finns en liten eldstad och en enkel stockbänk. Sitter där länge och väl och låter blicken vandra längs med Skrålens strandlinjer. Jag har uppnått mitt mål för detta besök till Skrålen, att nu 56 år efter att Hans Lidman var här och skrev 'Skrålen är naken och steril' se om sjön kunde få revansch. Visst finns det fortfarande små sår i den intilliggande skogen pga avverkning men på det stora hela ger Skrålen intrycket av att vara inbäddad i Kolmårdsskogen. Som om skogen vill skydda och dölja en liten sjöhemlighet.

2023-06-30 Det verkligen spritter i kroppen av förväntningar när jag och min vän skumpar fram med bilen den sista grusvägsbiten till Ämtefall. 'Ja, det här låg verkligen långt in i skogen', konstaterar min vän. Dom gånger jag tidigare passerat torpet Ämtefall har det kommit att bli nummer 1 bland mina torpromantiska drömmar. En sjö på var sida om torpet, en slingrande bäck som går förbi tomten, högväxta lövträd som kantar platsen. Men inte förrens i år fick jag för mig att ta reda på lite mer om torpet. Den 12 augusti i år firas 75-årsjubileum sedan KFUM Norrköping Scout köpte torpet. Efter lite googlande får jag tag på mer information och kontaktuppgifter. Det visade sig att torpet går att hyra även för övriga som inte är medlemmar i scoutkår eller KFUM. Efter lite ringande får jag tag på Christian Degerberg som är nybliven ordförande i KFUM Norrköping Scout. Efter lite mejlande så får jag beskedet att visst ni kan hyra. Vi möts upp på min bakgård senare för överlämning av nyckel och några blad med information om torpet. Jag är så tacksam för detta och känner mig nästan lite priviligierad som fått hyra underbara Ämtefall ett par dagar.

Torpet är så välskött och det blir snart uppenbart hur mycket människor älskat denna plats. Och alla dom ungdomar genom åren som varit här måste ha fått minnen och bilder i sina unga hjärnor som följt dom hela livet. Mina egna starkaste minnen från den tidiga ungdomen är just vistelser på liknande platser. Och kanske också därför jag jagar upplevelser som väcker liv i dessa minnen. Torpet, förrådet och bastun är i toppskick och mycket välutrustat. I torpet finns 16 sängplatser, 8 uppe i våningssängar och nere golvytor. Christian berättar att ungdomarna brukar sova uppe och ledarna på golvet på nedervåningen. Bäcken ger vatten, i torpet finns gasol och tillräckligt med porslin och husgeråd för att tillgodose säker ett 20-tal personer. Jag har heller aldrig sett ett utedass där dasshumorn fått så stort utrymme. Mängder av roliga skyltar på väggarna och 5 stycken dasshumorböcker hänger på väggen framför där man sitter. Jag undrar, är dasshumor en internationell företeelse eller blir vi i Sverige extra roade av det? Jag vill gärna tro att det skojas friskt i dass och om dass i hela världen och allt vad som hör därtill.

Två vänner till ansluter efter ett tag, utrustade upp till tänderna för fiske i Skrålen. Bland annat två kajaker som ser ut som något från Star Wars. Utrustade med flera spöfästen, stol och trampmekanism. Väl ute på sjön ser det oerhört bekvämt ut och vi ser inte så mycket av dom efter ett tag då dom trampar runt hela Skrålen i timmatal i två dagar. Jag och min vän tar det lite lugnare och ägnar oss inte bara åt fiske utan lite promenader och en hel del latande på gräsmattan framför Ämtefall. Min vän är alltid bra att ha med sig i skog och mark och han ser ofta det jag lätt missar. 'Titta! En kungstrollslända!', säger han och pekar på den röda väggen där en jätteslända sittar och mumsar på något. Han berättar att det är Sveriges största slända. Under en promenad genom Ämtefalls naturreservat vid bäcken hoppar han till igen och stannar abrupt och säger 'Blå jungruslända! Dom trivs vid bäckar.'. Det är inte bara en utan flera av dessa oerhört vackra, skimrande stålblå sländor som flyger omkring invid bäcken. På stigen myllrar det av smågrodor som vi har fullt sjå med att inte trampa ihjäl.

Medans våra kajakfiskande vänner trampar runt på sjön så tar jag och min vän med oss två bekväma campingstolar, lite fika och några fiskespön och styr promenaden till den smala udden 500 meter från Ämtefall på södra sidan. Här blir vi sittande bekvämt i några timmar utan större fiskelycka men platsen är magisk. Som på första parkett invid sjön med utsikt över större delen av Skrålen. Just såna här små uddar är det man helst vill hitta. I alla fall ur njutningssynpunkt.

Sydöstra och östra sidan av sjön är fullproppad med fornlämningar. De flesta av dessa är skogsbrukslämningar men platsen för ett gränsmärke känns särskilt intressant. Av skogsbrukslämningarna finns inte mycket kvar och röset med gränsmärket missar jag nästan. Men drygt 1 kilometer öster om Ämtefall, på andra sidan av den stora udden på södra sidan sticker det upp en liten sten i ett annars övermossat röse. Strax nedanför platsen finns inte egentligen en fornlämning, även om det känns så. På platsen finns en stor brädhög efter något som rivits (kanske en enkel byggnad), en gammal sliten träbåt, en krokig stålstege och på ett träd hänger en trasig håv och i den ligger en tvålask med en mycket gammal och skrynklig tvål i. Kan det vara Hans Lidmans gamla basläger? Tveksamt men ändå en rolig tanke.

Vistelsen vid Ämtefall och Skrålen kommer att stanna i mitt minne hela mitt liv och kanske, kanske blir det fler tillfällen att få vistas i det ombonade vackra torpet.

Bilder

Djupkarta 1 från SMHI. För Skrålen. Klicka för att hämta jpg-fil.

Djupkarta 1 från SMHI. För Skrålen. Licensierat under CC BY 2.0. Klicka på ikonen för att hämta jpg-fil.


Djupkarta 2 från SMHI. För Skrålen. Klicka för att hämta jpg-fil.

Djupkarta 2 från SMHI. För Skrålen. Licensierat under CC BY 2.0. Klicka på ikonen för att hämta jpg-fil.


19 maj 2023. Jag tror Hans Lidman nu 56 år senare skulle ha beskrivit Skrålen allt annat än 'steril och naken'. Jag tycker i alla fall att sjön har fått revansch.

19 maj 2023. Jag tror Hans Lidman nu 56 år senare skulle ha beskrivit Skrålen allt annat än 'steril och naken'. Jag tycker i alla fall att sjön har fått revansch.


19 maj 2023. Den 1967 kalhuggna omgivningen har helt klart hämtat sig och jag tycker att sjön nu stolt kan göra sällskap med många andra vackra Kolmårdssjöar.

19 maj 2023. Den 1967 kalhuggna omgivningen har helt klart hämtat sig och jag tycker att sjön nu stolt kan göra sällskap med många andra vackra Kolmårdssjöar.


19 maj 2023.

19 maj 2023.


19 maj 2023. Det går att komma närmare Skrålen med bil men jag kan varmt rekommendera att gå söderifrån genom Ämtefalls naturreservat. Det är en dryg kilometer att gå den vägen.

19 maj 2023. Det går att komma närmare Skrålen med bil men jag kan varmt rekommendera att gå söderifrån genom Ämtefalls naturreservat. Det är en dryg kilometer att gå den vägen.


19 maj 2023. Intill entrén till naturreservatet ligger Älsebo gårdsruin. Idag en vacker och öppen tomt men av den gamla gården finns det bara en tegelhög kvar.

19 maj 2023. Intill entrén till naturreservatet ligger Älsebo gårdsruin. Idag en vacker och öppen tomt men av den gamla gården finns det bara en tegelhög kvar.


19 maj 2023. 50 meter in i reservatet ligger resterna efter Älsebo såg. En på sin tid vattendriven såg vid Älsebobäcken.

19 maj 2023. 50 meter in i reservatet ligger resterna efter Älsebo såg. En på sin tid vattendriven såg vid Älsebobäcken.


19 maj 2023. När du går genom reservatet så kan du gå nästan 500 meter bredvid den mycket vackra och slingrande Älsebobäcken. Bäcken har sitt utlopp i Ämten.

19 maj 2023. När du går genom reservatet så kan du gå nästan 500 meter bredvid den mycket vackra och slingrande Älsebobäcken. Bäcken har sitt utlopp i Ämten.


19 maj 2023.

19 maj 2023.


19 maj 2023. Inte ett fornminne men nästan. Vid Skrålens västra ände ligger denna stackars övergivna kajak.

19 maj 2023. Inte ett fornminne men nästan. Vid Skrålens västra ände ligger denna stackars övergivna kajak.


19 maj 2023. Du kan gå dryga 300 meter på denna stig längs med sjöns södra sida från västra änden. Och du blir rikt belönad rätt snart när du når den lilla udden som visas i första fotot. Så vacker plats att stanna till vid.

19 maj 2023. Du kan gå dryga 300 meter på denna stig längs med sjöns södra sida från västra änden. Och du blir rikt belönad rätt snart när du når den lilla udden som visas i första fotot. Så vacker plats att stanna till vid.


30 juni 2023. 'Badklippan' på norra sidan. Ännu ej besökt.

30 juni 2023. 'Badklippan' på norra sidan. Ännu ej besökt.


30 juni 2023. Gör en till tur till Älsebobäcken och förrutom mängder av smågrodor som skuttade runt på stigen så fanns det en hel del blå jungfrusländor där.

30 juni 2023. Gör en till tur till Älsebobäcken och förrutom mängder av smågrodor som skuttade runt på stigen så fanns det en hel del blå jungfrusländor där.


30 juni 2023. Måste bara pröva att hänga upp mitt Haven Tent vid bäcken som passerar Ämtefall. Underbart!

30 juni 2023. Måste bara pröva att hänga upp mitt Haven Tent vid bäcken som passerar Ämtefall. Underbart!


30 juni 2023. Vandrar vidare längs med Skrålens södra sida.

30 juni 2023. Vandrar vidare längs med Skrålens södra sida.


30 juni 2023. Hittar denna eldplats vid den stora udden på södra sidan.

30 juni 2023. Hittar denna eldplats vid den stora udden på södra sidan.


30 juni 2023. Jagar lite fornlämningar och hittar detta nästa helt övermossade röse med en visarsten i mitten.

30 juni 2023. Jagar lite fornlämningar och hittar detta nästa helt övermossade röse med en visarsten i mitten.


30 juni 2023. Något längre bort stöter jag på en sen länge övergiven hemmabyggd rastplats. Det är för mycket virke för att bara ha varit en brygga. Kanske en enkel koja?

30 juni 2023. Något längre bort stöter jag på en sen länge övergiven hemmabyggd rastplats. Det är för mycket virke för att bara ha varit en brygga. Kanske en enkel koja?


30 juni 2023. Den sena eftermiddan bjöd på några fina matabborrar som senare grillades och avnjöts.

30 juni 2023. Den sena eftermiddan bjöd på några fina matabborrar som senare grillades och avnjöts.


Filmer


Inspelat vid Skrålen 19/5-2023 och 30/6 2023.


Källor

Källa 1: Svenska Akademins Ordbok

Källa 2: Elof Hellquist, Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia, (1903-1906)

Källa 3: Naturvärdesinventering av 75 sjöar i Norrköpings kommun, Jonas Edlund, 1996

Källa 4: Sveriges Geologiska Undersökning

Källa 5: Hans Lidman, I Tintomaras spår, 1967

Källa 6: Artportalen


SIDAN UPPDATERAD: 20230718