Sjödetektiven i Östergötland

Grunddata

Kommun: Norrköping
Sjöid: 651061-151825
Yta (km^2): 0,0903
Strandlinje (km): 1,42
Höjd (m): 101,6

Google Earth-filer

Plats i Google Earth	Waypoints i Google Earth

Allmänt

OM SJÖNAMNET I slutet av 1800-talet hette sjön Skomakaresjön. Funderade länge och väl på namnet innan jag fick för mig att titta på kartan en gång till. Jovisst, sjön har ju precis formen en ev sko, eller en stövel.

HISTORIA

1800-tal: Två torp fanns 250 meter norr om sjön. Dessa var Sörsjötorp (finns kvar idag 2021) och Askbrännaretorp (finns ej kvar idag om torpet iofs inte slogs ihop med Sörsjötorp som låg strax intill.). (Källa 4) På den ekonomiska kartan från 1947 så ser Askbrännaretorps fastigheter inte längre ut att finnas kvar och platsen heter nu istället Nöttäppan. En väg fanns tidigare som gick från Rodgavägen och förbi Skärgölens östra sida och ner till Skogstorp sydöst om Skomakaren. Denna väg finns inte kvar idag. 1947 slutar denna väg (eller stig) vid Skärgölens södra ände. 1979 ser den ut att vara helt borta. Skogstorp är en ödetomt idag 2021 men 1979 finns det hus kvar på tomten, bl.a. en markerad som 'raststuga'.

2 folkräkningar gjordes på Sörsjötorp åren 1880 och 1890. 5 personer fanns i hushållet 1880 och 2 personer 1890. 1880 bodde Köhler, Carl Peter med fru och två barn samt en piga på torpet. Han var torpare. 1890 bor Köhler, Carl Peter kvar med sin dotter Hulda Lovisa. De övriga i hushållet från folkräkningen 1880 finns inte längre i hushållet.

Vid Askbrännartorp finns endast två bouppteckningar på Riksarkivet. Dessa är från 1813. Bouppteckningarna är efter Finnberg, Eric och Persdotter, Anna. Eric arbetade enligt bouppteckningen som skogvaktare. I bouppteckningen listas Erics husgeråd, gångkläder och kreatur. I bouppteckningen efter Anna fanns en silverring, diverse husgeråd, hennes kläder och sängkläder listade. Av hennes husgeråd nämns bl.a. '1 st. brännvinstratt, 1 st. spinnråck, 1 st. porcellainskrus, 5 st. bouteiller, 1 st. stor psalmbok'.

(Läs mer i citatet nedan om Askbrännaretorpet ur Bråbo hembygdsförenings 'Förvunna backstugor torp och gårdar Del II')

1900-tal: 2 folkräkningar gjordes på Sörsjötorp åren 1900 och 1930. 7 personer fanns i hushållet 1900 och 2 personer 1930. Vid folkräkningen 1900 bodde Köhler, Carl Peter kvar men står nu som inhyseshjon medans hans son Köhler, Johan August står som torpare. Vid folkräkningen 1930 bor Liljegren, Karl Johan på torpet och är arrendator under Rodga säteri och den enda i sin familj. En andra familj bor då på torpet, det är Andersson, Amanda Viktoria, Ladugårdskarlshustru f.d., Andersson, Karl Helge Gunnar och Ingrid Viola Maria.

ÖVRIGT Östgötaledens led Sörsjön - Graversfors som är 8 km lång passerar på sjöns östra sida.

Citat

(Följande text kommer från 'Försvunna backstugor torp och gårdar Del II Simonstorps socken av torpruincirkeln', Utgiven av Bråbo hembygdsförening 2002)

Askbrännartorp Nöden Nöa

Känd boplats 1703-1847

Askbrännartorp Nöa eller Nöden som det också kallades låg c:a 2 km sydost om Rodga, mellan Sörsjötorp och Hagalund. Torpet var under hela dess existens underlydande Rodga. Sannolikt kom det till under Peter Hellwegs tid som ägare av Rodga. Skattehemmanet Rodga köptes av Peter Hellweg år 1677. Samma år erhöll han privilegier för tillverkning av segelduk. Därefter förekom ett flertal ägare av Rodga fram till 1819 då Magnus Lorentz Ekelund står som ägare av både Rodga och Hults bruk.

Namnet Askbrännartorp omnämnes första gången i en vigsellängd år 1703 den 6 december då Carl vigdes med pigan Brita Andersdotter, båda från Askbrännartorpet. Visserligen begravdes askbrännare Carl Mårtensson 50 år gammal den 5 april år 1697, men att han skulle varit bosatt i torpet kan inte med säkerhet fastläggas eftersom det funnits askbrännare lite varstans i torpen runtomkring.

År 1706 och 1707 upptas hustru Maria från Askbrännartorpet på fattigkassans lista över Simonstorp. Under hela torpets existens har det sedan förekommit att gamla och orkeslösa inhystes där periodvis. Torpet stod även helt öde periodvis.

Att tillvaron vid Askbrännartorp inte alltid var trygg kan nedanstående utdrag från domboken belysa.

År 1738 den 14 juni hölls laga sommarting vid Åby gästgivaregård. Efter sluten avhörd tingspredikan i Kvillinge kyrka samlades tingsrätten i tingsstugan varefter laga ting och tingsfrid utlystes. Tinget fortsatte sedan dagarna därefter. Den 17 juni instämde kronolänsman Anders Kiellander Maria Larsdotter i Huggkarlsstugan och hustrun Anna Olofsdotter i Askbrännarestugan för slagsmål på kyrkovägen 'förledne' adventssöndag. Av de inkallade vittnen och deras egen bekännelse befanns att Maria Larsdotter på kyrkovägen med okvädesord överfallit Anna Olofsdotter och vid hemkomsten kl. 4 på eftermiddagen slagit henne med en kavel, däremot kan icke visas att den senare den förra överfallit. Trots prästerskapets och dess husbondes förmaningar förer Maria Larsdotter ett förargerligt leverne med trätor och oenighet, så emot andra som sina egna föräldrar. Då Maria Larsdotter efter tingsrättens åtskilliga bud ej kommit tillstädes hämtades hon av fjärdingsmannen med tjänliga medel. Denna Maria Larsdotter som ännu ej 'hindt' till sina 50 år 'dömes' att till varning hädanefter avstraffas med tio par ris tre slag av vardera paret.

Den längsta perioden någon familj funnits vid torpet är när skräddaren och segelsömmaren Per Olofsson med hustru Ingeborg Eriksdotter flyttade in där år 1759. De blev kvar till år 1794 då Per Olofsson avled av huvudvärk och frossa. De fick dottern Maja Greta som föddes vid torpet år 1763. Hon blev kvar där och skötte sina gamla sjuka föräldrar på slutet. I mantalslängden 1768 noteras att Per Olofsson röker tobak.

Den sista familjen vid torpet var inhyses Lars Jönsson med hustru Maja Andersdotter och barn. De avflyttade år 1847. Därefter stod Askbrännartorp öde, hur länge och när det försvann för gott vet vi ej, men torpet fanns kvar år 1868 enl. häradskartan.

Vad som förbryllar oss lite inom torpruincirkeln är att det i vårt källmaterial inte förekommer några askbrännare vid torpet. Personerna där står i allmännhet angivna som betjenter och arbetare till buldansfabriken i Rodga såsom bla. vävare, spinnerskor, skräddare, svarvare och masmästare.Ett alternativ kan vara att det från början av torpets existens var askbrännare där, men därom har vi inte hittat något källmaterial. Det kan även vara så att platsen användes for tillverkning av pottaska till segelduksfabriken och att torpet därav ärvde namnet. Pottaska har nog med all säkerhet någon gång tillverkats där. Den användes sedan som tvättmedel till buldansväven vid Rodgafabriken.

Vad som återstår idag av Askbrännartorpet är 3 st stensatta grundrester varav en är från bostadshuset. Den närmaste omgivningen består delvis av öppen mark. Beträffande de större inägorna så har de efter Askbrännartorpets tid utökats betydligt och troligtsvis har det utförts kring sekelskiftet 1900.

Platsen är idag utmärkt med en skylt känd boplats 1703-1848. (Anm. skylten blev felmärkt, årtalen skulle egentligen varit 1703-1847).

Sjöfauna

ASTACIDAE Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus). (Källa 2)

Landflora

ALLMÄNT För den botaniskt intresserade så har det gjorts en stor mängd observationer vid f.d. platsen för Skogstorpet ca 120 m sydöst om sjön. Mellan 2016-2020 rapporterade Mirjam Ideström och Jan-Erik Axelsson in 65 fynd. En hel del av dessa var kulturväxter som troligtvis planterats av äldre tiders torpare som t ex hallon, krusbär, smultron, syren, sötkörsbär, vanlig fläder. En hel del olika trädarter har observerats också som apel, ask, asp, vanlig sälg och vanlig vårtbjörk. För en fullständig lista av observationer besök Artportalen (Källa 3)

Landfauna

FÅGEL Varfågel, svartmes, tofsmes, blåmes, gärdsmyg. (Källa 1)

Fiskeinfo

Rodga Fiskevårdsområde Omfattar: Övre Vekmangeln, Nedre Vekmangeln, Norrsjön, Bugsjön, Braxengölen, Skärgölen, Skomakaren och Skybyggegölen.

Vägbeskrivning: Väg 55 till Näkna, sjöarna ligger mellan Näkna och Sörsjöns Fritidsområde

Fiskarter: Abborre, gädda, brax och mört.

Kortförsäljning: SWISH till Rodga Fiskevårdsförening: 1234494704. Postgiro: 221947-2.

Kostnad: 25 :-/dygn, 50 :-/vecka, 300 :-/år.

Kontakt: Ulla Darenius 070-6127693.

Bilder

Karta över Rodga fiskevårdsförening. Svart markering visar placeringen av föreningens båtar.

Vid vändplan cirka 300 meter sydöst om sjön. Här finns en karta över Östgötaleden.

Leden till vänster är närmaste vägen ner till sjön förbi Skogstorp. Den till höger är Östgötaleden som går rakt norrut mot Sörsjötorp.

Den numer rätt väl dolda rast- och båtplatsen på södra sidan. Enkelt att bada här från en fin häll och eldplats finns också.

Rastplatsens storhetstid är sen länge förbi. Man hittar bland annat rester av bryggor. Troligtvis förstört av ett stort träd som fallit rakt över bryggans före detta plats.

... som är rätt besvärlig att gå längs med ...

... men det finns en led ett stycke västerut.

Västra spetsens lilla näckrosfyllda vik.

Nordvästra långsidan är oledad men härifrån är det ändå enkel terräng att gå in ända upp till nordvästra spetsen av sjön ...

... men vid nordvästra spetsen stöter man på lite motsträvig ungskog.

En av dom tre hällarna. Denna på sydöstra sidan. Här ligger också en halv båt. Resten har upplösts i Skomakarens vatten.

Ännu en häll vid mitten av södra långsidan. Dock mer bökig att ta sig ner till och svårt att bada vid. Men det finns ett stort bäverbygge här som är rätt imponerande.

Grusvägen norr om sjön som leder till Sörsjötorp.

Sörsjötorp helt inbäddad i växtlighet runt om.

Källor

Källa 1: Artportalen. Observationer gjorda av Per Eriksson 2018-2020.

Källa 2: Artportalen. Observationer gjorda av Mattias Ibbe 2012.

Källa 3: Artportalen. Observationer gjorda av Mirjam Ideström och Jan-Erik Axelsson 2016-2020.

Källa 4: Lantmäteriets 'Häradsekonomiska kartan 1868-1877'.

http://www.simonstorp.net/index.php?page=fish_main

SIDAN UPPDATERAD: 20221004