Sjödetektivens hemsida

I ÖSTERGÖTLAND

  

Grunddata

  • Kommun: Norrköping
  • Sjöid: 651124-151869
  • Yta (km^2): 0,0772
  • Strandlinje (km): 1,21
  • Höjd (m): 104,2

Google Earth-filer

Plats i Google Earth
Waypoints i Google Earth
Grundinfo om Skärgölen för Google Earth
Waypoints för Skärgölen för Google Earth

Allmänt

KARAKTÄRISTIKA Liten och relativt klar, oligotrof skogssjö. Viktig rekreationsmiljö. I sjön finns glacialrelikter. M.a.o. arter som funnits i sjön sen tiden efter att inlandsisen smälte undan.

OM SJÖNAMNET Svårt att säga vad 'skär' avser. Det är nog inte i betydelsen av en övervattensklippa eller stenhäll som ute i skärgården utan snarare adjektivet 'skär' som betyder klar. I ett äldre citat från 1500-talet sägs 'Skärt watn'. (Källa 6) Det finns 12 stycken Skärgölen i Östergötland.

HISTORIA

1800-tal: I slutet av 1800-talet fanns inga torp i direkt anslutning till Skärgölen. De närmaste låg dryga 500 meter väster om sjön, strax norr om Skomakaren. Dessa var Sörsjötorp (finns kvar idag 2021) och Askbrännaretorp (finns ej kvar idag om torpet iofs inte slogs ihop med Sörsjötorp som låg strax intill.). (Källa 2) På den ekonomiska kartan från 1947 så ser Askbrännaretorps fastigheter inte längre ut att finnas kvar och platsen heter nu istället Nöttäppan. En väg fanns tidigare som gick från Rodgavägen och förbi Skärgölens östra sida och ner till Skogstorp sydöst om Skomakaren. Denna väg finns inte kvar idag. 1947 slutar denna väg (eller stig) vid Skärgölens södra ände. 1979 ser den ut att vara helt borta. Skogstorp är en ödetomt idag 2021 men 1979 finns det hus kvar på tomten, bl.a. en markerad som 'raststuga'.

2 folkräkningar gjordes på Sörsjötorp åren 1880 och 1890. 5 personer fanns i hushållet 1880 och 2 personer 1890. 1880 bodde Köhler, Carl Peter med fru och två barn samt en piga på torpet. Han var torpare. 1890 bor Köhler, Carl Peter kvar med sin dotter Hulda Lovisa. De övriga i hushållet från folkräkningen 1880 finns inte längre i hushållet.

Vid Askbrännartorp finns endast två bouppteckningar på Riksarkivet. Dessa är från 1813. Bouppteckningarna är efter Finnberg, Eric och Persdotter, Anna. Eric arbetade enligt bouppteckningen som skogvaktare. I bouppteckningen listas Erics husgeråd, gångkläder och kreatur. I bouppteckningen efter Anna fanns en silverring, diverse husgeråd, hennes kläder och sängkläder listade. Av hennes husgeråd nämns bl.a. '1 st. brännvinstratt, 1 st. spinnråck, 1 st. porcellainskrus, 5 st. bouteiller, 1 st. stor psalmbok'.

(Läs mer i citatet nedan om Askbrännaretorpet ur Bråbo hembygdsförenings 'Förvunna backstugor torp och gårdar Del II')

1900-tal: 2 folkräkningar gjordes på Sörsjötorp åren 1900 och 1930. 7 personer fanns i hushållet 1900 och 2 personer 1930. Vid folkräkningen 1900 bodde Köhler, Carl Peter kvar men står nu som inhyseshjon medans hans son Köhler, Johan August står som torpare. Vid folkräkningen 1930 bor Liljegren, Karl Johan på torpet och är arrendator under Rodga säteri och den enda i sin familj. En andra familj bor då på torpet, det är Andersson, Amanda Viktoria, Ladugårdskarlshustru f.d., Andersson, Karl Helge Gunnar och Ingrid Viola Maria.

GEOLOGI Graversforsgranit med ett mindre inslag av grönsten i öst.

NATURVÅRD Skärgölen har behandlats mot försurning 1984, 1992 och 1993. Uppgift efter 1996 saknas.

ÖVRIGT Östgötaledens led Sörsjön - Näkna - Graversfors passerar strax norr om Skärgölen och norr om Rodgavägen och är 8,5 km lång.

Citat

(Följande text kommer från 'Försvunna backstugor torp och gårdar Del II Simonstorps socken av torpruincirkeln', Utgiven av Bråbo hembygdsförening 2002)

Askbrännartorp Nöden Nöa

Känd boplats 1703-1847

Askbrännartorp Nöa eller Nöden som det också kallades låg c:a 2 km sydost om Rodga, mellan Sörsjötorp och Hagalund. Torpet var under hela dess existens underlydande Rodga. Sannolikt kom det till under Peter Hellwegs tid som ägare av Rodga. Skattehemmanet Rodga köptes av Peter Hellweg år 1677. Samma år erhöll han privilegier för tillverkning av segelduk. Därefter förekom ett flertal ägare av Rodga fram till 1819 då Magnus Lorentz Ekelund står som ägare av både Rodga och Hults bruk.

Namnet Askbrännartorp omnämnes första gången i en vigsellängd år 1703 den 6 december då Carl vigdes med pigan Brita Andersdotter, båda från Askbrännartorpet. Visserligen begravdes askbrännare Carl Mårtensson 50 år gammal den 5 april år 1697, men att han skulle varit bosatt i torpet kan inte med säkerhet fastläggas eftersom det funnits askbrännare lite varstans i torpen runtomkring.

År 1706 och 1707 upptas hustru Maria från Askbrännartorpet på fattigkassans lista över Simonstorp. Under hela torpets existens har det sedan förekommit att gamla och orkeslösa inhystes där periodvis. Torpet stod även helt öde periodvis.

Att tillvaron vid Askbrännartorp inte alltid var trygg kan nedanstående utdrag från domboken belysa.

År 1738 den 14 juni hölls laga sommarting vid Åby gästgivaregård. Efter sluten avhörd tingspredikan i Kvillinge kyrka samlades tingsrätten i tingsstugan varefter laga ting och tingsfrid utlystes. Tinget fortsatte sedan dagarna därefter. Den 17 juni instämde kronolänsman Anders Kiellander Maria Larsdotter i Huggkarlsstugan och hustrun Anna Olofsdotter i Askbrännarestugan för slagsmål på kyrkovägen 'förledne' adventssöndag. Av de inkallade vittnen och deras egen bekännelse befanns att Maria Larsdotter på kyrkovägen med okvädesord överfallit Anna Olofsdotter och vid hemkomsten kl. 4 på eftermiddagen slagit henne med en kavel, däremot kan icke visas att den senare den förra överfallit. Trots prästerskapets och dess husbondes förmaningar förer Maria Larsdotter ett förargerligt leverne med trätor och oenighet, så emot andra som sina egna föräldrar. Då Maria Larsdotter efter tingsrättens åtskilliga bud ej kommit tillstädes hämtades hon av fjärdingsmannen med tjänliga medel. Denna Maria Larsdotter som ännu ej 'hindt' till sina 50 år 'dömes' att till varning hädanefter avstraffas med tio par ris tre slag av vardera paret.

Den längsta perioden någon familj funnits vid torpet är när skräddaren och segelsömmaren Per Olofsson med hustru Ingeborg Eriksdotter flyttade in där år 1759. De blev kvar till år 1794 då Per Olofsson avled av huvudvärk och frossa. De fick dottern Maja Greta som föddes vid torpet år 1763. Hon blev kvar där och skötte sina gamla sjuka föräldrar på slutet. I mantalslängden 1768 noteras att Per Olofsson röker tobak.

Den sista familjen vid torpet var inhyses Lars Jönsson med hustru Maja Andersdotter och barn. De avflyttade år 1847. Därefter stod Askbrännartorp öde, hur länge och när det försvann för gott vet vi ej, men torpet fanns kvar år 1868 enl. häradskartan.

Vad som förbryllar oss lite inom torpruincirkeln är att det i vårt källmaterial inte förekommer några askbrännare vid torpet. Personerna där står i allmännhet angivna som betjenter och arbetare till buldansfabriken i Rodga såsom bla. vävare, spinnerskor, skräddare, svarvare och masmästare.Ett alternativ kan vara att det från början av torpets existens var askbrännare där, men därom har vi inte hittat något källmaterial. Det kan även vara så att platsen användes for tillverkning av pottaska till segelduksfabriken och att torpet därav ärvde namnet. Pottaska har nog med all säkerhet någon gång tillverkats där. Den användes sedan som tvättmedel till buldansväven vid Rodgafabriken.

Vad som återstår idag av Askbrännartorpet är 3 st stensatta grundrester varav en är från bostadshuset. Den närmaste omgivningen består delvis av öppen mark. Beträffande de större inägorna så har de efter Askbrännartorpets tid utökats betydligt och troligtsvis har det utförts kring sekelskiftet 1900.

Platsen är idag utmärkt med en skylt känd boplats 1703-1848. (Anm. skylten blev felmärkt, årtalen skulle egentligen varit 1703-1847).

Sjöflora

FRÄKENVÄXTER Sjöfräken (Källa 3)

NATEVÄXTER Gäddnate (Källa 1)

NÄCKROSVÄXTER Gul och vit näckros. (Källa 1)

Landflora

BRAKVEDSVÄXTER Brakved (Källa 5)

GRÄS Blåtåtel (Källa 5), Krypven (Källa 3), Blåtåtel (Källa 4)

HALVGRÄS Liten hundstarr, Ljus flaskstarr (Källa 3), Pillerstarr (Källa 5), Stjärnstarr (Källa 5), Trådstarr (Källa 4 och Källa 5), Tuvull (Källa 5)

KLOCKVÄXTER Notblomster (Källa 1 och 4)

LJUNGVÄXTER Björkpyrola (Källa 5), Blåbär (Källa 4 och Källa 5), Lingon (Källa 4 och källa 5), Ljung (Källa 5) Skvattram (Källa 4), Rosling (Källa 5)

PORSVÄXTER Pors (Källa 3, Källa 4 och Källa 5)

ROSVÄXTER Hjortron (Källa 5), Kråkklöver (Källa 5), Smultron (Källa 5)

SLINGEVÄXTER Hårslinga (Källa 1 och 4)

SPARRISVÄXTER Ekorrbär (Källa 5)

STENSÖTEVÄXTER Stensöta (Källa 5)

TRÄD Vanlig tall och vanlig glasbjörk (Källa 4), Vanlig rönn, Vanlig gran, Vanlig tall (Källa 5)

TÅGVÄXTER Vägtåg (Källa 3 och Källa 5), Vårfryle (Källa 5)

VIDEVÄXTER Gråvide (Källa 4)

VIOLVÄXTER Kärrviol (Källa 5)

ÖRNBRÄKENVÄXTER Tajgaörnbräken (Källa 5)

Fiskeinfo

Rodga Fiskevårdsområde Omfattar: Övre Vekmangeln, Nedre Vekmangeln, Norrsjön, Bugsjön, Braxengölen, Skärgölen, Skomakaren och Skybyggegölen.

Vägbeskrivning: Väg 55 till Näkna, sjöarna ligger mellan Näkna och Sörsjöns Fritidsområde

Fiskarter: Abborre, gädda, brax och mört.

Kortförsäljning: SWISH till Rodga Fiskevårdsförening: 1234494704. Postgiro: 221947-2.

Kostnad: 25 :-/dygn, 50 :-/vecka, 300 :-/år.

Kontakt: Ulla Darenius 070-6127693.

Sjöspaningar

2021-08-06 Väljer en i min mening en väldigt liten och lättpromenerad göl men hur det nu än kommer sig så blev det 12 kilometer i alla fall. Men inte pga av Skärgölen, den har ju bara 1,20 km:s strandlinje. Har varit här förr men aldrig gått runt gölen och studerat den närmare. Skärgölen är en lättillgänglig göl varför den också är populär att besöka. Framförallt östra sidan där det finns fina hällar och Rodga FVF:s fina lånebåt för den som ska fiska (om du köpt fiskekort vill säga). Det är egentligen gölens västra del som är mer svårtillgänglig och stiglös. Men på nordöstra, östra och norra sidan så finns det cirka 10 fina vattennära platser och av dessa många fina hällar. På norra sidan finns tre hällar och en jättefin liten plats invid vattnet där det finns en liten bänk att sitta på. Och längs med dessa strandlinjer finns det också vältrampade stigar. Så i korthet en toppensjö att göra en utflykt till.

Just den här dagen när jag kommer ner till vattnet så har ett ungt, tyskt par camperat över natten i sin ombyggda Volkswagen-buss. Jag frågar dom hur dom hittat stället och det var via en app som tipsar om uppställningsplatser för dylika fordon. Fick aldrig veta vad appen heter, men det går väl att ta reda på. Dom berättar att dom bara har två veckors semester så resan går inte så långt norrut. Planen är att cykla i naturen. Jag tipsar om alla dom fina mountainbikelederna uppe i skogarna väster om Sörsjön. Ber att få ta ett kort på deras buss. Hela deras utrustning ser väl uttänkt ut. Dom har t.o.m. en liten krukväxt som placerats på ett litet bord framför deras campingstolar. Helmysigt!

Östra sidans hällar är oerhört vältrampade och som ett stort frilagt ådersystem ser man tallrötterna ligga i dagen över klipporna. En spännande och en aning mystisk sak just vid Skärgölen är den märkliga stenbumling som står mitt ute på en av hällarna. Ser ut att väga åtminstone ett ton. Ser nästan arrangerat ut men kan den ha legat där ända sen istiden? I alla fall ett av Skärgölens tydligaste kännetecken. Dom små vikarna är fyllda med både vita och gula näckrosor och dom växer ymnigt runt hela gölen, men särskilt mycket finns det i den vik som går in i sydvästra delen. Också den del som är mer otillgänglig och stiglös.

Rodga FVF har en jättefin liten låneroddbåt på östra sidan för den som betalat fiskekort. Man behöver nog dock vara två för att få i den och upp den.

När man kommer till viken på västra sidan så blir det stiglöst och skvattrambuskagen tar över mer och mer. Det finns dock en stor sten på sydligaste spetsen av Skärgölen som man kan sitta på. Viken är mycket vacker med alla sina näckrosor. Plötsligt stannar jag till och hör någon som ger ifrån sig korta knarrande ljudsalvor. Jag ser inte varifrån det kommer men spelar in den. Det visade sig senare att jag hört en gärdsmyg (Troglodytes Troglodytes). Önskar att jag hade fått syn på den för det är en mycket söt liten fågel och en stor sångare. Men den har flera olika sånger, en mycket varierad och den jag hörde, mera korta knarranden. Lyssna gärna på Youtube.

På norra sidan finns det stigar hela vägen bort till östra sidan. Det här är också kanske den finaste vägen att gå med alla sina hällar och fiskeplatser. Om du är botaniskt intresserad så finns det mycket att upptäcka på den sidan eller vad sägs om hjortron, lingon, pors och starrväxter. Inventerat och inrapporterat på Artportalen. Observationerna gjordes dock 2013 så en liten reservation för att vissa av dessa växter inte längre finns kvar.

Så varför blev det då 12 kilometer av detta kan man undra? Jag får skylla det på den häradsekonomiska kartan från 1868-1877 som visar att en väg ska ha lett från Skärgölens östra sida bort till Skogstorp dryga kilometern sydväst om gölen. För dagen hade jag lagt in den kartan i min gps för att kunna följa vägen. Det verkar lovande från början eftersom en skogstraktorväg går ungefär i samma sträckning som den gamla vägen, men efter ett tag avviker traktorvägen. Hittar lite spår som jag tror är från den gamla vägen men alla spår försvinner efter ett tag. Stigens sträckning på den gamla kartan stämmer i alla fall med hur den har gått runt kullarna på vägen mot Skogstorp. Så vill man dit så är det istället bättre att svänga in på grusvägen öster om Skärgölen och åka till vändplanen. Därifrån är det bara 200 meter till ödetomten Skogstorp.

Vid Skogstorp blir det lunch och slappa i hängmattan. Vägen från Skärgölen var rätt svettig och besvärlig så det var ett skönt stopp. På returen undviker jag samma väg och går istället längs med Skomakaren upp och förbi Sörsjötorp och sen upp till Rodgavägen. Besöker platsen där Askbrännartorp ska ha legat strax norr om Sörsjötorp mellan 1703-1847. Hittar inga husgrunder kvar efter torpet, bara en kulle med lite tegel i på vilken Simonstorps hembygdscirkel satt upp en minnesplakett.

Bilder

Karta över Rodga fiskevårdsförening. Svart markering visar placeringen av föreningens båtar.

Karta över Rodga fiskevårdsförening. Svart markering visar placeringen av föreningens båtar.


Bland det stora antalet fina fiskeplatser och hällar så finns denna på östra sidan närmast parkeringen ...

Bland det stora antalet fina fiskeplatser och hällar så finns denna på östra sidan närmast parkeringen ...


... och en av dom fyra bra fiskeplatserna på norra sidan ...

... och en av dom fyra bra fiskeplatserna på norra sidan ...


... och en till ...

... och en till ...


... och en till ...

... och en till ...


 ... men denna var nog min favoritplats. Finns på nordvästra sidan nedanför vägen mot Sörsjön.

... men denna var nog min favoritplats. Finns på nordvästra sidan nedanför vägen mot Sörsjön.


Lite sent på säsongen så inga bär fanns kvar på smultronstjälkarna.

Lite sent på säsongen så inga bär fanns kvar på smultronstjälkarna.


Gott om Sjöfräken på norra sidan.

Gott om Sjöfräken på norra sidan.


Den spännande stenbumlingen som hamnat på en flat häll på östra sidan. Om den legat där sen istiden drog bort eller hamnat där av någon annan anledning kan man verkligen undra.

Den spännande stenbumlingen som hamnat på en flat häll på östra sidan. Om den legat där sen istiden drog bort eller hamnat där av någon annan anledning kan man verkligen undra.


Mötte ett tyskt par i sin ombyggda Volkswagen-buss som var i Sverige på en 2-veckorssemester. Platsen vid Skärgölen hade dom hittat med an app som visar lämpliga uppställningsplatser för husbilar.

Mötte ett tyskt par i sin ombyggda Volkswagen-buss som var i Sverige på en 2-veckorssemester. Platsen vid Skärgölen hade dom hittat med an app som visar lämpliga uppställningsplatser för husbilar.


Rodga Fiskevårdsförening har en lånebåt vid gölen för den som köpt fiskekort.

Rodga Fiskevårdsförening har en lånebåt vid gölen för den som köpt fiskekort.


Gör ett tappert försök att hitta den gamla vägen som gick mellan Skärgölen och Skogstorp söder om Skomakaren. Skogstorp som idag är en ödetomt men där det så sent som 1979 fanns en raststuga. Av vägen som syns på den Häradsekonomiska kartan från 1868-1877 fanns inte mycket kvar om ens något.

Gör ett tappert försök att hitta den gamla vägen som gick mellan Skärgölen och Skogstorp söder om Skomakaren. Skogstorp som idag är en ödetomt men där det så sent som 1979 fanns en raststuga. Av vägen som syns på den Häradsekonomiska kartan från 1868-1877 fanns inte mycket kvar om ens något.


Det än idag 2021 kvarvarande Sörsjötorp ca 600 meter väster om Skärgölen ...

Det än idag 2021 kvarvarande Sörsjötorp ca 600 meter väster om Skärgölen ...


... medans det intillliggande Askbrännaretorp är sedan länge borta. Kvar finns bara en jordhög och den minnesplakett som Bråbo hembygdscirkel satte upp 1998.

... medans det intillliggande Askbrännaretorp är sedan länge borta. Kvar finns bara en jordhög och den minnesplakett som Bråbo hembygdscirkel satte upp 1998.


Från den häradsekonomiska kartan 1868-1877 som visar den gamla vägens sträckning mellan Skärgölen och Skogstorp.

Från den häradsekonomiska kartan 1868-1877 som visar den gamla vägens sträckning mellan Skärgölen och Skogstorp.


Källor

Källa 1: Naturvärdesinventering av 75 sjöar i Norrköpings kommun, Jonas Edlund, 1996

Källa 2: Lantmäteriets 'Häradsekonomiska kartan 1868-1877'.

Källa 3: Observation rapporterad på Artportalen av Hans Rydberg 2013 på norra sidan av Skärgölen.

Källa 4: Observation rapporterad på Artportalen av Hans Rydberg 2013 på nordöstra sidan av Skärgölen.

Källa 5: Observation rapporterad på Artportalen av Hans Rydberg 2013 längs med östra stranden.

Källa 6: Svenska Akademins Ordbok (SAOB)

http://www.simonstorp.net/index.php?page=fish_main


SIDAN UPPDATERAD: 20221004