Sjödetektiven i Östergötland

Grunddata

Kommun: Norrköping
Sjöid: 650792-152835
Höjd (m): 127

Google Earth-filer

Plats i Google Earth	Waypoints i Google Earth

Allmänt

KARAKTÄRISTIKA Liten, oligotrof (dystrof) myrgöl med höga naturvärden. Avrinningen går via myrmarkerna till Klara Getsjön och vidare via Mellansjön och Långsjön ut i Getåbäcken. (Källa 3) Enligt Hans Lidman en av Kolmårdens högst belägna sjöar. (Källa 2)

HISTORIA

Forntid: Arkeologerna på uppdrag av Statens Historiska Museer sökte spår efter stenåldersboplatser vid sjön. Inga spår av detta kunde hittas. Man utförde även borrningar i våtmarken vid sjön och man kunde dra slutsatsen att det inte funnits vare sig våtmark eller sjö där på stenåldern. (Källa 1)

1800-tal: Den ännu existerande kringelkrokiga grusvägen söder om sjön finns men inte vägen vid bommen som går norrut mot Mörka Getsjön, Ärlösen och Klara Getsjön. Inga fastigheter finns utmärkta. Närmaste är Getsjötorp dryga kilometern väster om sjön.

GEOLOGI Berggrunden utgörs av gnejsgraniter.

ÖVRIGT Östgötaledens etapp Hjälmarsösjö-Torsvik passerar förbi sjön på grusvägen. Etappen är 9,5 km lång.

Landfauna

FÅGEL Fiskgjuse, lövsångare, trädpiplärka.

Sjöspaningar

2021-05-08 'Mörka Getsjön', ett så vackert och mystiskt namn på en sjö. Vad getterna syftar på vet jag inte. Kanske det är som Elof Hellquist föreslår att det mer beskriver formen eller färgen. (Källa 4) Men hur jag än fantiserar så kan jag inte se att Mörka Getsjön föreställer en get. Det mörka kan vara pga av det mörka vattnet. En sak som helt klart lockat hit mig är att sjön är en av Norrköpings kommuns högst belägna sjöar med sina imponerande 127 möh. Ställer bilen utanför bommen och går dom ynka 400 metrarna till sjöns östra sida. I trädet bredvid bilen sitter en lövsångare och sjunger för sitt liv. Underbart, en ny säsong och ett nytt avsnitt av 'Fågel söker fru' har premiär. Jag tror det är samma lövsångare som sitter där när jag kommer tillbaks 5 dagar senare för ett besök till Ärlösen. Senare när jag lyssnar av mina inspelningar så har jag också lyckats fånga en trädpiplärkas sång.

Jag inser rätt snart att denna rundvandring kommer att bli kämpig och lite omständig. Sjön är nämligen till större delen omgiven av myr- och våtmark. Från vägen är det drygt 50 meter ner till strandlinjen, en strandlinje som är svår att nå. En ganska dum väg att vandra. Om jag hade vetat om att det fanns en lite dold stig till några eldplatser på sydvästra sidan så hade jag nog valt det. Men ska man runt en sjö så ska man. Skogsmarken är i alla fall röjd så att det finns mycket luft mellan tallarna och det är lätt att se ner till sjön. På en avsågad stam finns ett orange märke som markerar att Östgötaleden går här. Går snart upp för mig att det pågår avverkning. Små tallbrötar ligger lite här och där och ska väl plockas upp inom kort. Vid vägkanten finns det färska timmertravar.

Att passera toviga våtmarker och samtidigt njuta av utsikten över en sjö är inte alltid så lätt, man måste ju hela tiden hålla ögonen på var man kan sätta ner fötterna. Mycket ris på marken efter tidigare röjning gör det hela lite besvärligt också. Förra säsongens bleklila ljung väntar på värmen, dom småväxta och lite krumma tallarna i våtmarken är rätt bygsamma jämfört med dom som står på fast mark. I dom stilla vattenspeglarna på dom små pölarna i myren ser jag både tallkronor och skvattram spegla sig. Det finns så mycket att se och det går alltid väldigt långsamt framåt.

Stigen är väl dold och vet man inte om den så kan man missa den. Det blir i alla fall ett skönt avbrott att kunna gå med blicken höjd. Pulsen går upp en aning. Stigen är rätt vältrampad genom åren och den leder så klart till nåt, men vad? Alltid lika spännande att följa en ny okänd stig. En metallcylinder i marken med en röd 'kork' på fångar min blick. Gissar idag att det är ett av borrhålen som gjorts av arkeologerna 2015. Eller någon sorts mätpunkt. Kommer fram till en rätt anspråkslös liten rastplats bestående av några stockar att sitta på och en gammal eldstad. Alldeles intill finns en gammal och lite trött spång som leder ut till en liten udde intill sjön. Har det fiskats på udden? Spången är så dålig att jag inte kan gå ut dit så det får vara. I en av dom knotiga tallarna på udden sitter en gammal fågelholk fasttvinnad sporadiskt med en ståltråd. Men se, stigen fortsätter ju västerut. Jag hade nöjt med med en spännande plats men kan det finnas en till? Jodå, en bit längre bort finns en till gammal rastplats. Även här bestående av några gamla stockar och en enkel eldstad. Bredvid står en trave med gammal ved. Härifrån har man den bästa utsikten över sjön och här kan man även stå alldeles intill vattnet. En tilltrampad liten tuva nära vattnet vittnar om att någon fiskat härifrån. Sticker ner en pinne i vattnet för att se siktdjupet. Jag ser ingenting av pinnen. Mörka Getsjön är verkligen mörk.

Fortsätter västerut där den stora myren öppnar sig som leder upp till Klara Getsjön. Här finns några spännande lavklädda flyttblock i landskapet. I den fortsatta vägen över myren ser jag inga spår av gamla spänger eller stigar. Här har dom flesta gett upp men jag kämpar vidare. Det tar mig rätt lång tid innan jag hittar en väg genom labyrinten av fuktiga tuvor över till fast mark på andra sidan. Mera timmerbrötar i slänten på nordvästra sidan och uppe i skogskanten skymtar en grön-svart skogsmaskin som vilar för dagen.

Väl uppe på vägen igen ser jag en träskylt med texten 'MÖRKA GETSJÖN 50 M' och en pil. Väl i riktning mot sjön men tyvärr rätt oåtkomlig pga av myren mellan skylten och sjön.

Bilder

Det är bara 400 meter att gå från vägbommen ner till sjön.

Följ inte skylten för då hamnar du i en myr men du vet i alla fall hur långt det är.

Ett ganska vanligt underlag att gå på runt sjön.

Går man en liten bit västerut från bommen så stöter man snart på denna stig som leder upp till en enkel rastplats.

Den ena av dom två enkla rastplatserna vid sjön. Ligger precis vid södra änden av sjön.

Följer man stigen sen en bit västerut så hittar man denna plats. Finaste platsen att beskåda sjön på i min mening. Där finns också en gammal hög med fuktskadad ved.

Myrmarken i väster som gör det svårt att gå runt sjön. Jag lyckades men inte utan rätt blöta skor.

Källor

Källa 1: https://arkeologerna.com/bloggar/uppdrag-ostlanken/forflyttning/

Källa 2: I Tintomaras spår (Hans Lidman, 1967)

Källa 3: Naturvärdesinventering av 75 sjöar i Norrköpings kommun, Jonas Edlund, 1996

Källa 4: Hellquist, Elof. Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia. 1903-1906.

SIDAN UPPDATERAD: 20210722