Sjödetektivens hemsida

I ÖSTERGÖTLAND

  

Grunddata

  • Kommun: Norrköping
  • Sjöid: 649378-150347
  • Yta (km^2): 0,52
  • Strandlinje (km): 5,43
  • Höjd (m): 34,1

Google Earth-filer

Plats i Google Earth
Grundinfo om Horken för Google Earth

Allmänt

KARAKTÄRISTIKA Flikig eutrof sjö med höga naturvärden. Viktig rekreationsmiljö. Siktdjup 0,7-2,0 m.

GEOLOGI Berggrunden består av smålandsögongranit.

OM SJÖNAMNET Lite oklart vad namnet Horken kommer av. I SAOB finns två betydelser: 1. Ett fotband på en skida och 2. Skånsk benämning på fisken gärs. Elof Hellquist härleder namnet till de fsv. dialektala benämningar på sten, stengrund. Han avslutar med tolkningen 'Det betyder alltså Stensjön'.

HISTORIA Riksantikvarieämbetet gjorde en Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun 2016 där området runt Horken uppmärksammades. Angående fornlämningar runt sjön säger dom 'Fornlämningsbilden i den närmaste omgivningen visar på en förhållandevis sen kolonisation med lämningar från i huvudsak historisk tid, så som husgrunder efter raserade torp eller andra byggnader.' Dom säger vidare 'Gårdsbebyggelsen, Björstorpet och Sjölunda, är uppförda under 1800-talets andra hälft och de äldre byggnaderna invid Sjölunda kring förra sekelskiftet.'

1900-tal: Horken sänktes 1916.

SÄGNER Inne i sjöns östra sund finns ett berg kallat Väggeberg. Där ska Väggebergsgubben ha bott, i berget. Var man sams med honom gick det bra att låna pengar av honom. Om man hjälpte gubben med stadsärenden kunde man bli bjuden på något att dricka. (Sagor och sägner i Bråbygden, A. Nordén, 1922, sid 123)

ÖVRIGT I en samrådsredogörelse från Norrköpings kommun utförd mellan 1 februari och 4 april 2016 nämns Horken. Synpunkter kom in från bland annat Horkens vägförening. Man tog upp bland annat landsbygdsutveckling i strandnära läge vid Horken. Ett s.k. LIS-område ('LIS är ett sätt att göra avsteg från det generella strandskyddet i syfte att främja landsbygdsutveckling.'). Vånga Sunds samfällighetsförening föreslog att fritidsområdet vid Vånga Sund skulle kopplas till det kommunala VA-nätet och att byggrätten kunde utökas. Detta för att underlätta för mer ombildning till permanentboende. Kommunens svar blir 'LIS-området vid sjön Horken tas bort ur planförslaget.' med motiveringen att 'det kommer krävas betydande ekonomiska medel för detta'. En synpunktsförfattare i samrådsredogörelsen menar av flera skäl att området kring Horken inte bör exploateras. Bl.a. för fisket i sjön, att beteshagar skulle försvinna och att de strandnära områdena är gammal sjöbotten och därför inte lämpligt för byggnation. Dom flesta inlämnade synpunkterna är negativa till en exploatering runt Horken.

Samfällighetsföreningarna vid Horken har följande hemsida: http://horken.se/

Sjöflora

Bladvass.

Landfauna

FÅGEL Gräsand, skäggdopping, kanadagås, fisktärna, fiskmås och storlom.

Sjöspaningar

2019-09-14 Parkerar bilen på Trälsättersvägen bredvid uppfarten till Brogetorp. Inte direkt nära sjön men bästa vägen att gå till Väggeberg för ett möte med Väggebergsgubben. I Brogetorp finns ett par bostadshus och en stor, fin lada. Fortsätter förbi gaveln på ladan och till en mindre stig. Efter några tiotal meter så börjar berget på vänster sida om mig att bli mer och mer resligt och jag inser att detta måste vara Väggeberg. Stör en ekorre som tittar fram efter att ha skrikit något på ekorriska. Den blänger på mig och far upp och ner längs med en trädstam. Hittar en remsa gångbar mark som leder uppför och längs med bergssidan. Utan större besvär är jag sen uppe på den till stora delar lavklädda höjden. Den högsta punkten är en lavklädd platå där jag stannar och filmar och berättar att 'Idag har jag valt ut en sjö av rätt barnsliga anledningar, dels för namnet Horken (som jag tycker är ett rätt kul namn) och dels för den gamla sägnen om Väggebergsgubben.' Mycket ofta är det just sägnerna som får mig att åka till vissa sjöar, ibland utan att ha en aning om just nåt annat. Härifrån ner till östra spetsen av Horken blir det en 350 meter lång svensk djungelpromenad, genom ris och låga barrträd.

Den lilla från Horken avsnörpta östra viken öppnar sig bakom en gardin av smala tallar och björkar och ett 10 meter brett vassbälte. Några friskt och fräscht rödlysande trähus syns på norra sidan, det är Sjölunda. Förutom hästar bor det säkert några människor på Sjölunda men ingen syns till just när jag är där, varken folk eller fä. Efter en kort promenad stöter jag på ett par mer eller mindre försummade båtar, som ligger med magarna i vädret och väntar på hjälp att komma på rätt köl. En av båtarna har nog fått vänta väldigt länge då den nu bara består av en hög med brädor och ovanpå dessa två par gamla åror. Att båtarna ligger just här är inte så konstigt för utanför båtplatsen finns en lite uppnosig klipphäll som trotsar övrig vassig strandlinje. Hällen tycks vara en populär 'vägkrog' för fåglarna för den är täckt av ett intorkat lager med spillning och resterna efter Dagens beniga fisklunch ligger lite här och där. Just denna dag blåser en kraftig västan och i en liten hölja har en stor kudde av sjöskum bildats. Vattnet är grumligt (säkert inte bara pga av vinden, utan för att sjön är näringsrik). Sjön är som sagt sänkt och runt sjön finns en hel del åkermark. Innan sänkningen löpte en 500 m smal vik i nordöstlig riktning strax väster om Sjölunda. Numer bara våtmark. I resten av sjön är inte sänkningen lika påtaglig förutom att det som en gång var en ö numer är en del av en udde som heter Liljeholmen.

Jag har siktet inställt på den stora och synbarligen orörda udden Öna som delar av sjön i en nordlig och sydlig del. Den prunkande udden är 200 m bred och 300 m lång. Det är rätt enkelt att följa uddens strandlinje även om den är stiglös, med undantag för djurstigar. Udden är rätt hög och är förmodligen en stenvall upplogad av inlandsisen. Det är en vacker promenadväg med mossklädd död ved i vattnet och kantad av ett vassbälte. Det finns mycket äldre skog på Öna och man har låtit mycket död ved ligga kvar på marken. Säkert som en följd av lokal naturvård. På uddens spets kommer man fram till det smala sundet mellan södra och norra delarna av sjön. Hittar några stormusselskal på en häll. Troligtvis resterna av en målarmussla. På uddspetsens södra sida finns en helt underbar lång mossklädd häll varifrån man har panoramautsikt över Horkens alla flikar. Mina förväntningar på att besöka en sänkt sjö, måste jag erkänna, var inte alltför höga, men utsikten från Önas uddspets är verkligen vacker. Horken är en riktigt fin sjö. Dom runda, bulliga och djupgröna flikarna ut i sjön är mest framträdande. Fritidshusen som finns vid sjön ligger inbäddade en bit in i grönskan från strandlinjen så dom stör inte så mycket. Dom enda ljud som hörs är vinden, vågskvalpet och ett gnissligt läte från en ensam småfågel. Låter mer som ett osmort gångjärn än en fågel.

Det är ganska enkelt att gå längs med strandlinjen på södra sidan av Öna. Det är så där krokigt och krumt som det bara är när naturen får bestämma själv. Man går mellan en brant vall och ett vassbälte. En ful blå plasttunna vid vattenbrynet stör dock lite grann. På vägen stöter jag på ett mycket stort lövträd som trotsar tyngdlagarna. En bäver har ätit sig in till mer än hälften av stammen och det är ett under att trädet fortfarande står upp och är dessutom frodigt.

Strax norr om Lövnäs finns två fornminnen, två sammanrasade jordkällare men på en åker som hör till Lövnäs finns en mycket välbevarad och intakt jordkällare byggs av kraftiga stenblock. Skyddad från ungtjurar och människor med ett taggtrådsstängsel runt om. Lite synd att den är så avskild och svåråtkomlig pga stängslet för den är verkligen värd att se.

Källor

Naturvärdesinventering av 75 sjöar i Norrköpings kommun, Jonas Edlund, 1996.

RAPPORT: Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun, Reviderad version 2016, Riksantikvarieämbetet, Annika Helander.

Sagor och sägner i Bråbygden, A. Nordén, 1922

Samrådsredogörelse tillhörande Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 den 7 september 2016 (utan personuppgifter).

Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia, Elof Hellquist Stockholm kungl. boktryckeriet, P.A. Norstedt och söner 1903-06.


SIDAN UPPDATERAD: 20190918