OM SJÖNAMNET Det är inte allt för vanligt med prefixet 'Hamp' i Östergötlands sjönamn. Förutom Hampsjön finns det två Hampgölen, en i Linköping och en i Norrköping. Dock ingen sjö med prefixet 'Lin'.
KARAKTÄRISTIKA Vegetations- och fågelrik mesotrof sjö med mycket höga naturvärden.
GEOLOGI Berggrunden består av metagråvacka. Metgråvacka definieras som 'metamorf, lerig sandsten ibland med bergartsfragment' (Vidar Blom 1998).
HISTORIA
Forntid: Tre fyndplatser för grönstensyxor har gjorts norr om sjön. Bland annat en tunnackig flintyxa som hittades NO om sjön. I Kolmården Del I finns på sid 29 en bild på denna yxa, men var den finns idag är för mig okänt.
1500-tal: En av dom äldsta förteckningarna vi har över den tidiga bebyggelsen är Gustav Vasas jordeböcker som upprättades för skattskrivning på 1500-talet. Vid Hampsjön omnämns Hacketorp och Älgstorp som båda 1543 är registrerade som häradstorp och 1569 som kronohemman.
1700-tal: En av dom äldre kartorna på Lantmäteriet över Hampsjön är från 1775. Då heter sjön Hampsioen.
1800-tal: Vid Horskärr gjordes en folkräkning 1880 då sex personer fanns i hushållet. Äldst i hushållet var Anders Nilsson som hade arbetat som nämndeman. Han var född 1803. Johanna Kristina Jaensdotter, född 1835, hade enligt Riksarkivet det märkliga yrket 'lägenhetsägarinna'.
Lilla Munkebo har tydligen tappat bort sitt namn på senare dar. Det står dock fortfarande kvar i fastighetsbeteckningen. Men totalt har 17 personer räknats vid folkräkningarna. Det ligger 200 m väster on Horskärr. Här fanns 1880 fyra personer i hushållet. Två vuxna och två barn. Lars Erik Persson var äldst (född 1823) och står som 'lägenhetsägare' som yrke. 1890 fanns bara två personer i hushållet, Kristina Hansdotter och Erik Olofsson.
Flest registrerade personer i hushållet i fastigheterna runt Hampsjön fanns vid Tegelhagen på västra sidan. Hela 36 personer mellan 1880-1930. Fem personer 1880 och hela nio personer 1890. Johan August Andersson arbetade då som rättare (förman vid större jordbruk).
1900-tal: Hampsjön sänktes 1929 för att få tillgång till mer odlingsmark. Något man senare menar aldrig utnyttjades. Sorgligt om det är fallet. På Google Earth kan man tydligt se hur stor Hampsjön var innan sänkningen då vattenspegeln omges av stora våtmarker. Idag är vattenspegeln cirka 300 x 300 m medans den innan sänkningen var cirka 1000 x 400 m stor.
Riksarkivet har fyra folkräkningar vid Hacketorp, en gjord 1900 och en 1930. År 1900 fanns fem personer i hushållet och 1930 sju personer.
Vid Horskärr gjordes en folkräkning år 1900 då fyra personer registrerades. Anders Peter Andersson var äldst och arbetade som jordbruksarbetare. 1910 fanns hela nio personer i hushållet. Anders Peter Andersson bodde kvar då vid 73 års ålder. 1930 fanns ingen från familjen Andersson kvar vid Horskärr. Åtta personer registrerades då. Bland de yrken som nämns för männen står brunnsmästare, jordbrukare och dräng. Kvinnorna var mor/fru eller hushållsarbetare i hemmet.
Vid Munketorp fanns 1900 två vuxna och två barn. Adam Fredrik Adamsson var äldst och stog som undantagsman. Om jag förstått det hela rätt så betydde det att Adam bodde på undantag i fastigheten efter att den blivit såld. (se undantagssystemet). 1910 fanns tre personer i hushållet. Axel Emil Gustafsson arrenderade Munketorp. Sista folkräkningen vid Munketorp gjordes 1930 då fyra personer fanns i hushållet, två vuxna och två barn. Otto Arvid Andersson var äldst och arbetade som skogsarbetare.
Vid båda folkräkningarna 1900 och 1910 fanns många i hushållet vid Tegelhagen. Tio personer år 1900 varav åtta var barn och åtta 1910. Vid sista folkräkningen 1930 fanns fyra personer i hushållet. Adolf Fredrik Broman var rättare vid Tegelhagen år 1900. 1910 var Ernst Emil Alexanderson arrendator. Augusta Charlotta Olsson var mot/fru i hushåller. På gården fanns också tre drängar och två barn.
1930 hade Ernst Emil Alexandersson blivit hemmansägare av Tegelhagen. Augusta Charlotta Olsson bodde kvar. Två hushållsarbetare i hemmet fanns också, Signhild och Charlotta.
ÖVRIGT När man ändå är här kan det vara värt att besöka Erikslunds naturreservat. Det fridlystes redan 1945 och är tillsammans med Marielund Norrköpings äldsta naturreservat. Här finns 200-400-årig barrskog men många av träden föll i stormen 1969, men ligger kvar. Det ligger 2 km öster om Hampsjön.
Några folkräkningar finns inte på Riksarkivet för Älgstorp.
Citat
Älgstorp skrivs 1543 Elffzuetorp och i den äldsta tiondelängden 1553 Elsiötorpeth. Troligen har Hampsjön, vid vilken Älgstorp ligger, tidigare hetat Älgsjön (eller möjligen Älesjön med en form av trädnamnet al i förleden). Nybygget fick namnet Älghsiothorp (Älesiothorp) efter sitt läge vid sjön. (Jämför Älsebo i Kvillinge socken, som skrivs Älgsiobodha 1468 och som ligger vid en sjö, som ännu heter Älgsjön.) Att man ersatte namnet Älgsjön med Hampsjön kan bero på att man ville undvika förväxling dels med gården, dels med två andra Älgsjöar västerut i socknen.
(Ur Kolmården del I, sid 68.)
Sjöflora
Bladvass, säv, sjöfräken, grenrör, flask- och slokstarr, svalting, bredkaveldun, vattenklöver, kärrsilja, strandlysing, kråkklöver, kärrstjärnblomma, vit och gul näckros, gäddnate, vattenpest, vanlig andmat, hästsvans och topplösa m.m.
FÅGEL Vid en fågelinventering 1991 och 1993 räknades till 79 arter. Skäggdopping , sångsvan, kricka, gräsand, sothöna, brun kärrhök, svarthakedopping, rördrom. Till fågelfaunan i de omgivande våtmarkerna och strandskogarna hör bl a trana, tofsvipa, enkelbeckasin, skogsduva och lärkfalk. (Källa 1)
Vid fågelinventeringen 1991 jämfördes Stora Roten, Viksjön och Hampsjön där Hampsjön var den artrikaste tack vare sin öppna vattenspegel. Det kan vara intressant idag att jämföra häckande par mot 1991. En intressant detalj ur rapporten är att det var just vid Hampsjön man först observerade häckande sångsvan i Östergötland, år 1969. Man räknade 1991 till 46 olika revir fördelat på 11 arter. Sävsparven hade flest revir (10) följt av tofsvipa (8) och sothöna (7).
På Artportalen så kan man konstatera att sångsvanen stortrivs vid Hampsjön, det finns observationer av häckande par från 1991 fram till 2020. Och jag fick själv se dom med ungar 2021. Hela 49 arter har rapporterats in mellan 2011-2022, dom flesta dock födosökande. Bland dessa de hotade eller nära hotade arterna grönfink, gulsparv, havsörn, talltita, björktrast, skrattmås och smådopping.
Vid Hampsjön brukade fiskgjuse häcka (Kolmården, del II, sid 218) men vid fågelinventeringen 1991 rapporteras ingen förekomst. (Källa 2)
Sjöspaningar
2017-07-10 En sån härlig dag! Möter trevligt folk, alpackor med jätteluggar, små, små försynt kvittrande vaktlar, glada hundar och mindre glada hundar, och inte minst en ny sjö, Hampsjön. Alltid kul att träffa någon ny liten sjödoldis som visar sig från sin soligaste sida. Just denna fredag kunde man kalla för en väderklämdag, inklämd mellan dagar av hagel och åska och skurar. Det blev ytterligare en sjö som drabbats av vätskeförlust, inte helt torrlagd denna gång, men åtminstone decimerad till 1/3 av sin ursprungliga yta. Idag en 300 x 300 m bred vattenspegel inbäddad mellan hundratals meter breda band av vass. Men i detta lilla vatten sjuder det av liv, och då framförallt fågelliv. Det verkar särskilt vara sothönsens sjö, men en barnaskara av sångsvaneungar vaktas noga av ett deras föräldrar, och ett par tärnor sitter länge och väl på sitt konstgjorda bo, på en stolpe en bit utifrån strandkanten.
Fortsättning följer ...
Bilder
Källor
Källa 1: Fågelinventeringar vid Stora Roten, Viksjön och Hampsjön i Kolmården, 1991, Liljedahl G och Svensson R, 1991
Källa 2: Kolmården, del II - Kommunen, Hembygden, 1969