Sjödetektiven i Östergötland

Grunddata

Kommun: Norrköping
Sjöid: 651021-153198
Yta (km^2): 0,0556
Strandlinje (km): 1,17
Höjd (m): 73,5

Google Earth-filer

Plats i Google Earth	Waypoints i Google Earth

Allmänt

Utloppet från Gullvagnen leder västerut till sjön Strålen, till Böksjön, till Svinsjön och vidare till Bråviken. (Kolmården - Del II, sid 183)

NATURVÅRD Gullvagnen har behandlats mot försurning.

SÄGNER Just om Gullvagnen finns en gammal sägen som berättar att munkarna vid Vårfrukloster skulle transportera en vagn med guld över isen på sjön. Isen brast och guldet sjönk till botten. Något guld har ingen hittat. Även om detta är en sägen så verkar det som om munkarna varit verksamma vid sjön. Men om dom transporterade saker över isen, vilken väg tog dom? Vart kom dom ifrån? I en annan historia sägs att Gustav Vasa ville bli av med munkarna från Krokeks kloster. Han lät då ställa upp en kanon på Korsberget och försöket skjuta sönder klostret. Munkarna flydde hals över huvudet men lastade sina värdesaker på en vagn. Denna sänkte dom i sjön, sen flydde dom till Polen. (Kolmården - del II, s 228)

I en annan variant av historien hade ett par män lyckats få upp guldvagnen och tagit sig ända till Krokeks kyrka. Allt hade gått bra ända tills dom helt plötsligt mötte en höna, som av någon anledning drog ett hölass. Männen frågade hönan vart den var på väg, 'Till Stockholm', svarade hönan. Om det var hönans svar eller att männen tog sig för att fråga vet man inte, men efter detta for guldvagnen tillbaka i sjön igen. (Sagor och sägner i Bråbygden, A. Nordén, 1922, sid 129)

HISTORIA Inlandsisen blev ibland kvar på vissa ställen längre än andra. Där bildades då vid iskanterna 'ändmoräner' som dämde upp vissa sjöar. Gullvagnen sägs ha en sån ändmorän på norra sidan att tacka för sin tillblivelse. (Kolmården, del I, sid 22) En jättegryta som uppstått under det att inlandsisen legat still under avsmältning ska finnas 400 m nordost om Gullvagnens mitt.

Enligt Hans Lidman ska munkar ha utfört omfattande kanalarbeten norr om Gullvagnen. De ska ha byggt en damm bredvid sjön och en kanal förbi Stubbetorp. 1965 ska dom gamla 'munkdammarna' ha kunnat ses i kärrkanten ovanför vägen öster om Gullvagnen. (Kolmården, del I, sid 106) Dock finns ingen notering hos Riksantikvarieämbetet om detta. Jag har själv inte letat. E. Andersson i Kolmården - Del II anser det dock bortom allt tvivel ha legat ett smältverk vid bäcken norr om Gullvagnen. Inför en planerad anslutningsväg till E4:an ska en forntida boplats ha undersökts 1992. Man fann bland annat grönstensyxor, slagen flinta och kvartsit. Även en eldhärd hittades. (Fornsök objektid 10044900850001)

Efter 1918 så användes Grantorp som skola men var en av kommunens ensligaste skolor. Lärarinnans ensamhet fick lite lättnad då telefonledning drogs dit 1925 (Kolmården - Del II, sid 121)

Landfauna

Ljung.

Sjöspaningar

2014-08-01 Jag går ner för den branta sandsluttningen mot badet vid Gullvagnen. Ett skrattande par badar redan, och deras skratt hindras inte av att dom ser mig komma mot badet. Skönt! Jag frågar dom, ”Har ni hittat något guld?”. Dom skrattar och säger nej. Frågar dom om dom vet om det fiskas i sjön, men det vet dom inget om. Paret har badat vid sjön i 15 år. Jag berättar att jag är allmänt intresserad av sjöarna i Östergötland. Mannen nämner att det vid sjön Strupen (alldeles i närheten) finns rester kvar efter inspelningen av The Wild Kids. Sjön är ingen promenadvänlig sjö omgiven av bra stigar. Stigar finns men dom är övervuxna eller består av smala djurstigar. På östsidan finns en gammal övergiven badhytt och båt. På hytten står det ”Grantorp 1958”. Här har ingen varit på länge. År 2004 fick Gullvagnen ett intressant besök av medlemmar ur Svenska Slagruteförbundet. Man studerade ett par större stenar som enligt deras teori kunde ha använts som signalsystem i forntiden.

Bilder

Gullvagnens lilla badstrand är nog en lokal företeelse. Just därför värd ett besök.

Insidan av Grantorps badstuga. Fina träskor.

Vy från västra sidan mot badstugan 'Grantorp'.

Den minimalistiska busskuren på norra sidan.

Källor

I Tintomaras spår – Vandringar på Kolmården (Hans Lidman, 1967), Slagrutan (2004-4).

Kolmården, del II - Kommunen, Hembygden, 1969

Naturvärdesinventering av 75 sjöar i Norrköpings kommun, Jonas Edlund, 1996

Riksantikvarieämbetets fornsök (http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html)

Sagor och sägner i Bråbygden, Arthur Nordén, 1922

Kolmården, del I - Kommunen, Hembygden, 1965

SIDAN UPPDATERAD: 20140924