Uppdatera sidan

Böksjön

• Sjöid: 650829-153147
• N: 16.34315 E: 58.69843
• Plats på Gula Sidorna

Grunddata

• Kommun: Norrköping
• Sjöid: 650829-153147
• Yta (km^2): 0,233
• Strandlinje (km): 2,01
• Höjd (m): 65,1

Google Earth-filer

Plats i Google Earth	Waypoints i Google Earth

Allmänt

KARAKTÄRISTIKA Oligotrof sjö. Mycket viktig tätortsnära rekreationsmiljö. Vattentäkt. Böksjön får sitt vatten från sjön Strålen som i sin tur får vatten från Gullvagnen. Böksjön är dricksvattentäkt åt Strömsfors och Krokek.

GEOLOGI Berggrunden består av granitbergarter (gnejsgranit och yngre granit). Strax väster om sjön finns ett visst inslag av grönsten.

NATURVÅRD Böksjön har behandlats mot försurning.

HISTORIA Antas ha bildats vid inlandsisens avsmältning då vallar byggdes upp. Namnet antas vara en ledtråd till att det vuxit bok vid sjön. (Kolmården, del I, sid 64)

1600-tal: 1646 drabbades en Jöran Olofsson av att hans Squetta Bruk ödelades pga av ett skyfall och samtidig snösmältning. Anläggningen las ner. Efter Jörans död tog änkan Gertrud Andersdotter över och anla bland annat en hammarsmedja vid det nuvarande vattenverket i södra delen av sjön. (Kolmården - Del II, sid 180) det finns inga registrerade uppgifter om lämningar av detta på RAÄ.

1700-tal: En von Rotkirch ska genom förläning ha varit ägare till Böksjön på 1720-talet. (Kolmården - Del II, sid 164)

1900-tal: På 1960-talet projekterades vattenverket som nu ligger vid södra delen av sjön. (Kolmården - Del II, sid 260)

Sjöflora

Bladvass, säv, flaskstarr, notblomster, löktåg, topplösa och strandranunkel.

Sjöfauna

FISK Gädda, abborre, vitfisk. Signalkräftor fanns i mindre bestånd 1996.

Sjöspaningar

2016-08-24 'Valvbro, i ett spann bestående av tuktade fogstrukna stenar' låter riktigt spännande och jag stannar vid platsen, strax efter korsningen väg 899 och Böksjövägen. Letar och letar och letar men hittar inget. Vägen har asfalterats och förmodligen breddats och då har den lilla valvbron fått ge vika. Synd kan jag tycka. Jag får be alla spindlar om ursäkt för ev skadegörelse på deras nät jag orsakat när jag letat fornminne. Om det inte är motljus är dom lätta att missa och man får hela ansiktet fullt av spindelnät.

Jag är definitivt inte ensam besökare vid Böksjön denna varma onsdagseftermiddag. Frågar några av personerna vid parkeringen om dom känner till valvbron men nej, inte en susning. Den lilla sandiga backen ner till badet är riktigt inbjudande och jag ser en rastplats med eldstad, ett brunt omklädningsrum och två fina badbryggor en bit från varandra. Folk tittar lite på mig för jag verkar vara en konstig badgäst som inte badar utan bara dricker kaffe och tittar på när dom badar. Två barn badar med sin pappa medans mamma travar fram och tillbaks vid strandkanten. Pappan, visar det sig sen, är uppvuxen med sjön. Jag får höra om allehanda bus han gjorde som grabb vid sjön men också lära mig att han och hans pappa röjde på udden som sticker ut på västra sidan, mitt emot badet. Och udden ska visst heta Larum. När jag berättar om mina turer runt sjöar så minns han lite vemodigt sina mountainbiketurer i Kolmården. Vemodigt för att kompisen han cyklade med inte längre bor kvar. Han säger 'Du måste åka till svarta grind' vid Hjälmarssjön. Det ska jag definitivt göra.

Precis vid badet finns en strandnära stig som jag går västerut. Kantas av små lövträd och en och annan jättetall. Nordsluttningen är mycket brant och i nordväst finns stora bälten med kaveldun i vassen. Innan Böksjö hittar jag en trevlig liten bänk och en brygga. En gammal gul och mossig skylt talar om för en att i Böksjön får man inte använda motorbåt. Vid strandkanten ligger en stor kräftbur och väntar på sitt första uppdrag för säsongen. Före vassbältet i väster börjar ett fält och härifrån och runt hela västsidan börjar en rätt obekväm promenad. Innanför vassen finns en sumpskog med en hel del död ved efter avverkning. E4:an dundrar på bara 100 meter från nordsidan av sjön. Jag gör en avstickare upp till platsen för Böksjö gamla gård, strax efter bron över E4:an, till höger. Platsen ligger i en dunge på privat mark. Springer ifatt en man som just parkerat vid ett hus nära intill. Flåsar fram en fråga om han känner till Böksjö gamla gård. 'Ja, det ska väl vara i dungen där borta'. Jag får ok att gå dit och dolt i dungen bara 10 meter från E4:an hittar jag lite stenrester efter en husgrund.

Går tillbaka till sumpskogen på norra sidan, går en bit och sen hoppar jag högt då det knakar till i vassen till vänster om mig. En hjort kastar en hastig blick på mig och springer sen och gömmer sig. Jag hade velat säga 'Tack och bock' för hjortarna är dom enda som brytt sig om att bana väg här efter den ogästvänliga västsidan. Ett staket skiljer strandlinjen mot E4:an. 5 m till E4:an, 20 m till sjön. Ett 3 m brett dike sätter stopp för min fortsatta vandring. E4:a-staketet går över diket och jag funderar ett tag på om jag ska göra en akrobatiskt klättring. Men då tänker jag 'hjortarna har säkert en lösning på detta' och jag går mot sjön, längs med diket. Och helt rätt, diket smalnar av en aning och jag ser en smal djurstig som slutar på ena änden av diket och fortsätter på den andra. Enkelt att hoppa över.

Går nära den med avsikt anlagda och ljuddämpande trädväggen intill staketet. Konstaterar att här finns mängder av liljekonvaljeblad. Säkert en vacker syn på våren. Kommer äntligen fram till sydvästsidan där det ligger ett sommarhus och några båtar och bryggor. Men särskilt bekväm är inte den fortsatta strandlinjen. Kommer fram helt färdig till en liten häll där det ligger en tvål och ett badrep. Ovanför ligger ett brunt trähus som närmast ser ut som en österrikisk fjällstuga. Tänker att såna borde det finnas fler av runt sjöarna för den smälter in perfekt bland tallarna och grönskan. Bättre än dom många röd-vita stugorna man hittar runt sjöarna.

På sydsidan finns en till badplats men som inte verkar vara lika välbesökt. Men den har en lång och bra brygga med badstege. Jag kommer fram till udden Larum och den fina bänken precis vid udden ser ut att säga 'Kom och sitt på mig'. Säkert en av dom bästa platserna på kvällen att njuta av sjön och då kanske E4:an lugnat ner sig lite. Här har någon också placerat en metallstege och något som kan vara en rullstolsramp ner till vattnet. Bakom ett rött staket en bit in på udden ligger en jättefin liten stuga. Gången ner till grinden kantas av ljung.

Öster om Larum börjar villasamhället Strömsfors. Gatorna ger en ledtrådar om platsen som t ex Larums-, Bock-, Granit-, Gnejs- och Fäbodsvägen. Jag får gå Larumsvägen eftersom det finns strandnära tomter där man annars måste klättra över staket och riskera att reta upp någon som bor där. Vid korsningen från Larumsvägen och vägen ner till Vattenverket ligger Villa Sjöängens äldreboende. Som av en händelse får jag syn på ett anslag på en tavla där det står 'Tänkvärt! Alla blir vi gamla och grå. Men livet kan vara roligt ändå.' På fältet intill vattenverket står en gammal rostig såningsmaskin som kanske inte har det så roligt på gamla dar. Tillverkad någon gång på Grönkvists mekaniska verkstad i Katrineholm. Grönkvists (eller GMV) startades 1891 av Gustav Robert Grönkvist. Men pga av en tvist med SKF för patentintrång m.a.p. kullagertillverkning så såldes GMV till SKF 1916. Man kan väl anta då att såningsmaskinen är tillverkad någon gång mellan 1896 och 1916.

Vid slutet av fältet stöter jag på patrull i form av en bred å som slingrar sig ända upp till Nyköpingsvägen. Ån slingrar sig fram ända till en göl sydöst om vägen. Tyvärr har VISS ingen uppgift om detta lilla vattendrag vad jag kan se. En liten tunnel för ån passerar under Nyköpingsvägen. Tunneln är stenlagd och ser mycket gammal ut. Kan jag ha fått fel koordinat för den gamla valvbron? Kan det här vara en del av den gamla bron som nu fungerar som tunnel för ån? Jag tror inte det men det kan ju ev vara så.

Jag säger farväl till den lilla av E4:an sargade Böksjön med en fika nere vid badet där jag startade. Jag hoppas att bilisterna som passerar hinner vända sig om ett par sekunder, och konstatera, att här finns ännu en av Östergötlands många vattenpärlor. Och blir Ostlänken av så kan resenärerna kanske titta på Böksjön ett par sekunder till.

Bilder

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

Filmer

---

---

Källor

Kolmården, del I - Kommunen, Hembygden, 1965

Kolmården, del II - Kommunen, Hembygden, 1969

Naturvärdesinventering av 75 sjöar i Norrköpings kommun, Jonas Edlund, 1996

SIDAN UPPDATERAD: 20160911

© Sjödetektiven i Östergötland.