Sjödetektivens hemsida

I ÖSTERGÖTLAND

  

Grunddata

  • Kommun: Norrköping
  • Sjöid: 650571-151826
  • Yta (km^2): 1,41
  • Strandlinje (km): 9,71
  • Höjd (m): 67,7
  • Maxdjup (m): 35,3
  • Volym (m^3): 12125000

Google Earth-filer

Plats i Google Earth
Grundinfo om Ågelsjön för Google Earth

Allmänt

KARAKTÄRISTIKA Stor och djup, oligotrof sprickdalssjö med utomordentligt högt naturvärde. Mycket viktig rekreationsmiljö. Sjön har en lång omsättningstid på 6,8 år. Dom särskilt unika habitat som omger Ågelsjön är enligt Naturvårdsverket öppna mossar och kärr, silikatbranter, taiga, nordlig ädellövskog, näringsrik granskog, trädklädd betesmark och skogsbevuxen myr. Jakobsdalsberget är Kolmårdens högsta bergstopp med sina 171 möh. I sjön finns glacialrelikter. M.a.o. arter som funnits i sjön sen tiden efter att inlandsisen smälte undan.

GEOLOGI Berggrunden består av granitbergarter (gnejsgraniter och graversforsgranit).

Många bergsklättrare besöker Ågelsjön. Det är framförallt tre branter som alpinister besöker, Stora väggen, Svaplattan och Sjöklippan.

NATURVÅRD Sjön blev ett Natura 2000-område 2010. Dels enligt art- och habitatdirektivet men även fågeldirektivet. Sjöns ekologiska status ansågs god 2010, dock är kvicksilverhalten i gädda hög.

HISTORIA Den enorma sjö som bildades av smältvattnet efter inlandsisen hette 'Baltiska issjön'. Vattennivån var då så hög att den enda punkt som var synlig ovanför ytan i Norrköpings kommun var i omårdet runt Jakobsdalsberget.

Vid utgrävningar i Hultdalen har man hittat en stenåldersboplats med hundratals stenyxor. Man tror att mängden stenyxor kan tyda på att man sålde dessa. Än idag tillverkas yxor av Agdor i Hults Bruk, men förstås, inte längre av sten :).

På Borgarberget låg en fornborg. Här finns 10-70 m. långa murrester. En riktigt fin utkiksplats över Ågelsjön.

Vid Notboviken på en häll på sjöns östra sida finns två hällristningar från nyare tid. Den ena ristningen föreställer en man med hög hatt, frack och svärd till häst som angriper en krokodilliknande drake. På ristningen finns texten 'S = GDD S.D' vilket har tolkats som 'Sankt Göran Dödar Draken'. (Sagor och sägner i Bråbygden, H. Nordén, 1922. S. 69) Man kan ju ev. spekulera i om inte denna ristning som bygger på St Görans-legenden faktiskt är en omstöpning av den forntida legenden om Ragnar Lodbrok som ska ha kämpat ner en gigantisk lindorm på Torsklint 5 km söder om ristningen. Den andra ristningen, också från nyare tid, har texten 'IEM anno 1807'. (Fornsök objektid 10045400640001)

SÄGNER Man slutar aldrig att förvånas över trollens flit i Kolmården. Bland annat ska dom ha anlagt den vackra trädgård som fanns i Jakobsdal. Men enligt H. Lidman ska människorna i Hultdalen på något sätt lyckats 'med list' lura av trollen trädgården. När man ser Jakobsdal idag så undrar man om det inte hade varit bättre om trollen fått sköta den. Vissa spår av den finns än idag, framförallt utdikningarna för bevattningen. Den som officiellt anla trädgården var Jakob Graver (1708-1779).

Namnet Jakob i 'Jakobsdal' ska ha sitt ursprung i en sägen om en eremit vid namn Jakob som bodde i dalen. Denne Jakob (även titulerad 'trollgubbe') bjöd en gång ett förbiridande brudfölje på vin i en silverbägare. Vinet dracks men bägaren lämnades inte tillbaka. Det är klart Jakob blir lite upprörd och hotar 'Tar du bägaren, då tar jag det som bättre är'. Man kan ju tycka att Jakob överreagerade när han sen stängde in hela brudföljet i Guldklevaberget. Folk försökte allt, t.o.m. att ta med sig Kvillinge kyrkas klocka för att ringa ut dom ur berget, men Jakob gick inte att blidka. Brudföljet är än idag instängda i berget. Enligt H. Nordén finns många varianter på denna sägen.

En annan sägen berättar om en smed i Hults bruk som fick ett barn men ingen ville bli fadder. Han rådfrågade trollgubben i Guldkleveberget som var intresserad. Dock, när smeden berättade att Tor också skulle bli fadder var inte längre trollgubben intresserad. Men smeden fick ändå en helt ok gåva, nämligen en säck med pengar som aldrig skulle sina (Sagor och sägner i Bråbygden, H. Nordén, 1922. S. 121)

En fiskare ska en gång ha skjutsat en av trollgubbarna över sjön. Dock var trollgubben så tung att båten nästan sjönk. Det hela gick ändå vägen och som tack fick fiskaren önska sig något. 'En 10 års aborre', sa fiskaren. Sagt och gjort. Trollgubben fixade en 10 år gammal aborre. Dock var aborren bara 8 cm lång. (Sagor och sägner i Bråbygden, H. Nordén, 1922. S. 121)

Citat

'Det är två höga berg vid Ågelsjön, det ena heter Hoberget, det andra Guldkleva, och det är trollgubbar i båda två.' (Sagor och sägner i Bråbygden, H. Nordén, 1922. S. 119)

Sjöflora

Flaskstarr, sjöfräken, topplösa, notblomster, löktåg, hårslinga, bladvass, bredkaveldun, säv, blåsstarr, näckrosor och gäddnate.

Sjöfauna

Glacialrelikter: pungräka och taggmärla.

FISK Gädda, abborre, vitfisk, lake och siklöja.

BOTTENFAUNA (inventerat 1995) Sötvattengråsuggor (Asellus aquaticus), dagsländan brun forsslända (Heptagenia fuscogrisea) och glattmaskar (Oligochaeta), skalbaggen Oulimnius tuberculatus, flicksländorna Enallagma cyanthigerum, Erythromma najas och Platycnemis pennipes samt nattsländorna Phryganea bipuctata, Polycentropus flavomaculatus, Molanna angustata, Mystazides azurea och Lepidostoma hirtum, sjösandslända (Ephemera vulgata), ljus sporrslända (Centroptilum luteolum) och slamsländorna Caenis horaria och C. luctuosa.

Landflora

BUSKAR Hassel

KÄRLVÄXTER storrams, tandrot, tvåblad och sårläka. Särskilt skyddsvärda: grön sköldmossa, skogsklocka, skogsfru och luktsmåborre.

LAVAR smalskaftslav, skuggorangelav, brun nållav, rosa skärelav, gelélavar och mjölig klotterlav.

MOSSOR sköldmossa, vedtrappsmossa och skuggmossa.

TRÄD Alm, ask, ek, bok (förmodat inplanterad), gran, klibbal, tall, lind, lönn, oxel och björk.

Landfauna

FÅGEL Storspov, brun kärrhök, forsärla, nattskärra, snatterand, skäggmes, stenknäck, skogsduva, drillsnäppa, fiskgjuse, järpe, sparvuggla, spillkråka, storlom, strömstare.

SNÄCKOR Trädgårdssnäcka, slät spolsnäcka, allmän agatsnäcka, strimglansnäcka och glassnäcka.

INSEKTER Haploglossa gentilis, orange rödrock, Tillus elongatus, Cryptarcha undata, Cryptophagus confusus, korstecknad svampbagge, gulbent kamklobagge, orangevingad kamklobagge (Pseudocistela ceramboides), Hallomenus axillaris, grön aspvedbock (Saper da perforata), yxbagge (Serropalpus barbatus). Ev. också läderbagge (Osmoderma eremita).

Fiskeinfo

Denna sjö som ingår i Hults Fiskevårdsförening, Hults Bruk ÅBY, ligger väster om Graversfors. Fiske får bedrivas i följande vatten: Gransjön, Ågelsjön, Jälmaren, Långgölen, Stora Skärgölen, Stocksjön, Ämten, Ysjön och Rödgölen. Samtliga belägna i Kolmårdens församling i Östergötlands län.

Bilder

 Djupkarta från SMHI. För Ågelsjön. Klicka för att hämta jpg-fil.

Djupkarta från SMHI. För Ågelsjön. Licensierat under CC BY 2.0. Klicka på ikonen för att hämta jpg-fil.


Utsikt från östra sidan vid Sjöstugan.

Utsikt från östra sidan vid Sjöstugan.


En av norra sidans klätterväggar.

En av norra sidans klätterväggar.


Lusthuset vid Jakobsdal.

Lusthuset vid Jakobsdal.


Klippöverhäng mitt emot ön Killingen.

Klippöverhäng mitt emot ön Killingen.


Solnegång över Ågelsjön och bastubryggan.

Solnegång över Ågelsjön och bastubryggan.


Källor

Bevarandeplan Natura 2000 (SE0230363).

http://hultfiske.se

I Tintomaras spår (Hans Lidman, 1967)

Naturvärdesinventering av 75 sjöar i Norrköpings kommun, Jonas Edlund, 1996

Naturvårdsprogram - Bakgrund - Norrköpings kommun 2002-2006

Riksantikvarieämbetets Fornsök http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html

Vägvisare till naturen i Norrköping, Jan Måreby, 1993.


SIDAN UPPDATERAD: 20190821