Sjödetektivens hemsida

I ÖSTERGÖTLAND


Mailikon   Youtubeikon   Instagramikon

Ikon för engelska sidor

  

2022-06-23: Sökningar på de Östgötska kommunernas sjöar på hemsidan

Jag loggar sökningarna som besökarna till hemsidan har gjort på Sjösökningssidan. Den vanligaste sökningen är på någon av dom Östgötska kommunernas sjöar. Även olika fiskarter är förstås populära sökord.

Inget personligt sparas, bara vad besökarna sökt på och vilket datum.

Det har blivit 12482 sökningar sedan 22/7-2021.

Jag tänkte det kunde vara kul att visa hur populära dom olika kommunerna i Östergötland är m.a.p. sjöarna i dessa. Med knapp marginal vann Norrköping över Finspångs kommun. Grattis Norrköpings sjöar. 🏆

Antalet sökningar/kommun

Placering Kommun Antal sökningar
1 Norrköping 737
2 Finspång 733
3 Linköping 537
4 Åtvidaberg 537
5 Kinda 529
6 Ydre 408
7 Motala 390
8 Boxholm 330
9 Mjölby 296
10 Ödeshög 277
11 Söderköping 265
12 Vadstena 181

2022-06-18: Stora Ålgölen

Det blir mer och mer så att de mindre sjöarna och gölarna lockar mer och mer. Sannolikheten att man upptäcker något som inte många känner till ökar ofta då. Och det gäller i synnerhet för Stora Ålgölen. Vad jag har sett finns det inga stigar eller leder som går till gölen. Från allmänna vägar är det cirka 800 meter stiglöst att komma hit. Och jag tror att det är rätt ovanligt. Låter inte så mycket men här i dom östgötska landskapen så finns det ofta någon väg i närheten av vattendragen. Desto roligare när jag då besöker Stora Ålgölen. Som det visar någon annan också fastnat för, så till den grad att någon byggt sig ett vindskydd där och till och med släpat dit en enkel hemmabyggd vedspis.

Jag gjorde en första rekognosering den 5/6-2022 men ville absolut komma tillbaks för en övernattning. Så blev det, men denna gång också med en naturkär kompis. Tommy som ofta och varmt pratat om sin lilla ofta besökta Tolen i Kvillinge blev offret. Även om det var många år sedan han var ute i skogen så nappade han direkt när jag berättade om Stora Ålgölen. Bilen parkerade vi vid Holmsjövägen 800 m söder om gölen. Jag trodde att det var den enklaste vägen, via Långgölens östra sida. Vi hade ju packat på oss ganska duktigt med packning för övernattningens alla behov. Redan efter 400 meter började det knaka i knän och gnissla i våra leder. Efter en kort paus vid en av dom få hällarna vid Långgölen fortsatte vi. Och sista biten fick vi slåss mot buskig och svårforcerad terräng. Men helt klart värt det i min mening. Just dessa små platser som har en upphöjd rastplats en bit ovanför sjön eller gölen är fantastiska att stanna vid. Jag vet inget bättre än att mot kvällen ha en liten brasa framför sig och strax intill sjön eller gölen. Och så klart, desto mer man behöver anstränga sig för att ta sig dit, desto njutbarare är det ju att komma fram.

Det var mycket trevligt att ha sällskap på en sjöspaning, även om det just inte blev så mycket sjöspaning. Vi ägnade tiden mest åt att sitta där vid Stora Ålgölen och njuta av utsikten och lyssna på alla gökar som satt i skogen runt omkring oss och turades om att sjunga. Men avsaknaden av sjöspaning berodde också på att jag för andra gången på kort tid hade glömt batteriet till kameran.

Vi undrade båda om det fanns någon fisk i gölen men under eftermiddan, kvällen och dagen efter såg vi inte ett enda slag. Däremot fanns det stora mängder grodyngel vid badhällen.

Dagen efter valde vi en annan väg tillbaks och som jag tycker en mycket vacker väg över en lång tallhed längre öster om Långgölen. Relativt plant och med omväxlande hällar och glesa bestånd av låga tallar. Vi kunde gå ganska obehindrat på denna platå hela vägen från gölen ända ner till Holmsjövägen.

Är du beredd på lite strapatser och en lite obekväm promenad så är Stora Ålgölen verkligen värd ett besök.

Vacker vy från norra sidan mot söder.

Vacker vy från norra sidan mot söder.


2022-06-16: Till Lilla Ålgölen antagligen långt efter att ålarna flyttat därifrån

Från Stora Ålgölen är vägen till Lilla Ålgölen inte särskilt lång men besvärlig. Över Ålgölsbäcken hittar jag ingen enkel passage utan det blir till att hoppa långt. Sen är det ledlöst och vägen går genom tuviga marker. Ytterligare en bäck förbinder Lilla Ålgölen med Stora Ålgölen, inte heller den särskilt enkel att gå över, men på ett ställe ligger en gammal halvt uppruttnad björkstam som ändå fungerar som spång. Ett fult hygge finns på södra sidan av gölen, men det försöker jag bortse ifrån. Skymtar den lilla blå vattenspegeln och jag fortsätter upp på en liten höjd på södra sidan. Ett 5-6 meter brett band av våtmark ramar in hela gölen. Till skillnad från Stora Ålgölen så finns det inget ställe man enkelt kommer nära vattnet. Man får helt enkelt bara sitta och njuta av en plats som säkerligen inte många besöker. Om någon ål mot förmodan tagit sig hit någon gång för länge sen så fick den säkert leva ett lugnt liv.

Till skillnad från Stora Ålgölen så finns det inget enkelt sätt att komma nära vattnet vid Lilla Ålgölen. Men sittande på en stock lite upphöjt ovanför gölen så är det ändå en njutbar syn.

Till skillnad från Stora Ålgölen så finns det inget enkelt sätt att komma nära vattnet vid Lilla Ålgölen. Men sittande på en stock lite upphöjt ovanför gölen så är det ändå en njutbar syn.


2022-06-12: Åter till Harsjön för att testa ny ryggsäck och hängmatta

Två paket har anlänt dom senaste två veckorna, ett som innehöll en ny ryggsäck, Snugpak Rocketpac och en hängmatta från Haven Tent. Ryggsäcken kom kvickt eftersom den fanns i lager i Sverige. Däremot dröjde hängmattan lite mer än två månader. Men den som väntar på något gott ... Eftersom det är drygt 5 år sen jag var vid Harsjön senast och att man oftast får sjön för sig själv så tyckte jag det var en perfekt plats att testa ryggan och hängmattan vid. Just den här helgen hade SMHI kallat för en typisk svensk sommarhelg. M.a.o. blandat väder med risk för regn. Det mest framträdande i vädret var dock den kraftiga pålandsvinden. Det gjorde det extra besvärligt att sätta upp hängmattan och särskilt tarpen som hängde och fladdrade som ett storsegel ovanför hängmattan. Men som tur var inget regn. Jag är dock otroligt nöjd med hängmattan. Den är ju byggd för att man ska kunna ligga plant. En sanning med modifikation, helt plant är det inte, men i stort sett, och tillräckligt plant för att man ska sova bekvämt. Liggunderlaget tog närmare en timme att blåsa upp. Till hängmattan finns en påse som man fyller med luft och klämmer in i liggunderlaget via en ventil. Bra tanke men just för den XL-variant jag köpt så tog det lång tid. Men det blir nästan en decimeter tjockt helt uppblåst och jag upplevde inga som helst problem med kyla underifrån. Utrymmet man får inne i hängmattan är inte mycket sämre än det man har i ett tvåmanstält heller. Gott om fickor och man kan hänga saker dels från linan mellan träden och på dom två tvärslåarna i metall som man fäster i hängmattans kortändar. Jag är väldigt nöjd i alla fall. Det får dock bli nån sorts pump i fortsättningen. Den största nackdelen är dock vikten som blir totalt 1245 gram. För mig som inte går så långa sträckor med packningen så är det inga större problem. Men ska du ut och vandra långt så blir det här nog en smula för tungt.

Tillbaka 2022 för att testa lite ny utrustning jag skaffat inför sommaren. Dels ryggsäcken Snugpak Rocketpac och en hängmatta från Haven Tent. Harsjöns isolerade plats kändes perfekt för ändamålet. Här är Haven-hängmattan upphängd.

Tillbaka 2022 för att testa lite ny utrustning jag skaffat inför sommaren. Dels ryggsäcken Snugpak Rocketpac och en hängmatta från Haven Tent. Harsjöns isolerade plats kändes perfekt för ändamålet. Här är Haven-hängmattan upphängd.


2022-05-28: Folkräkningar och fornminnen

Jag har börjat lägga in Folkräkningar och Fornlämningar som fasta rubriker under Historia på sjösidorna. Eftersom det har blivit lite av en rutin att göra efterforskningar både på Riksarkivets sida och Riksantikvarieämbetets Fornsök så tyckte jag att det var passande.

Folkräkningarna från Riksarkivet tycker jag är intressanta eftersom dom täcker åren 1860-1960. 1960 tar Folk- och bostadsräkningarna vid. Dock finns det begränsningar i vad som kan publiceras från 1930 pga GDPR. Men här finns ovärderliga uppgifter om de människor som bodde i alla de torp som fanns i Östergötland. En av dom torptätaste länen i Sverige. Många av dessa torp är förstås försvunna idag men mycket tack vare Riksarkivet och Lantmäteriets historiska kartor så får man både veta var det fanns torp och vilka som bodde där. Särskilt den Häradsekonomiska kartan som producerades mellan 1859-1934 är särskilt användbar och som började produceras ungefär samtidigt som Riksarkivets folkräkningar.

När det gäller fornminnen så är jag medveten om att många av dessa registrerades för många år sen och är inte kvalitetssäkrade. För t. ex. beskrivningar av rester efter t ex försvunna torp och kolanläggningar så kan 40 år gamla inventeringar vara rätt opålitliga. Det som det fanns rester av för 40 år sen har oftast försvunnit. Men det är ändå intressant att kunna besöka dessa platser och det är ju möjligt eftersom varje registrerat fornminne också har GPS-koordinater. Och i mån av tid så försöker jag lägga in dessa koordinater i mina waypointfiler som finns till vissa sjöar i länet.

2022-05-27: Klarsjön - En av dom mest kända badsjöarna i Söderköping

Klarsjön är väl mest känd som en liten populär badsjö i Söderköping men jag har försökt leta fram lite av områdets historia på sjöns sida. Intill sjön har det inte funnits någon boplats men väl i närområdet. Både torp och bakstugor. Jag har skapat en waypoint-fil för tre platser som är fornminnesmärkta. Det är gamla försvunna torp som man kan se på den häradsekonomiska kartan från 1800-talet. Fastnade särskilt för det vackra torpnamnet Skogsbrink där den fattiga Anna Pehrsdotter bodde med sin enda ko tidigt 1800-tal.

2022-05-26: Linddalssjön - Sista filmen med en massa prat (tror jag)

Har stört mig länge på att jag pratar alldeles för mycket i filmerna. Det är ju sjöarna som ska spela huvudrollen. Jag vill också att den som ser filmerna ska få en stunds avkoppling och bara njuta av det lugn som jag själv ofta upplever vid sjöarna. Hoppas kunna dra ner på det i kommande filmer. Har dock en hel del inspelat sen tidigare som jag nog vill ta tillvara vid tillfälle, och där pratas det också.

Men nu till en ny film (med prat), Linddalssjön i Skedevi socken vid kommungränsen mellan Norrköping och Finspång. Inte helt rundvandrad men jag visar några intressanta platser vid sjön och vid den intilliggande Magnehultesjön.


Filmat från Linddalssjön och Magnehultesjön i februari och maj 2022.


2022-05-15: Solltorpsgölen - Film upplagd

Har länge tänkt sätta samman en film efter mitt besök till Solltorpsgölen i augusti 2020. Mycket tack vare det försvunna torpet Solltorp som var boplats mellan 1686-1947. Jag berättar lite om torpets historia och rotar runt i rösena på platsen. Men så klart också en rundvandring runt gölen.


Filmat från Solltorpsgölen i augusti 2020.


2022-05-07: Viksjön - En sänkt sjö i höstskrud

Tack vare ett mejl så blev jag påmind om Viksjön. Personen som mejlade tyckte att jag borde besöka Viksjön och även Hampsjön intill nu på våren. Ingen dum idé. Kanske kan tyckas märkligt att jag postar en film från hösten 2016. Men jag har så mycket dåliga samveten liggande i mitt filmarkiv som jag borde tagit hand om. Och mejlet gav mig en knuff så jag satte ihop en film från den före detta sjön (kan man väl säga), den sänkta Viksjön.


Filmat från Viksjön den 16 oktober 2016.


2022-05-07: Ågelsjön - Filmat från en isbrytande kajak av Per Engström


"Snökajaking i Ågelsjön" av Per Engström
"Ågelsjön strax norr om Norrköping, bjuder på en fantastisk miljö för paddling när man inte har tid att ta sig ut till havsbandet. Snö och is utgör inget hinder för en kajaktur, så länge man kommer genom isen, vill säga..."


2022-05-07: Stocksjön - I kajak

Stocksjön dokumenterad från en kajak av Per Engström.


"Me and my kayak at high altitude on a small lake" av Per Engström
"Meeting the spring on the small lake Stocksjön, situated in the wide forests of Kolmården, eighty meter above sea level."


2022-02-05: Linddalssjön en kylslagen dag i februari

Besöker Linddalssjön denna 3-gradiga och snålblåsiga lördag i februari. Jag hade av nån anledning gått igång på att det skulle finnas en trädkoja på halvön i sjön. Ingen rundvandring planerad men trädkojan hade jag bestämt mig för att hitta. Från den hemmagjorda skylten mot Kronhjortsgården vid Simonstorp var det dryga 5 km grusväg. Och denna dag mycket blankis på vägen. Första gången jag åker den vägen men bestämmer mig för att besöka området sommartid. Jag hade besökt Kronhjortsgården helgen innan men svängde ändå upp dit och möter då Karin och Roland Byfalk som ska åka iväg med bilen. Vi byter några ord. Jag ser att Karin håller i ett paket med ägg och frågar om dom har gårdsförsäljning, 'jodå, ägg och lammkött', svarar hon. Jag tar glatt emot en låda ägg och lovar att swisha när jag kommer hem. Roland säger att han brukar åka fyrhjuling bort till lägerplatsen vid sjön så han menar att det ska finnas spår där.

Sjön är en del av ett större vattensystem förbundet med paddlingsbara åar och passager. På Kronhjortsgården kan man hyra kanot och åka på bäversafari från Myckelmossasjön och norrut. Man får då en karta över bäverkojorna som finns vid sjöarna. Trädkojan och lägerplatsen är väl främst avsedd för kanotister som vill stanna till över natten. Det saknas lämplig gångstig från vändplanen vid sjön och ut på den stora halvön, där lägerplatsen ligger längst uppe på den norra udden av denna. Men går man på västra sidan av halvön strandnära så är det inga problem att ta sig dit. Det är cirka 800 enkla meter att gå. På återvägen prövar jag att gå uppe på halvöns krön men hittar inga spår. Dessutom har det avverkats en hel del så eventuella spår har väl försvunnit.

Ser plötsligt något rött uppe på krönet, det är en presenning som täcker ingången till vindskyddet. Kommer upp och förstår direkt att det här är en kanonplats ovanför sjön. Gläntar på presenningen och det är mycket välutrustat med yxa, såg, hinkar, diverse kastruller, diskställ och annat. Framför vindskyddet finns en bra eldplats med ett galler ovanpå. Det är välförsett med ved som är instucket under vindskyddet. Bredvid vindskyddet finns ett bra bord och bänkar. Men strax nedanför står den där, 'trädkojan', som visar sig inte riktigt vara en koja byggd i ett träd utan mer som en friggebod på fyra pålar. Går uppför trätrappen och gluttar in genom fönstret. Där finns en våningssäng, en fotogenlampa och lite värmeljus. Skorstenen på taket vittnar om att det finns en kamin i trädkojan. Under kojan ligger det lite osågade stockar. Bakom kojan finns ett fint utedass. Och bara 10 meter längre ner är strandlinjen.

Under veckan som följde så bestämmer jag mig för att kontakta Byfalks och se om det går att hyra kojan. Det visade sig gå alldeles utmärkt så kommande helg testar jag att övernatta där. 'Men då vill du väl basta också?', frågar Roland. Härligt! Blir skönt med en bastu på söndagen. Hoppas kunna rapportera lite från besöket senare.

Går längs med den västra sidan av den stora halvön i Linddalssjön.

Går längs med den västra sidan av den stora halvön i Linddalssjön.